Grundläggande behörighet + Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2

Kursen ingår i examensfordringarna för tandteknikerexamen

Tandteknikerutbildningens syfte är att studenten ska utveckla sin kompetens och förståelse för sitt yrke genom kontinuerlig kunskapsutveckling och kritiskt tänkande. Utbildningen ska bidra till ett ansvarsfullt, omdömesgillt och samarbetsinriktat uppträdande i vårdteamet, präglat av förståelse för patienten.

Kursens innehåll är fördelat på två delkurser: Tandhälsovård i samverkan och Anatomi – form, funktion och dentala material.

Delkurs 1 - Tandhälsovård i samverkan - 15 hp

Delkursen är en introduktion till högre utbildning och tar sin utgångspunkt i bland annat oral hälsa och ett hälsofrämjande synsätt. För att förstå begreppet oral hälsa krävs grundläggande kunskap om anatomi, tändernas form och funktion, dentala material och samverkan mellan odontologiska professioner/yrken.
För att skapa förståelse och förmåga till självstyrt och livslångt lärande belyses det vid olika aktiviteter och med ett vetenskapligt förhållningssätt.

Delkurs 2 - Anatomi – form, funktion och dentala material - 15 hp

Delkursen har fokus på oral hälsa, tandanatomi, materiallära och fastsittande protetik. Kunskap om dentala biomaterial är av vikt för att få förståelse om behandlingsalternativ, interagerande med omgivande vävnader och patientens orala hälsa. Den studerande utvecklar sin förmåga till livslångt, självständigt kunskapssökande och lärande på en vetenskaplig grund. En sådan kompetens innebär att den studerande ska kunna identifiera sitt inlärningsbehov, kritiskt värdera och använda olika informationskällor och utvärdera sitt lärande.

Delkurs 1 - Tandhälsovård i samverkan - 15 hp

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för högskoleförordningens examensmål för yrkesexamen till tandtekniker
2. beskriva innebörden av offentlighets- och sekretesslagen och patientsäkerhetslagen samt förstå innebörden av sekretess och tystnadsplikt
3. beskriva utvecklingen av munhälsotillståndet i Sverige
4. redogöra för möjligheter till åtgärder som befrämjar oral hälsa
5. beskriva munhålans och angränsande områdens normala utseende och uppbyggnad
6. redogöra för tändernas anatomi, fysiologi och därtill hörande terminologi
7. beskriva sambandet mellan saliv, slemhinnor, tänder och mikroorganismer samt betydelsen av munhålans barriärfunktion
8. beskriva uppkomst och behandling av gingivit, parodontit och karies
9. beskriva dentala materials biologiska, kemiska och fysikaliska egenskaper, användningsområde och krav

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. identifiera arbetsområden för olika yrken inom tandvårdsteamet
2. tillämpa de hygienrutiner och arbetsmiljöföreskrifter som gäller på ett tandtekniskt laboratorium och i tillämpliga fall på klinik
3. analysera och formge samtliga tänder i det permanenta bettet på ett anatomiskt och morfologiskt korrekt sätt
4. söka och använda vetenskaplig information

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten visa:

1. ansvar för ett gott samarbete och inbördes förståelse mellan de olika yrkeskategorierna i tandvårdsteamet samt visa ansvar för att fungera fullvärdigt i de grupper som är involverade i utbildningen
2. förmåga till självstyrt lärande och att kritiskt granska och värdera kunskap

Delkurs 2 - Anatomi - form, funktion och dentala material - 15 hp

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. beskriva mekanismerna för inflammationsutveckling i munhålan relaterat till protetiska konstruktioner
2. redogöra för munhålans och tändernas anatomi, fysiologi och därtill hörande terminologi på svenska, engelska och latin
3. beskriva det individuella bettets variation avseende tandanatomi och käkrelationer
4. förklara dentala materials biologiska, kemiska och fysikaliska egenskaper
5. beskriva sambandet mellan sammansättning, egenskaper, krav samt hantering av dentala material och det kliniska behandlingsresultatet
6. förklara principer för protetiska konstruktioners retention, stabilitet och passform
7. beskriva de processteknologier som används vid framställning av protetiska konstruktioner

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. söka och använda vetenskaplig information för de fall som avhandlas under kursen samt behärska den för kursen nödvändiga nomenklaturen på svenska och engelska
2. insamla och bearbeta data samt skriva och presentera en rapport/essä
3. tillämpa de hygienrutiner och arbetsmiljöföreskrifter som gäller på ett tandtekniskt laboratorium och i tillämpliga fall på klinik
4. hantera de material och processer som avhandlas under kursen på ett materialtekniskt tillfredsställande sätt
5. analysera och formge samtliga tänder i det permanenta bettet på ett anatomiskt och morfologiskt korrekt sätt
6. visa förståelse för klinisk- och kunna tillämpa tandteknisk arbetsgång vid framställning av protetiska konstruktioner som används under kursen
7. utvärdera de arbeten som avhandlas under kursen med avseende på biokompatibilitet, processteknologi samt deras biologiska, kemiska och fysikaliska egenskaper

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. reflektera utifrån ett kritiskt och analyserande förhållningssätt till egna kunskaper och färdigheter och utvärdera denna adekvat
2.. visa ansvar för att kontinuerligt utveckla färdigheter och det egna kunnandet utifrån ett globalt perspektiv
3. visa ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt till odontologisk materialinformation
4. arbeta enligt gällande arbetsmiljöföreskrifter, lagar och förordningar, instruktioner för instrument apparatur och material före användandet
5. visa ansvar för den patientbehandling en är en del av samt se till att patientunderlaget inte skadas under arbetets gång
6. visa medvetenhet om de skillnader i bett- och tandstatus som förekommer hos människor med olika bakgrund och ursprung
7. visa ansvar för ett gott samarbete och inbördes förståelse mellan de olika yrkeskategorierna i tandvårdsteamet samt ansvar för att fungera fullvärdigt i de grupper som är involverade i utbildningen

Olika situationer, scenarier eller problem som relaterar till kursens tema utgör utgångspunkt för lärandet. Detta sker enligt principen för utmaningsbaserat lärande, en studentcentrerad undervisning med arbete i grupper som kompletteras med föreläsningar, seminarier och efterläsningar. Lärandet utgår vanligtvis från formulerade problem med inläsningsinstruktioner eller ett fall (case). Uppgifter som innefattar skriftlig inlämning delas ut under kursen och genomförs fortlöpande och ingår i formativa bedömningen.
Färdighetsträning görs under lärarhandledning på kurslaboratoriet, preklinik och klinik, och kopplar till kursmålen samt det som studeras i grupperna.

Demonstrationer och förberedelser

De praktiska momenten utgör en stor del av kursinnehållet. Eftersom de tandtekniska framställningsprocesserna i mångt och mycket innehåller komplicerade moment där användandet av instrument och apparatur förutsätter vissa baskunskaper för att inte riskera person- eller materialskador, demonstreras dessa moment av läraren innan studenten själv får utföra dem. Dessa demonstrationer är obligatoriska och hålles i allmänhet på kurslaboratoriet och är ett viktigt komplement till gruppernas teoretiska arbete. Inför demonstrationerna hänvisas det till arbetsmanualer, arbetsinstruktioner, demonstrationsfilmer, varuinformationsblad och bruksanvisningar. Det är studentens eget ansvar att vara väl insatta i dessa innan demonstrationerna och det självständiga arbetet påbörjas. Ergonomiska och arbetsmiljöaspekter ska även beaktas nogsamt!

Färdighetsträning (praktiskt arbete) på kurslaboratoriet

De praktiska kursmomenten ska göras på kurslaboratoriet under schemalagd tid och är obligatoriska. Övningsarbeten görs under lärarhandledning. Studenten ska vara väl förberedd inför det praktiska arbetet och påläst inför de moment som ska genomföras.

Seminarier

Seminarierna är både studentcentrerade där innehållet kan styras av inlämningsuppgifter formulerade av de studerande samt redovisningsseminarier där studenterna testar sina kunskaper. Seminarierna är obligatoriska.

Klinisk verksamhet

Att få en helhetssyn på patienten i tandvårdsteamet är ett av utbildningens mål. Kliniska pass anordnas för att den studerande under handledning ska tränas i förståelse för patienten. Vidare ligger tonvikten på munhålans anatomi och den naturliga tandens utseende under dessa pass. Kliniska moment omfattar obligatoriskt deltagande.

Självstudier

Självstudier är en viktig del av utbildningen och tid för dessa är angivna i kursschemat.

Formativ bedömning av alla lärandeaktiviteter sker fortlöpande under terminen och en målrelaterad praktisk samt summativ examination sker i slutet av kursen.
Kursen omfattar tre provmoment:

• Praktiska moment (10 hp) som omfattar inlämningsuppgifter, muntliga och skriftliga rapporter, deltagande i seminarier, workshop och praktiska moment. Bedömningen görs utifrån angivna egenbedömningskriterier för respektive moment. Aktiviteterna återkopplas regelbundet till studenten under kursen dels genom egenbedömning, kamratbedömning och vid kursens schemalagda utvecklingssamtal. Om ett moment blir underkänt ges det nya tillfällen under pågående kurs fram till terminsslut. Lärandemål som examineras i praktiska moment är kursmålen för färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt på delkurs 1 och II.
• Skriftlig examination delkurs I (10 hp). Lärandemålen som examineras är målen för kunskap och förståelse mål 1–9 samt färdighet och förmåga mål 1,3 och 4, i delkurs I.
• Skriftlig och muntlig examination delkurs II (10 hp). Lärandemålen som examineras är målen för kunskap och förståelse mål 1–7, samt färdighet och förmåga mål 1 och 5 i delkurs II.

Som betyg förekommer godkänd respektive underkänd. För betyget G på kursen krävs att samtliga provmoment är godkända.
Student som underkänts i de skriftliga och den muntliga tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen, se Utbildningsplan för tandteknikerutbildningen (OGTAT).

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students kliniska och praktiska färdighetsträning om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för vården riskeras. När den kliniska och praktiska färdighetsträningen avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns i den kliniska och praktiska färdighetsträningen på aktuell kurs. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet att återuppta sin kliniska och praktiska färdighetsträning på denna kurs. Återupptagande av studierna på denna kurs kan ske efter godkänt genomförande av handlingsplan. I den individuella handlingsplanen begränsas antalet kunskapskontroller till tre tillfällen.

• Anusavice K J. Phillips' Science of Dental Materials 13th ed. St Louis: Elsevier/Saunders, 2022
• Leijon W Karlebo. Materiallära. 14 utg. Stockholm: Liber, 2014
• Milleding P. Kron- och broprotetisk preparationslära. Stockholm: Förlagshuset Gothia, 1987
• O´Brien W J. Dental Materials and Their Selection. 4th ed. Chicago: Quintessence Publishing Co, 2008
• Olsson S. Dentalteknisk handbok i kron- och bro. Del II, Gjutning och lödning. Stockholm: Gothia, 1989
• Palmqvist O. Dental laboratorieteknik. Del I, Allmän del. Stockholm: Gothia, 1982
• Scheid R C, Weiss G Woelfel J B. Dental Anatomy. Its Relevance to Dentistry. 9th ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins, 2016
• van Noort R. Introduction to Dental Materials. 4th ed. London: Mosby, 2013

Övrig litteratur i form av e-böcker, media och vetenskapliga artiklar tillhandahålles innan kursstart via separat bilaga.

Utöver detta förväntas studenten självständigt söka, samla in och bedöma relevant litteratur i enlighet med den pedagogiska modellen för utbildningen. Litteraturen är huvudsakligen på engelska.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.