Behörighetskrav

Grundläggande behörighet. Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 1-6, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Inget huvudområde

Innehåll

Kursen syftar till att studenterna, såväl praktiskt som teoretiskt, ska utveckla kunskaper i ämnesteori och didaktik för att kunna ansvara för undervisning i teknikämnet.

Kursen har en tydligt didaktisk karaktär och utgår från kursplanen i Teknik (Lgr11). Frågor som rör teknikens identitet, såväl allmänt som i egenskap av skolämne, berörs. Vardagsteknik i hemmet behandlas liksom teknikens historia och samhällets tekniska system. Framväxten av ett högteknologiskt samhälle illusteras med exempel hämtade från exempelvis byggnadskonst, vattenförsörjning, livsmedelsproduktion och enkel ellära. Praktiskt arbete innefattande problemidentifiering, lösning, konstruktion och värdering utgör en viktig del av kursen där teoretiska och praktiska aspekter tydligt vävs samman.

Teknikens växelverkan med individ, samhälle och miljö samt de behov, drivkrafter och villkor som kännetecknar teknikens framväxt utgör elementa.

Inom detta område behandlas tekniska lösningar i samhället som styrs av programmering

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• kunna identifiera tekniska lösningar i vardag och samhälle och använda dessa som utgångspunkt för lärande
• kunna reflektera över tekniska system och hur tekniska system används inom olika samhällsfunktioner och använda dessa reflektioner som utgångspunkt för lärande
• lyfta fram karakteristiska drag och drivkrafter för teknikutveckling och koppla dessa kunskaper till begreppet tekniska system
• visa på centrala samband mellan teknik, samhälle, individ och natur och i detta sammanhang särskilt uppmärksamma hur man i undervisningen kan koppla teknikmoment till genus, hållbar utveckling, vardagsliv och dagsaktualiteter
• kommunicera grundläggande tekniska funktioner och lösningar med hjälp av tal, skrift, skisser, bilder och modeller
• utifrån ämnesdidaktisk forskning utarbeta en undervisningssekvens med fokus på teknik och som inbegriper bedömning av elevers lärande

Arbetsformer

Arbetsform (distans, campus)
Kursen ges som en kombination av campus och distans har fyra campusförlagda utbildningsdagar. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform.

Bedömningsformer

Examination sker i varierande former såväl individuellt som i grupp.

Mål 1examineras i seminarieform varvid studenten ska kunna föra resonemang som motiverar teknikämnets plats i svensk skola.

Mål 2 och 3 examineras vid ett litteraturseminarium där studenten ska kunna redovisa kunskaper om centrala samband rörande teknikutveckling och de för människan viktiga behov, drivkrafter och villkor som utgör förutsättningar för teknikens framväxt och skapandet av stora och små tekniska system.

Mål 4 och 5 examineras genom att studenten designar och konstruerar produkter som presenteras muntligt och skriftligt samt genom redovisning av för sammanhanget relevanta pedagogiska/didaktiska problemställningar som kan gestaltas i skolan.

Mål 6 examineras genom att studenten i grupper om två till tre personer skapar och motiverar en didaktiskt förankrad lokal pedagogisk planering för skolår 1-6 samt visar att han/hon behärskar olika slags informationsteknik.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Kurslitteratur

Bjurulf, Veronica. (2011). Teknikdidaktik. Riga: Norstedts (224 s)
Johansson, Myrtel & Sandström, Maria (2015) *Undervisa i Teknik.*Malmö: Gleerups (160 s.)

Johansson, Myrtel & Sandström Maria (2015). Undervisa i teknik. Malmö: Gleerups (160 s)

Nygård, Karin (2015). Input Koden till digital kompetens. Stockholm: Natur & Kultur (99s)

Skolinspektionen (2014). Teknik – gör det osynliga synligt. Tillgänglig på internet: http://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2014/teknik/kvalgr-teknik-slutrapport.pdf

Skolverket (2011a). Kunskapsbedömning i skolan. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2660.pdf%3Fk%3D2660

Skolverket (2011b). Lgr-11. Läroplan och Kursplan i teknik.

Skolverket (2015): Stödmaterial för undervisning i teknik.( tillämpliga delar ca 20 s) http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/grundskoleutbildning/teknik/introduktion/fordjupande-texter-kring-det-centrala-innehallet-1.219308

Sundin, Bo (2006). Den kupade handen. Stockholm Carlsson bokförlag (325 s)

Aktuella läromedel för grundskolan efter eget val

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.