Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP712G Lärande, utveckling och pedagogisk utredning (genomgången)

A1F

Kursen ingår i speciallärarexamen med specialisering Språk, skriv och läsutveckling

Studenten övar sin analytiska förmåga genom att granska lärmiljöer med utgångspunkt från elevers förutsättningar. Genom kartläggning och pedagogisk bedömning av elevers hela lärsituationer undersöker studenten hur lärmiljön, individanpassade arbetssätt och bedömning av elevers kontextuella kunskapsutveckling kan utvecklas.I kursen behandlas olika teoretiska perspektiv gällande undervisning samt elevers olika förutsättningar. Att presentera tillämpbara språkdidaktiska metoder och förhållningssätt som gynnar elever med funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, ingår också i kursen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. granska och problematisera teorier och begrepp som rör elever i behov av anpassningar och särskilt stöd med speciellt fokus på språk-, skriv- och läsutveckling,
2. kartlägga elevers språkliga förutsättningar samt analysera kontextuella villkor i olika lärmiljöer och deras betydelse för den pedagogiska praktiken,
3. analysera, kritiskt granska samt ge exempel på förebyggande och åtgärdande arbete på organisations-, grupp- och individnivå,
4. kritiskt analysera olika former av bedömning i relation till kunskapsutveckling, undervisning och betygsättning.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserat arbete och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Skriftlig rapport (Written Report), 11 hp. I detta prov examineras lärandemål 1-3.

Prov 2: Skriftlig hemtentamen (Written Home Examination) 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 4.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas

Bergnéhr, Disa, Nilsson, Henrik, Trulsson, Åsa & Silander, Charlotte (red.) (2024). Mångfaldens möten interkulturalitet, utbildning och lärande. Växjö: Linnaeus University Press. Tillgänglig via Internet. (eget urval 150 s.)

Bornemark, Jonna. (2020). Horisonten finns alltid kvar: om det bortglömda omdömet. Stockholm: Volante (eget urval 100 s.)

Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2024).Språklig sårbarhet i**förskola och skola – barnet, språket, pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. (eget urval 150 s.)

Bruce, Barbro (red.) (2020). Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning. Lund: Studentlitteratur. (eget urval 150 s.)

von Börtzell-Szuch, Diana & Vuorenpää, Sari (2025). Läs*- och skrivundervisning utifrån elevers varierade**behov.* Malmö: Gleerups. (eget urval 150 s.)

Cain, Kate (2010). Reading development and difficulties. West Sussex: BPS Blackwell. (272 s.)

Daneshfar, Samran, & Moharami, Mehdi. (2018). Dynamic assessment in Vygotsky's sociocultural theory: Origins and main concepts. *Journal of Language Teaching and Research*, *9*(3), 600-607.

Erickson, Gudrun & Gustafsson, Jan-Eric (2014). Bedömningens dubbla funktion – för lärande och likvärdighet. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger, & Liberg, Caroline (red.) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur. (30 s.)

Elleman, Amy M., Oslund, Eric L., Griffin, Nathalie M., & Myers, Katie E. (2019). A review of middle school vocabulary interventions: Five research-based recommendations for practice. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 50(4), 477-492.

Folkhälsomyndigheten. (2016).Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. (4 s.) Tillgänglig via internet.

Erickson, Gudrun & Gustafsson, Jan-Eric (2014). Bedömningens dubbla funktion – för lärande och likvärdighet. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger, & Liberg, Caroline (Red.) Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur och kultur. (30 s.)

Folkhälsomyndigheten (2016).Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. (4 s.) Tillgänglig via internet.

Forsling, Karin & Tjernberg, Catharina (2020). Skrivundervisningens grunder. Lund: Gleerups (333 s.).

Fälth, Linda., Selenius, Heidi., & Egerhag, Helén. (2023). A cross-sectional study on reading among young L1 and L2 students in Sweden. European Journal of Special Needs Education, 38(2), 233-244.

Giota, Joanna & Gustafsson, Jan-Eric (2021). Perceived Academic Demands, Peer and Teacher Relationships, Stress, Anxiety and Mental Health: Changes from Grade 6 to 9 as a Function of Gender and Cognitive Ability, Scandinavian Journal of Educational Research, 65(6), 956-971. (14 s).

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2020). *Språkinriktad undervisning: en handbok.* (Tredje upplagan) Lund: Studentlitteratur. (245 s.)
Hirsh, Åsa & Lundahl, Christian (red.) (2021). *Hållbar bedömning: bildning, välbefinnande och utveckling i**skolans bedömningsarbete. Stockholm*: Natur och Kultur. (kap 5, 9-10, 12-17). (175 s.)

Klapp, Alli & Jönsson, Anders (2021). Scaffolding or simplifying students’ perception of support in Swedish compulsory school. European Journal of Psychology of Education 36(4), 1055-1074. (19 s.)

Oakhill, Jane, Cain, Kate & Elbro, Carsten (2018). Läsförståelse: insikt och undervisning. Stockholm: Liber. (192 s.)

Rubin, Maria. Språkliga redskap -Språklig beredskap: en praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning. Diss. Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle, 2019. (330 s.)

Samuelsson, Stefan, Arnqvist, Anders, Björn, Marianne, Dahlin, Karin & Elwér, Åsa (2009). *Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket.* Natur & Kultur. (Valda delar i samråd med lärare, c:a 150 s.)

Schmidt, C., Hvit Lindstrand, S. (2022). Dialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1: ”Jag tycker att molnbullen smakar delikat” Forskning om undervisning och lärande, 10(1), 78-99.

Svensson, Idor (2019). Kartläggning av läs- och skrivförmågan. I modul: Språk-, läs- och skrivutveckling – Tilltro, läsning och demokrati. Skolverket. (13s.)

Dessutom tillkommer artiklar med bland annat fokus på språkstörning och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt språk-, skriv- och läsutveckling, samt avhandlingar som väljs i samråd med specialiseringsansvarig. (ca 100 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.