För tillträde till termin 5 krävs att de obligatoriska kurserna från termin 1-3 är godkända.

Kursen ingår i termin 5 i mastersprogrammet i sexologi.

Syftet med kursen är att studenten utvecklar kunskap om olika metodologiska inriktningar och förhållningssätt. Kursens utgångspunkt är att belysa förhållandet mellan vetenskapsteoretiska utgångspunkter och val av forskningsmetod.

Inom ramen för kursen behandlas kvantitativa och kvalitativa metoder med fokus på fältet sexologi och sexualitetsstudier. Bland de teman som belyses återfinns forskningsintervjuer, enkätbaserade studier, SPSS, diskursanalys och andra metodologiska arbetssätt för kunskapsbildning. Kursen behandlar också forskningsetiska överväganden i relation till forskning inom sexologi och sexualitetsstudier samt de ramar lagstiftningen sätter för forskning. Kursen syftar till att förbereda studenten för att formulera en individuell projektplan där val av metod motiveras och etiska överväganden diskuteras.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. diskutera skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa metoder och vilken sorts kunskap dessa genererar,
2. analysera hur vetenskapsteoretiska utgångspunkter och metodval hör samman,
3. diskutera forskningsetiska överväganden som aktualiseras av olika metoder, och
4. formulera en projektplan gällande en möjlig framtida studie inom området sexologi och sexualitetsstudier där metodval motiveras i förhållande till forskningsfrågorna och där etiska aspekter beaktas.

Undervisningen genomförs i form av obligatoriska föreläsningar och seminarier samt ett grupparbete.

Lärandemål 1 uppnås genom föreläsningar och i samband med att studenterna inom grupperna väljer ett tema eller ett fenomen på sexualitetens fält och identifierar en kvantitativ och en kvalitativ studie som lett till ny kunskap om detta fenomen. Därefter presenteras de båda artiklarna i en gemensam skriftlig inlämning med en analys av vilken sorts kunskap de olika metoderna genererar.

Lärandemål 2, 3 och 4 uppnås genom föreläsningar, seminarier och i samband med individuellt författande av en projektplan. I projektplanen ges studenterna tillfälle att presentera en forskningsidé, motivera val av forskningsmetod i relation till forskningsfrågor och att diskutera vilka forskningsetiska överväganden den valda metoden inbegriper.

Lärandemål 1, 2 och 3 bedöms utifrån enskild students förmåga att reflektera och diskutera under föreläsningar och seminarier. Lärandemål 1 bedöms också specifikt i ett grupparbete där fokus för bedömning ligger på enskild students förmåga att välja och analysera två vetenskapliga artiklar med fokus på metod och kunskapsgenerering. Grupparbetena redovisas gruppvis i skriftlig form och individuell bedömning av grupparbetet säkerställs genom ett processdokument där varje student redovisar sitt bidrag till grupparbetet. Lärandemål 4 bedöms i en skriftlig individuell där fokus vid bedömning ligger på studentens förmåga att kunna presentera en forskningsidé, motivera metodval och reflektera över etiska frågeställningar.

Specifika bedömningskriterier för de enskilda examinationerna framgår i studiehandledningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.

För betyget Godkänd på kursen krävs godkänt deltagande i grupparbetet, godkänt på den skriftliga individuella projektplanen samt att obligatoriska moment är uppfyllda. För betyget Väl Godkänd på kursen krävs dessutom att den skriftliga individuella projektplanen får betyget väl godkänt.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schema.

Alvesson M, (2011) Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber. 85-118. (33 s. av 184 s.)

Aspers P, (2007) Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber, 37-62. (25 s. av 288 s.)

Ejlertsson G, (2019) Statistik för hälsovetenskaperna (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur. (280 s)

Englander M, (2016) The phenomenological method in qualitative psychology and psychiatry. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, (1), 1-11. (11 s.)

Groes-Green C, (2012) Ambivalent participation: sex, power, and the anthropologist in Mozambique. Medical Anthropology: Cross-Cultural Studies in Health and Illness, 31(1),44-60. (16 s.)

Hammersley M, (2009) Against the ethicists: on the evils of ethical regulation. International Journal of Social Research Methodology, 12(3), 211-225. (14 s).

Henriksson B, Månsson S-A, (1996) Deltagande observation. I: Svensson P G, Starrin B, (Red.) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, 11-51, (40 s. av 262 s.)

Johnsdotter S, (2010) Resonemangets vindar: en intervju med Per Bauhn, professor i praktisk filosofi och samhällsdebattör. Goda sanningar? Debattklimatet och den kritiska forskningens villkor, Johnsdotter S, Carlbom A (red). Malmö: Liber, 205-222. (17 s.)

Linde C, (1993) The creation of coherence in life stories: An overview. I: Life Stories: The Creation of Coherence. Oxford: Oxford University Press. 3-51. (46 s.)

Russell Bernard H, (2002) Interviewing: Unstructured and semistructured. Research methods in anthropology, New York: Altamira Press. 202-238. (36 s.)

Tillkommer 300 sidor vetenskapliga artiklar.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.