1. Kandidatexamen i kemi, biokemi, biomedicinsk teknik, biomedicinsk laboratorievetenskap eller andra naturvetenskapliga, medicinska, tekniska eller ingenjörsvetenskapliga områden av relevans för utbildningens mål och innehåll och som omfattar minst 15 hp kemi och/eller biokemi.
2. Engelska B, engelska 6 i svensk gymnasieutbildning eller motsvarande.
3. Godkända kurser om minst 45 hp från masterprogrammets termin 1 och 2 eller motsvarande.

Kursen ges tredje terminen på masterprogrammet i biomedicinsk ytvetenskap. Den ingår i huvudområdet och är obligatorisk för att uppfylla examensfordringarna för masterexamen i biomedicinsk ytvetenskap.

Syftet med kursen är att studenten ska tillägna sig kunskaper avseende biologiska barriärers struktur och funktion med relevans för förståelse och utveckling av icke-invasiv läkemedelstillförsel och identifikation.

Kursen avhandlar aktuell kunskap om biologiska barriärers struktur och funktion. Barriärers kolloid- och ytkemiska kännetecken, särskilt avseende barriärerna naglar, hud, slemhinnor och växt- kutikula, behandlas. Barriärerna betraktas som exponerade för antingen luft eller lösningar, och de olika fallen studeras separat. Olika egenskaper hos barriärer förklaras i termer av adsorption, absorption, fördelning, diffusion, kinetik och transporttermodynamik. Exogena faktorers påverkan på struktur och funktions-förhållanden uppmärksammas särskilt. I detta sammanhang behandlas effekter av temperatur, relativ fuktighet, vattenaktivitet, jonstyrka och andra omvärldsförhållanden. Formuleringar, i avsikt att reglera eller modellera specifika omvärldsförhållanden diskuteras. Farmakologiska aspekter presenteras i korthet. Moderna icke-invasiva och minimalt invasiva tekniska lösningar gällande läkemedelstillförsel och identifikation t.ex. plåster, jontofores, etc., kommer att utvärderas.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. beskriva strukturen hos biologiska barriärer utifrån deras yt- och kolloidkemiska kännetecken,
2. anknyta biologiska barriärers egenskaper till adsorptions-, absorptions-, fördelnings- och diffusionsfenomen i anslutning till barriärerna,
3. förklara barriärers strukturella och funktionella respons på omvärldsförhållanden, och
4. utforma adekvata strategier för icke-invasiv eller minimalt invasiv läkemedelsfrisättning och identifikation.

Interaktiva föreläsningar och diskussioner, journal club, laborationer och självstudier används för att uppnå lärandemålen 1-4. Arbetsformerna är valda så att studenternas engagemang och aktiva deltagande så lång möjligt säkerställs. Deltagande i laborationer och inlämnandet av laborationsrapporter är obligatoriska och ger studenterna möjlighet att uppnå lärandemål 4. Vid behov kommer tillfällen för omlaborationer att ges.

Lärandemålen 1-3 examineras genom skriftlig individuell tentamen. Fokus i examinationen ligger på studentens förmåga att sammanfatta och integrera de basala fenomen och förhållanden som uttrycks i biologiska barriärers dynamik, samt att reflektera över barriärernas växelverkan med omvärldsförhållanden. Resultat från den praktiska metoddelen, lärandemål 4, examineras genom individuella skriftliga inlämningsuppgifter och laborationsrapporter. Detaljerade bedömningskriterier finns i studieanvisningar.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Aulton, M., Taylor, K. Eds (2013) Aulton's Pharmaceutics, 4th ed., The Design and Manufacture of Medicines, Churchill Livingstone, pp.736.

Evans, D. F., Wennerström, H. (1999) The colloidal domain: Where physics, chemistry, biology, and technology meet. Wiley, NY, pp. 632.

Kulkarni, V. S., Ed (2010) Handbook of non-invasive drug delivery systems. Non-invasive and minimally invasive drug delivery systems for pharmaceutical and personal care products. Elsevier, Amsterdam, pp. 301.

Vetenskapliga artiklar tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.