Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LS205C Samhällskunskap och lärande: Att bli lärare i samhällskunskap (genomgången)

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 4 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om välfärd och välfärdspolitik av relevans för utbildningssystem och skola i Sverige och med internationella jämförelser. Här ska studenten även utveckla förmåga att självständigt samla in, analysera och presentera data om levnadsvillkor och välfärd. Kursen syftar vidare till att studenten ska utveckla kunskaper om centrala lärandeteorier i relation till yrkesutövningen.

Med utgångspunkt i samhällskunskapens discipliner sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi behandlas olika aspekter av välfärd. Detta inkluderar sociala, politiska och ekonomiska aspekter på vad välfärd är, hur välfärd fungerar, olika välfärdsmodeller och hur utbildningssystemet kan organiseras inom ramen för sådana modeller. Centrala begrepp inom kursen är rättsstat, rättvisa, byråkrati, profession och jämlikhet.

Kursen inkluderar insamlingsarbete och analys av material från det omgivande välfärdssamhället med utgångspunkt från samhällskunskapens olika perspektiv.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för olika välfärdsmodeller och hur dessa påverkar individers och gruppers levnadsvillkor, samt argumentera för olika sätt att organisera välfärd i samhället över tid och plats
2. redogöra för hur arbetsmarknaden, utbildningssystemet och rättsstaten fungerar som en del av välfärdssystemet
3. samla, analysera och presentera data i närmiljön utifrån sociala, politiska och ekonomiska aspekter på välfärd
4. redogöra för centrala lärandeteorier i relation till lärande och undervisning
5. beskriva och diskutera likheter och skillnader mellan ungdomars och vuxnas lärande samt dess konsekvenser för undervisning

Föreläsningar, seminarier, workshoppar och fältarbete

Kursen examineras i tre delar:

Prov 1: Salstentamen (Sit-in Exam). Examinerar lärandemål 1–2 (9 hp).

Prov 2: Muntlig och skriftlig redovisning (Oral and Written Presentation). Examinerar lärandemål 3 (2 hp).

Prov 3: Muntlig och skriftlig redovisning (Oral and Written Presentation). Examinerar lärandemål 4 och 5 (4 hp).

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Bergh, Andreas (2015). Den kapitalistiska välfärdsstaten, Lund: Studentlitteratur (217 s.)

Ennerberg, Elin och Gladoic Håkansson, Peter (2022). Plats för vem? Om arbetets inkludering och exkludering. Lund: Nordic Academic Press (ca 60 s.)

Holmqvist, Mikael (2016). Djursholm:Sveriges ledarsamhälle. [Ny, förkortad och omarb. utg.] Stockholm: Atlantis (349 s.)

Jensen, Mikael (2016). Lärande och lärandeteorier: om den intentionella människan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (344 s.)

Larsen, Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 2. uppl. Malmö: Gleerup. (195 s.)

Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger och Liberg, Caroline (2017). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare, 4. Upp. Stockholm: Natur & Kultur (kapitel 1–4, 6; 125 s.)

Reay, Diane. (2017). Miseducation: inequality, education and the working classes. Bristol: Policy Press. (248 s.)

Sarnecki, Jerzy och Carlsson, Christoffer (2022). Brottsligheten och samhället, 3. Upp. Lund: Studentlitteratur (273 s.)

Swärd, Hans, Edebalk, Per Gunnar och Wadensjö, Eskil (2013). Vägar till välfärd: Idéer, inspiratörer, kontroverser, perspektiv, Liber: Stockholm (342 s.)

Tillkommer ca. 300 sidor vetenskaplig litteratur om såväl didaktik som ämne

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.