Grundnivå
Grundläggande behörighet + Matematik 3b alternativt Matematik 3c, Naturkunskap 2 samt förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 7-9, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.
Inget huvudområde
Inget huvudområde
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper i grundläggande programmering samt sin förmåga att didaktiskt kunna reflektera över hur programmering kan användas i teknikundervisningen.
Kursen syftar även till att studenten ska utveckla förmåga att identifiera och diskutera risker på individ- och samhällsnivå kopplade till digital teknik.
Kursen har tydlig didaktisk karaktär och behandlar digital teknik samt de etiska frågeställningar som uppstår i samband med tillämpning av digital teknik.
I kursen behandlas grundläggande programmering, datalogiskt tänkande samt begrepp och byggstenar som sekvens, iteration, villkor, variabel och funktion. I kursen ingår aktiviteter som syftar till att skapa, felsöka och utveckla programkod.
Styr- och reglerteknik i samhället diskuteras och tillämpas även praktiskt genom egna konstruktioner som programmeras.
I teknikutvecklingsarbete och för dokumentation används digital teknik, exempelvis digitala ritningar, simuleringar och presentationer.
Programmeringens funktion i tekniska system samt frågor kring hur digital teknik påverkar individ, samhälle och miljö är en central del i kursen.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- diskutera metoder för att skapa program och kunna reflektera över arbetssätt som används vid programmering
- formulera en planering för hur digital teknik kan användas i undervisning
- skapa, läsa, felsöka och förbättra enklare program
- förklara hur styrning av en egen konstruktion möjliggörs med hjälp av programmering samt ge exempel på styr- och reglerteknik i samhället
- ge exempel på användning av digital teknik i komplexa tekniska system samt resonera kring fördelar och risker med dessa system
- reflektera över digital teknik kopplat till jämställdhet, etik och miljöperspektiv.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av t.ex. föreläsningar, seminarier, workshops och diskussioner. Kommunikation inom kursen sker via webbaserad kommunikationsplattform.
Prov 1: Muntlig presentation och en text (Oral Presentation and a Written Text), 4 hp. I detta prov examineras mål 1 och 2.
Prov 2: Muntlig presentation (Oral Presentation), 4 hp. I detta prov examineras mål 5 och 6.
Prov 3: Teknisk konstruktion och en digital presentation (Technical Construction and a Digital Presentation), 7 hp. I detta prov examineras mål 3 och 4.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.
Blom Skavnes, Martin & Melin, Staffan (2017). Programmera i teknik: kreativa projekt med Arduino. Stockholm: Natur och kultur (85 s)
Johansson, Myrtel & Sandström, Maria. (2022). Undervisa i teknik: för lärare i grundskolan. (Tredje upplagan). Malmö: Gleerups. (kap 5, 35 s)
Kjällander, Susanne; Selander, Staffan & Åkerfeldt, Anna (2018). Programmering: Introduktion till digital kompetens i skolan. Stockholm: Liber (160 s)
Nilsen, Malin (2020). Barns digitala aktiviteter: samspel mellan barn, lärare och digitala teknologier i förskolan. Stockholm: Liber (184 s)
Artiklar och elektroniska resurser kan tillkomma.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.