Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Engelska 6 samt 60 hp inom huvudområdet Visuell kommunikation.

Huvudområde

KSVKO Visuell kommunikation

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i programmet Visuell kommunikation (KGVIK) och är en obligatorisk del i Kandidatexamen i visuell kommunikation.

Innehåll

Kursen behandlar centrala teorier om berättelser, visuell storytelling, genre- och adaptionsteori. Fokus ligger på att analysera berättelser och hur dessa överförs till ett annat medium. I kursen görs övningar i att analysera medieutbud och framställandet av visuella texter inom olika genrer och medier. Detta görs även genom ett större praktiskt adaptionsprojekt. I en övning i att skriva en vetenskaplig uppsats, där en avgränsad frågeställning behandlas, läggs grunden för det skriftliga arbete som genomförs i examensarbetet längre fram under utbildningen.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

1. redogöra för centrala teorier om berättelser och genreteori i relation till relevanta texter,
2. självständigt analysera berättelser inom olika medieuttryck,
3. redogöra för adaptions- och intermedialitetsteorier,
4. redogöra för hur gestaltande uttrycksmedel kan förstärka genre- och medieuttryck,
5. med utgångspunkt i kursens innehåll göra en adaption från en text till ett visuellt uttryck,
6. skriva en uppsats inom huvudområdet visuell kommunikation med fokus på adaptions- och intermedialitetsteori.

Arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, textseminarier, workshops och gestaltande arbete.

Bedömningsformer

• Berättande (3 hp) examinerar lärandemål 1 och 2 genom en hemtentamen.
• Adaptionsteori (3 hp) examinerar lärandemål 3 och 4 genom en muntlig delexam**ination och en skriftlig hemtentamen.
• Gestaltande adaptionsprojekt (5 hp) examinerar lärandemål 5 genom en visuell representation och en individuell presentation av denna. Det gestaltande adaptionsprojektet bedöms enligt U/G.
• Akademisk uppsats (4 hp) examinerar lärandemål 6.

Möjlighet till omprov ges i enlighet med gällande rättigheter, men den specifika uppgiften och/eller examinationsform kan komma att anpassas om den inte kan utföras på samma sätt som vid den ordinarie examinationen.

Kurslitteratur och övriga läromedel

• Aiello, Giorgo and Parry, Katy (2020). Visual Communication. Understanding Images in Media Culture. London: SAGE.
• Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.
• Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
• Hutcheon, Linda och O´Flynn, Siobhan (2013). A Theory of Adaptation. London: Routledge.
• Rimmon-Kenan, Shlomith (2002). Narrative Fiction: Contemporary Poetics. London: Routledge.

Ytterligare texter upp till 100 sidor samt filmer kan tillkomma.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.