Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KS283F Dramapedagogik III (godkänd) och KS284F Dramapedagogik IV (genomgången)eller motsvarande.

Inget huvudområde

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin förmåga att genom drama kunna didaktisera och estetiskt bearbeta samhällsangelägna frågor. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla sitt ledarskap med särskilt fokus på demokrati, samhällsrelevans och normkritik vilket relateras till aktuell forskning inom dramapedagogik.

Med utgångspunkt i dramapedagogisk värdegrund bearbetas frågor om människosyn, samhällssyn och möjlighet att iscensätta alternativ till vad en kan vara eller vilket samhälle en kan leva i. Utifrån olika praktiker, såsom forumspel och performance, tränas ledarskap genom kritiskt tänkande och i relation till ämnesdidaktiskt perspektiv. Vidare behandlas fiktion, improvisation, dramapedagogiska läromedel och metoder utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. I kursen analyseras och diskuteras olika kvaliteter i dramapedagogik, i relation till aktuell dramapedagogisk forskning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• utforma och leda reflekterande samtal i relation till olika dramapedagogiska praktiker, med utgångspunkt i ämnesdidaktiska perspektiv och kritiskt tänkande
• analysera och reflektera över sitt eget ledarskap i relation till normkritiska perspektiv
• leda och iscensätta ett samtidsangeläget innehåll med ämnesdidaktisk relevans
• relatera den egna iscensättningen till aktuell dramapedagogisk forskning

Kursen innehåller varierade arbetsformer såsom seminarier, workshops och att studenten initierar egna aktiviteter tillsammans med kurskamrater.

Prov 1 Leda reflekterande samtal (Facilitate Reflective Dialogue), 7,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2 Leda och iscensätta en gestaltning (Facilitate and Stage a Performance), 7,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 3 och 4.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar obligatoriska moment. Uppgiften ska göras under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Ahlstrand, Pernilla. (2014). Att kunna lyssna med kroppen: en studie av gestaltande förmåga inom gymnasieskolans estetiska program, inriktning teater. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2014. Stockholm (243 s.)

Boal, Augusto. (1995). The rainbow of desire: the Boal method of theatre and therapy. London: Routledge. (188 s.)

Byréus, Katrin (2010). Du har huvudrollen i ditt liv. Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. (Upplaga 3) Stockholm: Liber (216 s.)

Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) (2019). Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur (358 s.)

Artiklar tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.