Behörighetskrav

ML231B Matematik och lärande: Taluppfattning, aritmetik och algebra (genomgången)

Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår inte i något huvudområde.

Innehåll

Kursen behandlar problem och begrepp inom geometri, sannolikhetslära och statistik samt problematiserar och tolkar centrala ämnesdidaktiska begrepp. Vidare behandlas olika sätt att planera, genomföra, analysera och reflektera över undervisningsmoment där laborativa moment, olika representationsformer och digitala resurser kan stödja elevers språk- och kunskapsutveckling inom matematik. Även granskning och värdering av läromedel ingår i kursen. I kursen behandlas akademisk literacitet. Utifrån aktuella kursplaner för skolan, dokumenterar, analyserar, och bedömer studenten elevers kunskapsutveckling utifrån elevarbeten. Studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen bearbetas och fördjupas.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. identifiera och definiera samt i resonemang använda relevanta begrepp och representationsformer i geometri, statistik och sannolikhetslära
2. redogöra för hur elevers kunskaper om geometriska begrepp och förmåga att föra och följa geometriska resonemang kan utvecklas
3. redogöra för hur elevers kunskaper om begrepp samt förmåga att föra och följa resonemang i statistik och sannolikhetslära kan utvecklas
4. beskriva och diskutera hur undervisning i geometri, statistik och sannolikhetslära kan organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv så att varje elevs lärande och utveckling samt förmåga att bearbeta matematiska problem främjas
5. omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering av undervisning inom geometri som också inbegriper bedömning av elevers lärande
6. använda digital teknik som verktyg för såväl det egna lärandet som för undervisning inom statistik och sannolikhetslära
7. läsa, värdera och använda vetenskaplig text samt skriva akademisk text

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av arbete med digitala medier, grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer

Prov 1: Skriftlig salstentamen (Written Sit-in Examination), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1.

Prov 2: Akademisk text (Academic Text), 5 hp. I detta prov examineras mål 2, 4, 5 och 7

Prov 3: Muntlig presentation (Oral Presentation), 5 hp. I detta prov examineras mål 3 och 6.

För att erhålla betyget väl godkänt på hel kurs krävs betyget väl godkänt på minst två delprov.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2021). Akademiskt läsande och skrivande. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur (Kap 4 och 7, 35 s)

Bråting, Kajsa, Sollervall, Håkan & Stadler, Erika (2013). Geometri för lärare. Lund: Studentlitteratur (148 s)

Bråting, Kajsa; Sollervall, Håkan & Stadler, Erika (2019). Sannolikhet och statistik för lärare. Lund: Studentlitteratur. (104 s)

Grevholm, Barbro (red.) (2012). Lära och undervisa Matematik. Från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedts (320 s)

Pettersson, Astrid (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Stockholm: PRIM-gruppen (104 s)

Roos, Helena (2020). Inkluderande Matematikundervisning – Tidiga insatser i FK-6. Stockholm: Natur & Kultur, (kap 3, 4, 5, 7 och 8; 54 s)

Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: NCM (72 s)

Solem, Ida. H.; Alseth, Björnar; Eriksen, Elisabeta & Smestad, Björn (2019). Tal och tanke 2. Matematikundervisning från årskurs 4 till 6. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Kap 4, 5 och 9; 153 s)

Dessutom tillkommer litteratur, styrdokument, filmer och artiklar inom geometri, sannolikhet och statistik samt matematikdidaktik som ingår i studieguiderna för kursen.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.