Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: KS271F Arabiska med didaktisk inriktning I (godkänd)

Fristående kurs och sidoämne inom lärarutbildningen.

Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om arabisk litteratur i en historisk och samhällelig kontext samt kunskaper om barn- och ungdomslitteraturens betydelse för barns och ungdomars språkliga och kulturella kompetens. Kursen syftar dessutom till att studenterna ska vidareutveckla sin förståelse för lärande för hållbar utveckling, språkfärdighet i arabiska och sin didaktiska kompetens för pedagogisk verksamhet.

Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 15 hp

Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 15 hp, behandlar barn- och ungdomstexter utifrån ett vidgat textperspektiv i ämnesövergripande och tematiska sammanhang. Dessa texter bildar utgångspunkt för olika sätt att nalkas förhållandet mellan förståelse och språkutveckling. Litteraturen som central källa till upplevelse och kunskap i pedagogiska sammanhang lyfts fram. I delkursen introduceras litteraturvetenskapliga begrepp och analysverktyg för förståelsen av texters innebörd och uppbyggnad. I delkursen belyses barn- och ungdomslitteratur som inslag i undervisningen med utgångspunkt i skolans styrdokument och i förhållande till de globala målen för hållbar utveckling. Olika estetiska uttrycksformer som stöd för elevers språk- och identitetsutveckling presenteras.

Litteratur och förståelse, 15 hp

Litteratur och förståelse, 15 hp, behandlar utvecklingen av den moderna arabiska litteraturen. Den historiska utvecklingen av litteraturen och de influenser som påverkat den studeras genom läsning och diskussion av några representativa romaner, noveller och utvalda dikter vid sidan av artiklar, essäer och andra verk inom litteraturhistorien. De lästa texternas användning i undervisningen uppmärksammas. Dessutom behandlas litteraturvetenskapliga termer och begrepp. Under delkursen arbetar studenterna också med eget processorienterat skrivande.

Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 15 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• diskutera och analysera barn- och ungdomstexter i olika genrer med utgångspunkt i undervisning
• redogöra för och använda berättandet som ett didaktiskt verktyg med fokus på språk- och kunskapsutveckling
• reflektera över sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande vid val av innehåll och arbetsformer i den kulturellt heterogena skolan
• analysera barn- och ungdoms skönlitteratur i förhållande till lärande för hållbar utveckling
• värdera utvecklingen av den egna språkfärdigheten i arabiska

Litteratur och förståelse, 15 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• redogöra för utvecklingen av den moderna arabiska litteraturen
• analysera och diskutera några centrala litterära verk hämtade från olika tidsepoker i olika arabiska länder
• kritiskt granska, välja ut och analysera litterära texter samt kunna använda sådana texter i undervisningen
• uttrycka sig tydligt och sammanhängande i arabiska i såväl tal som skrift

Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 15 hp

Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier, videokommunikation, fältstudier och digitala kursträffar och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom universitet. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade.

Litteratur och förståelse, 15 hp

Kursen innehåller varierande arbetsformer, som kan utgöras av individuella uppgifter, gruppseminarier, videokommunikation, fältstudier och digitala samt fysiska kursträffar och som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare inom högskola. Kursens arbetsformer är i huvudsak nätbaserade

Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 15 hp

Examinationen består av tre delar. Den första delen examineras i form av diskussion och ett skriftligt prov (lärandemål 1 och 5). Den andra delen examineras skriftligt (lärandemål 2 och 5). Den tredje delen examineras muntligt och skriftligt (lärandemål 3, 4 och 5).

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Litteratur och förståelse, 15 hp

Examinationen består av tre delar. Den första delen examineras i form av diskussion och ett skriftligt prov (lärandemål 1). Den andra delen examineras skriftligt (lärandemål 2 och 4). Den tredje delen examineras muntligt och skriftligt (lärandemål 3 och 4).

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Barn- och ungdomstexter i ett lärandeperspektiv, 15 hp

Abdulhakim, Shawqy (2017). Alhekayat Alsha-‘beya Al-‘rabeya. UK: Hindawi Foundation CIC. (187 s.)

Chambers, Aidan (2014). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla böcker (293 s).

Henricsson, Ola. Lundgren, Michael (2016). Muntligt berättande i flerspråkiga klassrum. Lund: Studentlitteratur. (179 s.)

Herlitz, Karin (2021)  Skönlitteratur i undervisningen . Falkenberg: Whip Media (94 s.)

Najib, Ahmed (2000). Al- madmûn fi adab al-atfal. Dâr al-fikr al-‘raby- Massr.(Valda delar i samråd med kursledare ca 100 s.)

Nilsson, Jan (2008). Vilja och våga, temaarbete i grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur. (136 s.)

Reynolds, Kimberley (2014).  Children’s Literature . UK: Hindawi Foundation for Education and Culture. Oxford University. (135 s.) Arabic Language Translation.

Valbar litteratur ca 200 sidor

Litteratur och förståelse, 15 hp

Abdelghany, M.Khaled (2021). Tholatheyat Altareekh Wa Alwaqe‘ Wa Alramz- Qira’ fi Aa-‘mal Naguib Mahfouz.UK: Hindawi Foundation C.I.C. (161 s.)

Alsa-‘dawy, Nawal (2017). Alwajh Ala-‘ ry Lelmara’a Al-‘rabiya. UK: Hindawi Foundation C.I.C. (209 s.)

Alaa, Al-aswany, (2004).  Omarat Ya‘qobian . Kairo: Dar Al.Shrouk. (231 s.)

Al-San‘osy, Se-‘od (2012). Saq Albambo. Beirut: Al-Dar Al-‘rabiya lel-‘elom Alnasheron (231 s.)

Alwakil, Saeed (2021). Kayfa Naqra’ Aladab Alriwa’y. Kairo: Dar Alroba Lel Nashr Wa Altawzia. (189 s.)

Assfor,Gaber (2019)Zaman Alqas. Sh -‘r Aldonya Alhaditha. Kairo: Aldar Almaesriya Al-lobnanenya (355 s.)

Diab, Henry (red.) (2001). En doft av mynta. Noveller av kvinnliga arabiska författare. Bayrût: al-Mu’assassah al- Arabiyah. (121 S.)

Hamdy, Khawla (2012). Fi qalby ontha -‘ebriya. Kairo: Kayan publishing (717 s)

Hussein, Taha (2013). Naqd wa Islah, Hindawi organisation. (178 S.)

Idris, Yusuf (1958). Hadethat Sharaf. UK: Hindawi Foundation C.I.C. (73 S.)

Jönsson, Maria och Öhman, Anders (2015). Litteratur och läsning, litteraturdidaktikens nya möjligheter. Lund: Studentlitteratur. Valda delar i samråd med kursledare (ca. 160 s)

Mahfouz, Najib (1961).  Alles wa Alkelab.  Kairo: Maktabet Masr. (143 s.)

Dessutom tillkommer ca 500 sidor skönlitterär text på arabiska och översatt litteratur.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.

Undervisning sker även på arabiska