Grundläggande behörighet.

Inget huvudområde

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap om att behovet av särskilt stöd hos barn och unga varierar och påverkas av den miljö som barnet befinner sig i.

Kursen utgår från olika tiders syn på barn och unga som av skiftande skäl kan uppfattas som utmanande och annorlunda. Med denna utgångspunkt studeras skolans värdegrund så som den är uttryckt i skolans styrdokument samt den svenska skolans framväxt och roll i ett internationellt och interkulturellt perspektiv. Styrdokument behandlas och ställs i relation till olika kulturella uttrycksformer.

En introduktion av begreppen inklusion och normalitet kopplat till förskolans och grundskolans uppdrag ges. Vidare behandlas barndomens betydelse för utveckling och lärande. Kursen ger studenterna möjlighet till reflektion dels om skolans grundläggande värden i förhållande till personliga värderingar, dels kring hur dessa kan påverka förhållningssättet mot andra.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• definiera och resonera kring de grundläggande värden som finns uttryckta i gällande styrdokument och som ligger till grund för skolans undervisning
• reflektera över kulturens roll i samhället och identifiera faktorer som kan påverka kulturmönster
• redogöra för olika teorier och modeller gällande barn i behov av särskilt stöd
• beskriva och problematisera lärarens roll, verksamhetens organisation och dess betydelse för barn och unga som är i olika svårigheter
• kartlägga och redogöra för åtgärder på individ-, grupp- och organisationsnivå
• välja ett inkluderande arbetssätt till stöd för barn och unga som är i svårigheter

Kriterier för betyget Väl godkänd anges av kursledare vid kursstarten.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuella uppgifter, paruppgifter, gruppseminarier och kursträffar. Kursen ges som nätburen undervisning med inslag av obligatoriska campusförlagda träffar.

Examinationen består av tre delar. Den första delen består av en muntlig och skriftlig individuell redovisning, där deltagarna diskuterar och kommenterar skolans styrdokument i ett kontrastivt perspektiv med olika kulturmönster som utgångspunkt, och där särskilt fokus läggs vid värdegrundsfrågor. Den andra delen består av en skriftlig uppgift där studenterna individuellt kartlägger och redogör för åtgärder på individ-, grupp- och organisationsnivå. I denna uppgift ingår även att ge respons på studiekollegers arbeten. Den tredje delen består av en muntlig presentation i grupp där förmågan att urskilja och analysera faktorer som skapar inklunderande lärandesituationer bedöms.

Studenten äger rätt till fyra omtentamenstillfällen.

Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar. Stockholm: Liber. (178 s)

Lahdenperä, Pirjo & Sundgren Eva (red) (2017)Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkiga klassrum. Liber. (245 s)

Linde, Göran (red.) (2001), Värdegrund och svensk etnicitet. Lund: Studentlitteratur (210 s)(s 116-153 och 200-215)

Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009). Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda talPDF

Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola. Möte med det som inte anses LAGOM. Stockholm: Liber. (126 s)

Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2014) Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? PDF

Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogramwww.skolverket.se/publikationer?id=3299

Skolverket (2014). Studiepaket till Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogramwww.skolverket.se/publikationer?id=3416

Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen - Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.www.skolverket.se/publikationer?id=3362

Specialpedagogik i en skola för alla – att arbeta med skolsvårigheter av Lisa Asp-Onsjö. Finns motsvarade i utgåva 2012, kap 11. Artikel

Tornberg Robert ( 2015) Det sociala livet i skolan(350 s) Liber

Wedin, Åsa & Rosén Jenny (2015)Klassrumsinteraktion och flerspråkighet (230 s.) Stockholm: Liber/ Skolverket,Flera språk i förskolanwww.skolverket.se/publikationer?id=3036/Lunnneblad,Johannes( 2009)Den mångkulturella förskolan(150 s)Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2014)Dyslexi en kunskapsöversiktPDFwww.spsm.se/PageFiles/7379/Report2_2007.pdf

Aktuella artiklar i urval Utöver den obligatoriska litteraturen väljer studenten i samråd med kursledare ytterligare litteratur i en omfattning av ca 500 sidor, varav minst ett skönlitterärt verk.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.