Grundläggande behörighet. Dessutom har kursen följande högskolekurser som förkunskapskrav: Godkända kurser: IF181F-Idrott för grundlärare I.

Inget huvudområde

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper om och sin förståelse för hälsobegreppet samt sin förmåga att arbeta med hälsofrämjande strategier i ämnet idrott och hälsa i skolan. Kursen syftar även till att studenterna ska vidareutveckla sina kunskaper och sin förståelse för idrott, rörelse och fysisk aktivitet för att skapa kvalitativa lärandemiljöer. Kursen syftar också till ökad kunskap i och om idrottens olika former, där friluftsliv och dess betydelse för barn särskilt belyses.

I kursen diskuteras idrott, rörelse och fysisk aktivitet i relation till hälsa samt till skolämnet idrott och hälsa. Vidare behandlas grupprocesser, rörelselära samt teorier kring kroppsligt lärande och ett hälsoprojekt planeras och genomförs inom ramen för ämnet idrott och hälsa. Rörelseaktiviteter av olika karaktär inom idrottslärans olika former behandlas. Studenterna planerar, organiserar och genomför lärandesituationer inom friluftsliv, dans, simning och orientering med särskilt fokus på säkerhetsaspekter samt förståelse för rumsliga förhållanden. Vidare behandlas och problematiseras olika former av friluftsliv, värdet av dessa och hur man kan arbeta med friluftsliv för t.ex. hälsa och välbefinnande. I kursen arbetar studenterna med sin förmåga att orientera i okänd miljö samt hantering av säkerhet i samband med undervisning vid vattenmiljö.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. redogöra för några grundläggande teorier om hälsa och grupprocesser samt beskriva samband mellan dessa och fysisk aktivitet
2. med adekvat terminologi beskriva grundläggande rörelser och rörelsemönster i idrott samt grundläggande teorier om kroppsligt lärande
3. planera ett hälsoprojekt i skolan respektive för ämnet idrott och hälsa, utifrån adekvat terminologi och teori
4. planera och iscensätta lärandesituationer i orientering, friluftsliv, simning och dans utifrån adekvat terminologi samt teorier om kroppsligt lärande med beaktande av säkerhetsaspekter
5. med säkerhet orientera i okänd miljö samt livrädda i vatten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk gestaltning, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Delar av vinteridrott och friluftsliv genomförs på snösäker ort.

Kursen examineras med 4 prov:
Prov 1 Salstentamen, Skriftlig examination, 5 hp (Written Exam, 5 credits) (lärandemål 1 och 2).

Prov 2: Individuell muntlig och skriftlig examination, 3 hp, (Individual Oral and Written Exam, 3 credits), (lärandemål 3).

Prov 3: Tillämpad och skriftlig examination, 6 hp (Applied and Written Exam, 6 credits), (lärandemål 4).

Prov 4: Tillämpad examination, 1 hp (Applied Exam, 1 credit), (lärandemål 5).

För kursen gällande betygskriterier och obligatoriska moment meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl Godkänd på delkursen krävs betyget Väl Godkänd på tre av fyra prov.

Omtentamen av vinteridrott och friluftsliv som genomförs på snösäker ort sker vid nästa tillfälle kursmomentet anordnas.

Ahlberg, Annika (2015). Förståelse av och förhållningssätt till hälsa: några elevers syn på hälsa och skolämnet idrott och hälsa. Malmö: Malmö högskola. ( 80 s)

Brugge, Britta; Glantz Matz & Sandell Klas (2011). Friluftslivets pedagogik. Stockholm: Liber (s. 7-78, 175-202, 256-257, 263-268)

Gard, Michael (2003). Being someone else: Using dance in anti-oppressive teaching. Educational Review 55:2 (s 211 - 223)

Junevik, Peter & Yttergren, Lotta (2007). Orienteringsteknik - Att lära ut från grön till gul nivå. Farsta: SISU Idrottsböcker (45 s)

Langlo Jagtöien, Greta & Hansen, Kolbjörn (2000). I bevegelse. Oslo: Gyldendal (240 s)

Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber (s. 9-49, 74-108, 164-187)

Larsson, Håkan och Meckbach, Jane (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (kap. 9 - 12). (51 s)

Lundegård, Ian; Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ami (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur (209 s)

McMorris, Terry (2004).  Acquisition and performance of sports skills.  Hoboken, NJ: John Wiley (valda delar, ca 150 s)

Mattsson, Torun & Lundvall. Suzanne (2015). The position of dance in physical education. Sport, Education and Society, 20(7). 855-871.

Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: universitetsbiblioteket. (kap. 3, 8-11). (34 s)

Sjödin, Carola (2016). Simlärarboken. Stockholm: SISU Idrottsböcker (168 s)

Wehlin, Anita (2015). Orientera i skolan. Stockholm: SISU idrottsböcker (84 s)

Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2007).  Foundations of Sport and Exercise Psychology . (4th ed). Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers (valda delar, ca 150 s)

Winroth, Jan & Rydqvist, Lars-Göran (2008). Hälsa & Hälsopromotion. Stockholm: SISU Idrottsböcker (217 s)

Wirhed, Rolf (2007). Anatomi med rörelselära och styrketräning. Harpoon publications, Örebro (150 s)

Artiklar tillkommer

Valfri litteratur tillkommer (ca 300 s)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.