Behörighetskrav

Antagen till VAL-projektet, Vidareutbildning Av Lärare, enligt Förordning SFS 2013:831.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen är en del av VAL-projektet, Vidareutbildning Av Lärare, enligt Förordning SFS 2013:831. Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.

Innehåll

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin teoretiska förståelse och analytiska förmåga gällande arbete i fritidshem.

I kursen uppmärksammar och analyserar studenten relationer mellan individ och kollektiv, mellan maktstrukturer och möjliga identitetspositioner samt mellan didaktiska tillvägagångssätt och dessas konsekvenser för enskilda elever och för fritidshemmets verksamhet. Studenten undersöker det fritidspedagogiska forskningsfältet såväl nationellt som internationellt. Studenten studerar vidare barns lärande, lek, identitetsskapande och uppväxtvillkor. Studenten använder teorier om såväl barndom som didaktik för att utveckla teoretisering av det praktiska arbetet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för samt jämföra olika teorier och perspektiv på barns lärande i fritidshem
2. använda relevanta teoretiska begrepp för att diskutera och problematisera barns identitetsskapande, språk, kultur och olika uppväxtvillkor
3. redogöra för det fritidspedagogiska forskningsfältet nationellt samt kunna ge internationella exempel på forskning med relevans för fritidshem
4. använda kursens centrala teorier för att redogöra för lekens betydelse för barns vardagspraktiker, sampel, identitetsskapande i fritidshemmets verksamhet, liksom för barns fysiska, psykiska, sociala och emotionella utveckling
5. definiera och diskutera centrala begrepp i didaktisk teori i relation till undervisning i fritidshem
6. analysera och kritiskt granska olika tillvägagångssätt för hur undervisning i fritidshem kan organiseras med utgångspunkt i teorier om barn och barndomar

Arbetsformer

Kursen går på distans. Dess innehåll behandlas genom föreläsningar, seminarier, digitala resurser, litteraturstudier samt studentledda aktiviteter.

Bedömningsformer

Prov 1: Individuell textportfölj (Individual Text Portfolio), 10 hp.

I detta prov examineras lärandemål 1, 2, 3 och 4.

Prov 2: Muntlig presentation och kamratrespons (Oral Presentation and Peer Response), 5 hp.

I detta prov examineras lärandemål 5 och 6.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på prov 1.

Kurslitteratur

Elvstrand, Helene; Lago, Lina & Simonsson, Maria (2019).* Fritidshemmets möjligheter. Att arbeta fritidspedagogiskt*. Lund: Studentlitteratur (285 s.)

Falkner, Carin & Ludvigsson, Ann (2016).* Fritidshem och fritidspedagogik. En forskningsöversikt*. Lund: Kommunförbundet Skåne (60 s.)

Fjällhed, Anders & Jensen, Mikael (2013).* Barns livsvillkor. I mötet mellan skola och fritidshem*. Lund: Studentlitteratur (216 s.)

Haglund, Björn (2009). Fritid som diskurs och innehåll. En problematisering av verksamheten vid afterschool-programs och fritidshem. I:* Pedagogisk forskning i Sverige*, årgång 14, nr 1 (s. 22-44) (23 s.)

Haglund, Björn; Gustafsson Nyckel; Jan & Lager, Karin (2020). Fritidshemmets pedagogik i en ny tid. Malmö: Gleerups (224 s.)

Hammarén, Nils & Johansson, Thomas (2009). BeGreppbart. Identitet. Stockholm: Liber (128 s.)

Hansson Stenhammar, Marie-Louise (2020). Fritidshemmets pedagogiska uppdrag. Undersökande, estetiska och ämnesövergripande arbetssätt. Stockholm: Natur & Kultur (124 s.)

Hjalmarsson, Maria & Löfdahl, Annica (2014). Omsorg i svenska fritidshem. Fritidspedagogers etiska förmåga och konsekvenser för barn. I: Barn nr 3 (s. 91-105) (15 s.)

Holmberg, Linnéa (2017). Lärande genom demokratiska önskemål. Pastoral omsorg i fritidshem. I: Pedagogisk forskning i Sverige, årgång 22, nr 1-2 (s. 28-50, 23 s.)

Holmberg, Linnéa (2020). Perspektiv i fritidshem. Stockholm: Natur & Kultur (159 s.)

Klerfelt, Anna, Ljusberg, Anna-Lena & Hippinen Ahlgren, Anneli (2020). Fritidshemmet – en internationell utblick. I: Betänkande från utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg. Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg. Stockholm: Norstedts Juridik (bilaga 5, s. 477-492) (15 s.) (tillgänglig som digital resurs)

Lager, Karin (2018). Att undervisa i fritidshem. Omsorg, lärande och utveckling i en helhet. I:* Educare - Vetenskapliga Skrifter* (2) (s. 51-68) (18 s.)

Lago, Lina & Elvstrand, Helene (2019). ”Jag har oftast ingen att leka med”. Social exkludering på fritidshem. I: Nordic Studies in Education. Vol 39, 2-2019 (s. 104-120) (17 s.)

Perselli, Ann-Katrin & Hörnell, Assar (2019). Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget. I:* Barn* nr 1. (s. 63-79) (17s.)

Wahlström, Ninni (2019). Didaktik.* Ett professionsbegrepp.* Malmö: Gleerups (180 s.)

Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet. Om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber (198 s.)

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.