Godkänd kurs: Ämnesdidaktik: Kunskapsområde och forskning, 7,5 hp

godkänd kurs: Ämnesdidaktik: Vetenskapsteoretiska traditioner och metodologi, 7,5 hp

godkänd kurs: Ämnesdidaktik: Forskningsmetodisk fördjupning, 7,5 hp

godkänd kurs: Ämnesdidaktik: Självständigt arbete, 15hp

eller

ämneslärarexamen 240 hp - 330 hp på avancerad nivå

eller

grundlärarexamen 240 hp på avancerad nivå

eller

lärarexamen 240 hp - 330 hp på avancerad nivå

eller motsvarande examina.

.

Kursen syftar till att studenten utvecklar och fördjupar kunskaper om olika perspektiv knutna till det ämnesdidaktiska området samt om ämnesdidaktiska teorier och modeller.

I kursen behandlas olika perspektiv på ämnesdidaktik och olika sätt att dela in kunskapsområdet på. Det gäller främst ämnesdidaktikens karaktär, arbetsformer och kärna – teorier och modeller som stöd för reflekterade (ämnes)didaktiska val och reflekterad lärarpraktik. Kursen belyser vidare centrala begrepp och traditioner inom det ämnesdidaktiska området samt ämnesdidaktikens relation till angränsande kunskapsområden, såsom allmändidaktik, pedagogiskt arbete och olika (universitets)ämnen. Såväl ämnesspecifika som allmänna dimensioner av ämnesdidaktik diskuteras och olika ämnesdidaktiska inriktningar jämförs. Särskild tonvikt läggs vid så kallad scenariedidaktik. En utvald ämnesdidaktisk inriktning studeras fördjupat genom att studenten identifierar och beskriver olika adekvata discipliner som den utvalda ämnesdidaktiska inriktningen bygger på (så kallade referensdiscipliner) och analyserar dess innehåll.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. med utgångspunkt i teoretiska perspektiv diskutera olika sätt att se på ämnesdidaktik och ämnesdidaktikens relation till andra utbildningsvetenskapliga discipliner
2. problematisera och kommunicera centrala teoretiska begrepp och perspektiv inom det ämnesdidaktiska området
3. diskutera metateoretiska, didaktik-analytiska och praktik-teoretiska aspekter av ämnesdidaktikens tre huvudfrågor varför, vad och hur
4. kategorisera, analysera och problematisera olika typer av och exempel på (ämnes)didaktiska modeller, inklusive scenariedidaktik
5. identifiera referensdiscipliner och analysera innehåll för en utvald ämnesdidaktisk inriktning
6. vid design av undervisning tillämpa scenariedidaktik inom en utvald ämnesdidaktisk inriktning

Kursen innehåller varierande arbetsformer som föreläsningar, handledningstillfällen, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner och arbete med kollegierespons. Arbetet genomförs både individuellt och i grupp.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i såväl ett enskilt som ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Detta innebär att delta i nätbaserade aktiviteter och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av två prov.

Prov 1: Skriftlig salstentamen (Written Sit-in Examination), 10 hp.
I provet examineras lärandemål 1, 2, 3 och 4.

Prov 2: Skriftlig rapport och muntlig presentation (Written Report and Oral Presentation), 5 hp.
I provet examineras lärandemål 5 och 6.

Skriftliga texter kräver god språkbehandling, tydlig disposition och konsekvent referenshantering.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 3/4 av kursens poängomfattning.

Fougt, Simon S., Bundsgaard, Jeppe, Hanghøj, Thorkild & Misfeldt, Morten (2022). Håndbog i scenariedidakik. Aarhus Universitetsforlag. (ca 80 s)

Gericke, Niklas, Hudson, Brian, Olin-Scheller, Christina, & Stolare, Martin (2018). Powerful knowledge, transformations and the need for empirical studies across school subjects. London Review of Education, 16(3), 428-444. (17 s)

Hudson, Brian., Gericke, Niklas, Olin-Scheller, Christina, & Stolare, Martin (2023). Trajectories of powerful knowledge and epistemic quality: analysing the transformations from disciplines across school subjects. Journal of Curriculum Studies, 55(2), 119-137. (19 s)

Jakobsson, Anders, Nygård Larsson, Pia & Bergman, Lotta (red.) (2022). Ämneslitteracitet och inkluderande undervisning. Studentlitteratur. (ca 75 s, urval i samråd med kursledare)

Krogh, Ellen, Qvortrup, Ane, & Graf, Stefan Ting (red.) (2021). Didaktik and curriculum in ongoing dialogue. Taylor & Francis. (open access) (ca 50 s)

Nielsen, Frede V. (2011). Sammenlignende fagdidaktik: Genstandsfelt, perspektiver og dimensioner. I: E. Krogh & F. Nielsen (red.),Sammenlignende fagdidaktik, Cursiv 7, s. 11-32. (22 s)

Nordin, Andreas & Uljens, Michael (red.) (2022). Didaktikens språk – om skolundervisningens mål, innehåll och form. Gleerups. (ca 100 s, urval i samråd med kursledare)

Sjöström, Jesper & Tyson, Ruhi (2022). Didaktik för lärande och bildning. Liber. (ca 200 s)

Artiklar och annat material tillkommer, särskilt då det gäller de fördjupade studierna inom en utvald ämnesdidaktisk inriktning. (ca 200 sidor)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.