Grundläggande behörighet + Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2 och Samhällskunskap 2, Engelska 6

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande förståelse för skolämnet samhällskunskap, dess konstruktion, innehåll och centrala frågor. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla grundläggande förmåga att planera, genomföra och bedöma undervisning i samhällskunskap i grundskolans årskurs 7-9 och gymnasiet.

Delkurs 1 - Vad är samhällskunskap? 2,5 hp

Delkursen är en introduktion till uppdraget att arbeta som lärare i samhällskunskap i årskurs 7-9 och gymnasiet. I delkursen behandlas konstruktionen av skolämnet samhällskunskap och läraruppdraget över tid i svensk skola.

Delkurs 2 - Sociologi för lärare i samhällskunskap 7,5 hp

Kursen behandlar tematiskt sociologiämnets centrala begrepp och teorier. Teman kan utgöras av exempelvis makt, social skiktning, identitet, avvikelse, modernitet, genus och kultur. Särskilt fokus riktas mot de sociologiska begrepp som finns angivna inom ramen för samhällskunskapsämnets centrala innehåll för grundskolans senare del och för gymnasieskolan samt för områden som kan betraktas som relevanta för läraryrket såsom exempelvis lärares arbete, skolan som organisation och utbildning som samhälleligt fenomen. Under delkursen arbetar studenten med planering för undervisning inom sociologiskt relevanta områden för grundskolans senare år och gymnasiet.

Delkurs 3 - Statsvetenskap för lärare i samhällskunskap 7,5 hp

I delkursen riktas särskild uppmärksamhet mot de statsvetenskapliga begrepp som finns angivna inom ramen för samhällskunskapsämnets centrala innehåll för grundskolans senare del och för gymnasieskolan. Centrala statsvetenskapliga begrepp som politik, politiska idéer, styre, stat, samhälle och medborgarskap belyses ur lokalt, nationellt, europeiskt, internationellt och jämförande perspektiv. För läraryrket relevanta områden som utbildningspolitik och styrningen av skolan beskrivs och problematiseras. Under delkursen arbetar studenten med planering för undervisning inom statsvetenskapligt relevanta områden för grundskolans senare år och gymnasiet.

Delkurs 4 - Ekonomi för lärare i samhällskunskap 7,5 hp

I delkursen riktas särskild uppmärksamhet mot de samhällsekonomiska begrepp som finns angivna inom ramen för samhällskunskapsämnets centrala innehåll för grundskolans senare del och för gymnasieskolan. Delkursen behandlar samhällsekonomin ur mikro- och makroperspektiv. Det förra perspektivet belyser hur enskilda privatekonomiska hushåll och producenter gör ekonomiska val och hur effektivt olika slags delmarknader fungerar. Grundläggande synsätt och metoder i neoklassisk teori och alternativa ekonomiska teorier kring knapphet, effektivitet, alternativkostnad och olika marknadsformer behandlas. I det senare perspektivet behandlas ekonomin i sin helhet och då särskilt möjligheterna att stabilisera ekonomin med hjälp av finans-, penning- och valutapolitik. Under delkursen arbetar studenten med planering för undervisning inom samhällsekonomisk relevanta områden för grundskolans senare år och gymnasiet.

Delkurs 5 - Lärare i samhällskunskap med samhällsvetenskapliga teman 5 hp

Kursen handlar om skolämnet samhällskunskap i förhållande till grundläggande modeller och begrepp inom allmän- och ämnesdidaktik. I kursen väljer studenten i samråd med kursledare en samhällsfråga utifrån didaktiska överväganden om urvalsprinciper för undervisning i samhällskunskap. Som underlag används en skönlitterär skildring av den valda samhällsfrågan och studenten gör en beskrivning och analys med stöd av relevant samhällsvetenskaplig teori. Studenten genomför i denna avslutande delkurs en personlig utvecklingsplan inför fortsättningen på utbildningen.

Delkurs 1

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• beskriva och reflektera kring skolämnets syfte och kunskapsinnehåll över tid enligt styrdokumenten för grundskolan och gymnasiet
• beskriva och diskutera läraruppdraget enligt styrdokumenten för årskurs 7-9 respektive gymnasiet

Delkurs 2

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• översiktligt redogöra för innebörden i de centrala sociologiska begrepp som behandlats under kursen
• redogöra för hur aktuella samhällsfenomen kan analyseras med hjälp av relevanta sociologiska begrepp och resonemang
• redogöra för och diskutera relevanta aspekter av läraryrket utifrån sociologiska perspektiv
• planera för undervisning i sociologiska moment utifrån styrdokumenten för årskurs 7-9 och gymnasiet

Delkurs 3

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• förklara huvuddragen i det svenska politiska systemet, dess institutioner och sätt att fungera
• identifiera grunderna i politiska ideologier samt värdera deras betydelse i det politiska systemet
• jämföra och kontrastera olika länders politiska system med användning av grundläggande statsvetenskapliga begrepp
• förklara och problematisera den politiska styrningen av skola och utbildning utifrån statsvetenskapliga perspektiv
• planera för undervisning i statsvetenskapliga moment utifrån styrdokumenten för årskurs 7-9 respektive gymnasiet

Delkurs 4

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• redogöra för samhällsekonomins grundläggande problem och begrepp
• redogöra för den betydelse som samhällets institutioner har för marknadsekonomin
• analysera ekonomiska sammanhang utifrån neoklassisk teori och alternativa ekonomiska teorier
• analysera modeller som beskriver samhällsekonomin på både mikro- och makronivå
• planera för undervisning i ekonomimoment utifrån styrdokumenten för årskurs 7-9 respektive gymnasiet

Delkurs 5

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• förklara och problematisera grundläggande begrepp och modeller inom allmän- och ämnesdidaktik
• identifiera och förklara samhällsfrågor skildrade i skönlitteratur med stöd av samhällsvetenskaplig teori
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap för att utveckla sin professionella kompetens inom kursens kunskapsområde

Delkurs 1

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, workshops, basgruppsarbete och gruppdiskussioner.

Delkurs 2

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, workshops, basgruppsarbete och gruppdiskussioner. Delkursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Obligatoriska moment meddelas av kursledare vid kursstart

Delkurs 3

Se beskrivning för delkurs ovan.

Delkurs 4

Se beskrivning för delkurs 2 ovan.

Delkurs 5

Se beskrivning för delkurs 2 ovan.

Delkurs 1

Delkursen examineras genom en muntlig presentation.
Betyg: U eller G.

Delkurs 2

Delkursen examineras genom en individuell skriftlig salstentamen (lärandemål 1-3), samt en muntlig presentation med ett skriftligt underlag (lärandemål 4)..

Delkurs 3

Delkursen examineras i sin helhet genom en individuell hemtentamen (lärandemål 1, 2, 3, 4), samt en muntlig presentation med ett skriftligt underlag (lärandemål 5).

Delkurs 4

Delkursen examineras i sin helhet genom en individuell skriftlig salstentamen (lärandemål 1 -4), samt en muntlig presentation med ett skriftligt underlag (lärandemål 5)

Delkurs 5

Delkursen examineras i sin helhet genom skriftlig tentamen (lärandemål 1), muntlig presentation (lärandemål 2) och en personlig utvecklingsplan (lärandemål 3)

Gäller samtliga delkurser:

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs 1 - Vad är samhällskunskap? 2,5 hp

Ekendahl, Ingegerd, Nohagen, Lars & Sandahl, Johan (2015). Undervisa i samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber (186s)

Karlsson, Ola (red.) (2017). Svenska skrivregler. Fjärde upplagan Stockholm: Liber

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. Fjärde utgåvan, reviderad Stockholm: Natur & Kultur. Kapitel 9 (18s)

Larsson, Esbjörn & Westberg, Johannes (red.) (2015). Utbildningshistoria: en introduktion. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur (15s. tillhandahålles av kursledare)

Persson, Magnus (2018) Uppfinningen av ett skolämne. Ett historiesociologiskt perspektiv på samhällskunskapsämnet logik. Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education, nr 4:160-18

Styrdokument för grundskolan och gymnasiet samt kommentarmaterial, tillgängliga på Internet, Skolverkets hemsida.

Läromedel för årskurs 7-9 och gymnasiet ca 100 s.

Delkurs 2 - Sociologi för lärare i samhällskunskap 7,5 hp

Broady, Donald (1998)Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Rapport nr 15, Skeptronhäften, Uppsala universitet (29 s.)

Edling, Christofer & Liljeros, Fredrik (red.) (2016).  Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning . 2. rev. och utök. uppl. Stockholm: Liber (219 s.)

Ekendahl, Ingegerd, Nohagen, Lars & Sandahl, Johan (2015). Undervisa i samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber (186s.)

Gottzén, Lucas, & Ulrik Lögdlund red.) (2021). Sociologins teoretiker. Andra upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning (328s)

Mickwitz, Larissa (2015). Den professionella lärarens existensvillkor. Utbildning och Demokrati 24:2 33-54 (21s.)

Persson, Magnus (2021) ”Ämnesläraryrkes manliga dominans av den kvinnliga majoriteten” i Cecilia Franzén, Despina Tzimoula (red.) Genus och professioner. Lund: Studentlitteratur (23 s.)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. Fjärde utgåvan, reviderad Stockholm: Natur & Kultur. Valda delar i samråd med kursansvarig (ca 25 s.)

Sixtensson, Johanna (2018). Härifrån till framtiden: Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv, Malmö: Malmö universitet (190 s.)

Vetenskapliga artiklar/kapitel tillkommer (ca 200 sidor)

Delkurs 3 - Statsvetenskap för lärare i samhällskunskap 7,5 hp

Anckar, Carsten (2013). Komparativ politik: institutioner och beteende. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (320s)

Beckman, Ludvig & Mörkenstam, Ulf (red.) (2016). Politisk teori. 2. uppl. Stockholm: Liber (366 s)

Ekendahl, Ingegerd, Nohagen, Lars & Sandahl, Johan (2015). Undervisa i samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber (186s)

Heywood, Andrew (2021). Political Ideologies: An Introduction. 7. uppl. London: Red Globe (306 s)

Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2019). Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. 3., [uppdaterade och rev.] uppl. Stockholm: Liber (277s)

Karlsson, Ola (red.) (2017). Svenska skrivregler. Fjärde upplagan Stockholm: Liber

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. Fjärde utgåvan, reviderad Stockholm: Natur & Kultur. Valda delar i samråd med kursansvarig (ca 25 s)

Norén Bretzer, Ylva (2021). Sveriges politiska system. 4. [uppdaterade och rev.] Lund: Studentlitteratur (378s)

Artiklar (ca 100 s)

Delkurs 4 - Ekonomi för lärare i samhällskunskap 7,5 hp

Ekendahl, Ingegerd, Nohagen, Lars & Sandahl, Johan (2015).  Undervisa i samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber (186s)

Eklund, Klas (2017). Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 14., [rev. och utvidgade] uppl. Lund: Studentlitteratur (300s)

Karlsson, Ola (red.) (2017). Svenska skrivregler. Fjärde upplagan Stockholm: Liber

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. Fjärde utgåvan, reviderad Stockholm: Natur & Kultur. Valda delar i samråd med kursansvarig (ca 25 s)

Pålsson Syll, Lars (2005). Ekonomisk teori och metod. Lund: Studentlitteratur (198 s)

Ung privatekonomi (2017). Få råd med dina drömmar. Webresurs (70 s)

Delkurs 5 - Lärare i samhällskunskap med samhällsvetenskapliga teman 5 hp

Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos (276s)

Edling, Christofer & Rydgren, Jens (red.) (2015). Sociologi genom litteratur. Lund: Arkiv (336 s)

Ekendahl, Ingegerd, Nohagen, Lars & Sandahl, Johan (2015). Undervisa i samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. 1. uppl. Stockholm: Liber (186s)

Karlsson, Ola (red.) (2017). Svenska skrivregler. Fjärde upplagan Stockholm: Liber

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. Fjärde utgåvan, reviderad Stockholm: Natur & Kultur. Valda delar i samråd med kursansvarig (ca 25 s)

Samhällsvetenskaplig litteratur relevant för kursens mål (ca 250s), väljs i samråd med kursledare.

Skönlitteratur, relevant för kursens mål (ca 250 s.), väljs i samråd med kursledare.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.