För tillträde till termin tre krävs att studenten är godkänd på kursen PO121B. Vid underkänt prov och i de fall omprov eller resultat från prov tidsmässigt ligger inom ramen för nästa kurs, kan studenten flyttas upp i väntan på förnyat prov och resultat. Underkänns studenten avbryts studierna på den nya terminen.

Kursen utgör termin 3 på polisprogrammet

Kursen ska leda till fördjupade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt avseende polisiärt arbete i ärenden som berör personer med olika psykiatriska tillstånd och beroendeproblematik, barn och unga samt brott mot särskilt utsatta. Den grundläggande kunskap och de färdigheter som förvärvats tidigare under utbildningen breddas nu och fördjupas genom att de tränas integrerat med fokus på olika arbetsområden. Kunskap om polisens olika system och avrapportering tränas löpande. Ett viktigt inslag i kursen är förutsättningar för mellanmänskliga möten och kommunikation med syfte att öka samförståndet mellan polisen och olika grupper i samhället.

I delkursen Polisiär tjänstefärdighet II breddar och fördjupar studenten de kunskaper om polisiär konflikthantering som förvärvats under föregående terminer och studenten övar på att tillämpa och växla mellan olika tekniker och taktiker i olika situationer och miljöer med varierade stressnivåer och hotbilder. En central del av momentet är att studenten reflekterar över de olika val som finns, och de olika val som görs, i en viss situation. Polisiär akutsjukvård övergår nu från att vara ett i huvudsak teoretiskt ämne till att studenten omsätter dessa kunskaper praktiskt i polisiära övningssammanhang. Under delkursen utvecklar studenten även sina färdigheter i polistaktisk bilkörning samt sambandstjänst. Handledning och professionsutveckling fokuserar på olika aspekter av professionellt bemötande och komplexa situationer som poliser kan komma att möta i sitt yrke. Samverkan mellan olika aktörer, exempelvis skola, socialtjänst och vårdinrättningar, diskuteras och praktiseras särskilt i den här kursen och samövas tillsammans med andra professioner.

Kursen består av fem delkurser. Delkurs 5 ges löpande under terminen.

Delkurs 1. Psykiatriska tillstånd och beroendelära, 7,5 hp

Delkursens innehåll

Delkursen syftar till att studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om och förklaringar till olika typer av beroendetillstånd och psykiatriska tillstånd för att kunna identifiera, förstå och kunna bemöta och kommunicera med olika personer. Tillämpbar lagstiftning som kan bli aktuell i dessa kontakter samt ansvaret för vård och behandling av de aktuella grupperna diskuteras. Psykiatriska tillstånd som diskuteras är vissa personlighetssyndrom, beroendetillstånd, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, affektiva sjukdomar såsom depression och bipolär sjukdom samt psykossjukdomar. Suicidrisker samt grunderna i dialog och kommunikation vid suicidrisk behandlas också.

Delkursen behandlar även preparatkunskap med fokus på de vanligaste förekommande drogerna och andra hälsofarliga ämnen med syftet att studenten ska kunna identifiera symptom som är karakteristiska för dessa. Olika gruppers bruk och missbruk av droger och andra hälsofarliga ämnen samt aktuell forskning av relevans för polisiärt arbete diskuteras också. Särskild vikt läggs vid tillämpning av narkotikalagstiftning och utredning av narkotikabrott.

Kopplingen mellan olika preparat och/eller psykiatriska tillstånd och kriminalitet i relation till polisarbete diskuteras.

I delkursen belyses även vikten av att kunna identifiera skillnader mellan psykisk ohälsa eller sjukdom, ett somatiskt akut tillstånd och drogpåverkan för att göra polisiära ingripanden så säkra som möjligt för alla inblandade.

Delkurs 2. Polisiärt arbete med barn och unga, 7,5 hp

Delkursens innehåll

Delkursen syftar till att studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om polisens arbete, enskilt och i samverkan, med att förebygga, ingripa mot och utreda brott i ungdomsmiljö med unga lagöverträdare. Under delkursen läggs vikt vid beaktandet av barnperspektivet i arbetet med barn och unga med utgångspunkt i FN:s Barnkonvention.

Under delkursen förs en diskussion om ungdomars brottsutsatthet och ungdomsbrottslighetens karaktär och utveckling samt olika förklaringsmodeller till varför ungdomar begår brott. För att öka polisens förmåga att kommunicera med olika grupper diskuteras förhållandet mellan att skapa kontakt och sätta gränser i mötet med unga. Ett annat fokusområde är internet som brottsplats.

Därutöver behandlas hur polisen samverkar med andra aktörer i ärenden som involverar barn och unga med särskilt fokus på polisens samverkan med socialtjänsten. Relevant lagstiftning och rutiner diskuteras och tillämpas.

Den speciallagstiftning som gäller unga lagöverträdare och brottsutredningar för lagöverträdare mellan 15 och18 år och lagöverträdare under 15 år, behandlas särskilt. Förhållningssätt och regler vid samtal och förhör med barn och unga diskuteras.

Delkursen innefattar även en övning där studenten får tillämpa sina kunskaper avseende ingripande, dokumentation och handläggning av ärenden med unga lagöverträdare.

3. Brott mot särskilt utsatta, 6 hp

Delkursens innehåll

Delkursen syftar till att studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om polisens arbete med särskilt utsatta brottsoffer, med fokus på att utreda brott i nära relation, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, och polisens möjligheter att förebygga brott enskilt och i samverkan med andra. Brott mot barn berörs också, liksom sexualbrott och den straff- och processrättsliga lagstiftning som är relevant i dessa ärenden samt brott mot andra som kan anses särskilt utsatta och sårbara. Särskild vikt läggs vid studentens helhetsförståelse för ärendegången i dessa ärenden, från adekvata förstahandsåtgärder, exempelvis bemötande, dokumentation och förhör på plats, till vidare utredning och överlämnande av ärende till åklagare. Delkursen behandlar även vikten av tidig bevissäkring och studenten breddar och fördjupar sin kunskap om kriminalteknikens roll i brottsutredningen. Särskilt fokus är här på sexualbrott och brott i nära relation.

Delkursen innehåller en diskussion om olika förklaringsmodeller och faktorer, särskilt kön, etnicitet, sexuell läggning och funktionsvariationer, som kan påverka utsattheten för brott med syftet att skapa förståelse för de utsattas situation och kunna bemöta brottsoffer utifrån olika behov på ett professionellt sätt.

För att bättre kunna tillgodose behov av information, stöd och skydd samt motivera fortsatt medverkan i brottsutredningen förs en diskussion med fokus på polisens arbete med att förebygga brott mot särskilt utsatta, enskilt och i samverkan med andra aktörer. Sekretess diskuteras också.

4. Handledning och professionsutveckling, 2 hp

Delkursens innehåll

Delkursen samlar moment som belyser olika komplexa situationer i det polisiära arbetet. Under delkursen reflekterar studenten över polisyrket och utbildningen till polis, särskilt i relation till makt. Studenten tränar även på att hantera svåra samtal som att lämna dödsbud och på att samverka med olika aktörer. Samverkansmomentet genomförs tillsammans med studenter från andra professionsutbildningar.

5. Polisiär Tjänstefärdighet II, 7 hp

Delkursens innehåll

Delkursen består av tre moment.

Moment 5.1 Polisiär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 4,5 hp

Momentets innehåll

I momentet fortsätter färdighetsträningen med att väva ihop teoretiska och praktiska grunder som förvärvats under tidigare färdighetsmoment. Momentet fokuserar särskilt på teoretisk kunskap om förväntade effekter vid tjänstevapenanvändning och fördjupning i mentala och kommunikativa teorier. Polisens värdegrund och polisiär konflikthantering i relation till kön och etnicitet samt relevant juridik och regelverk diskuteras i seminarieform. Under momentet integreras mental och fysisk förberedelse med de teoretiska och praktiska grunderna i polisiär konflikthantering. Under momentet genomförs övningar med hög ämnesintegration.

Delkursen utgår även ifrån de teoretiska kunskaper som studenten tidigare förvärvat inom akutsjukvård för att utveckla förmågor och färdigheter att hantera och åtgärda situationer i akuta tillstånd utifrån S-CABCDE, HLR för insatspersonal samt barn-HLR.

Moment: 5.2 Polisiär tjänstefärdighet, Sambandstjänst, 1,5 hp

Momentets innehåll

Momentet breddar och fördjupar de kunskaper som studenten förvärvat gällande den praktiska användningen av polisiärt samband vid olika typer av insatser och vid samverkan med övriga användarorganisationer. Särskilt tränar studenten på direktvalshantering, upprättande av gateway, programmering av terminalerna och att utföra korrekta anrop. Sambandstjänst övas också i moment tillsammans med övriga färdighetsämnen.

Moment: 5.3 Polisiär tjänstefärdighet, Förarutbildning, 1 hp

Momentets innehåll

Den nationella förarutbildningen fortsätter med tillämpning av polisarbete i trafikmiljö med bland annat polisiär körteknik. Trafikverkets nollvision och de regleringar som styr den polisiära föraruppgiften och polistaktik i trafikmiljö är i fokus för körövningarna. Under kursen läggs särskild vikt vid att kunna

diskutera det egna och andra studenters beteende i trafiken på ett kritiskt och konstruktivt sätt, bland annat i förhållande till angelägenhetsgrad, kön och yrkeskultur.

Delkurs 1. Psykiatriska tillstånd och beroendelära, 7,5 hp

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för de vanligaste psykiatriska tillstånden och reflektera över dess betydelse för bemötandet av personer som polisen hanterar i sitt arbete,
2. redogöra för och tillämpa de rättsregler som är kopplade till polisiära åtgärder i samband med psykiatriska tillstånd samt kunna tillämpa tvångsmedelsanvändning som kan bli aktuell i polisiära ingripanden och dokumentera dessa ärenden,
3. diskutera kopplingen mellan olika preparat och/eller olika psykiatriska tillstånd och kriminalitet ur ett köns- och etnicitetsperspektiv,
4. diskutera förutsättningar för att genomföra förhör med personer med psykiatrisk funktionsnedsättning,
5. redogöra för de förväxlingsrisker som finns med avseende på psykisk ohälsa eller sjukdom, ett somatiskt akut tillstånd och preparatpåverkan och hur denna risk kan minimeras i samband med polisiära ingripanden,
6. redogöra för och kunna identifiera tecken och symptom på bruk av narkotika, dopingpreparat och alkohol och relatera detta till bemötande och polisiära ingripanden, och
7. redogöra för och tillämpa narkotikastrafflagen, lag om förbud mot vissa dopningsmedel och lag om förbud mot vissa hälsofarliga varor och kunna tillämpa dessa vid ingripanden och utredning av brott.

Delkurs 2. Polisiärt arbete med barn och unga, 7,5 hp

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för ungdomsbrottslighetens mönster, utveckling och förklaringar samt diskutera förebyggande åtgärder enskilt och i samverkan,
2. resonera kring problematiken gällande förhållandet mellan att skapa kontakt och sätta gränser i mötet med unga,
3. redogöra för hur rättssystemet hanterar unga lagöverträdare och tillämpa de utredningsregler som gäller för gärningspersoner under 18 år, vilka samverkanskrav detta ställer på polisen samt i denna kontext även reflektera över barnperspektivet i det polisiära arbetet,
4. självständigt utreda och dokumentera ungdomsärenden i enlighet med relevant lagstiftning, polisiära rutiner och beprövad erfarenhet, och
5. diskutera internet som brottsplats och redogöra för utredningsåtgärder för vissa brott som begås på internet.

Delkurs 3. Brott mot särskilt utsatta, 6 hp

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för olika förklaringsmodeller till våld i nära relation,
2. redogöra för och tillämpa den juridik som särskilt kan beröra brott mot särskilt utsatta,
3. beskriva polisens brottsofferarbete med fokus på särskilt utsatta brottsoffer och diskutera vikten av ett korrekt bemötande,
4. diskutera polisens arbete med att förebygga brott mot särskilt utsatta, enskilt och i samverkan,
5. ingripa mot, utreda och dokumentera vissa brott i enlighet med relevant lagstiftning, polisiära rutiner och kunskap om brottsoffer, och
6. redogöra för kriminalteknikens roll i brottsutredningen och tillämpa kriminaltekniska utredningsåtgärder**

Delkurs 4. Handledning och professionsutveckling, 2 hp

Delkursens lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

1. reflektera över utbildningen till polis och polisyrket ur olika perspektiv.

Delkurs 5. Polisiär Tjänstefärdighet II, 7 hp

5.1 Polisiär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 4,5 hp

Momentets lärandemål

Efter avslutat moment ska studenten kunna

1. uppvisa en för polisyrket adekvat fysisk förmåga,
2. tillämpa fysiska tekniker och metoder,
3. redogöra för korrekt lagstöd och motivera val av tekniker och metoder vid ingripande med tjänstepistol,
4. tillämpa taktiker för fordonsstopp och lokaliseringssök med såväl normal som förhöjd hotbild, och
5. hantera akuta situationer utifrån S-CABCDE och genomföra HLR för insatspersonal samt barn-HLR.

5.2 Polisiär tjänstefärdighet, Sambandstjänst, 1,5 hp

Momentets lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

1. tillämpa terminalens olika tekniska funktioner och genomföra korrekta och taktiska användbara anrop till RLC och andra patruller,
2. redogöra för korrekt sambandssamverkan med räddningstjänst, sjukvård och SOS, och
3. reflektera över uttrycksformer vid radiokommunikation i relation till maktanalys.

5.3 Polisiär tjänstefärdighet, Förarutbildning, 1 hp

Momentets lärandemål

Efter genomfört moment ska studenten kunna

1. tillämpa säker polistaktisk körning i trafikmiljö.

Delkurs 1. Psykiatriska tillstånd och beroendelära, 7,5 hp

Delkursens arbetsformer

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar och digitalt undervisningsmaterial, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras innehållet i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 1 och 2 samt 4-6 övar studenten även på att agera i möten med personer i olika psykiatriska tillstånd. För att uppnå lärandemål 6 och 7 diskuteras symptom på preparatpåverkan, psykiatrisk sjukdom och ohälsa samt ingripande och tillämpbar juridik och dokumentation av ärenden i samband med övningar. Praktiska övningar och tillhörande seminarier är obligatoriska.

Delkurs 2. Polisiärt arbete med barn och unga, 7,5 hp

Delkursens arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och inspelat undervisningsmaterial, handledningar, seminarier och en praktisk övning. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras kursens innehåll i föreläsningsform, inspelat undervisningsmaterial och i seminarieform. För att uppnå samtliga lärandemål deltar studenten även i praktiska övningar med efterföljande övningsreflektion.

Delkurs 3. Brott mot särskilt utsatta, 6 hp

Delkursens arbetsformer

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, digitalt undervisningsmaterial, seminarier, handledningar och grupparbeten. För att uppnå lärandemålen diskuteras kursens innehåll i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemålen genomförs även tillämpningsövningar där studenten tränar bemötande, samtal och förhör med särskilt utsatta och sårbara brottsoffer och utredning av brott i nära relationsärenden. Därutöver deltar studenten i praktiska kriminaltekniska övningar och avrapporteringsövningar.

Delkurs 4. Handledning och professionsutveckling, 2 hp

Delkursens arbetsformer

Arbetsformerna består av föreläsningar, handledningar och praktiska övningar. Momenten med fokus på att lämna dödsbud och på samverkan är obligatoriska.

Delkurs 5. Polisiär Tjänstefärdighet II, 7 hp

Moment: 5.1 Polisiär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 4,5hp

Momentets arbetsformer

Momentens arbetsformer består av föreläsningar, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 1 arbetar studenten självständigt utifrån den kunskap som förvärvats under termin 1 avseende fysisk förmåga. För att uppnå lärandemål 2 och 4 tränas taktik, fysiska tekniker, metoder och vapenanvändning vid praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 3 tränar studenten på säker vapenhantering och grundläggande skjuttekniker samt beslutsfattande på skjutbana och i simulator För att uppnå lärandemål 5 övar studenterna på att hantera akuta situationer i praktiska övningar.

5.2 Polisiär tjänstefärdighet, Sambandstjänst, 1,5 hp

Momentets arbetsformer

För att uppnå samtliga lärandemål disktureras kursens innehåll i föreläsnings- och seminarieform och studenten deltar i praktiska övningar. Seminarierna om samverkan och om uttrycksformer vid radiokommunikation samt praktiska övningar är obligatoriska.

5.3 Polisiär tjänstefärdighet, Förarutbildning, 1 hp

Momentets arbetsformer

För att uppnå lärandemålet är momentets arbetsformer föreläsningar, digitalt undervisningsmaterial och praktiska körövningar.

Delkurs 1. Psykiatriska tillstånd och beroendelära, 7,5 hp

Delkursens examinationsformer består av enskild skriftlig tentamen samt deltagande i seminarier och praktiska övningar. Lärandemål 1 och 2 samt 5-7 examineras genom enskild skriftlig tentamen (4,5 hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för psykiatriska tillstånd och olika preparat samt de lagar som styr polisens arbete i denna typ av ärenden. Lärandemål 1 och 2 samt 4-6 examineras även genom praktiska prov där fokus i bedömningen är studentens förmåga att tillämpa lagstiftning och att beskriva sitt eget och andras sätt att bemöta personer med skilda behov (1,5 hp). Fokus i bedömningen av lärandemål 2 är även studentens förmåga att dokumentera ärenden korrekt och rättssäkert. Lärandemål 3 och 4 examineras genom deltagande i seminarium med en tillhörande enskild skriftlig uppgift (1,5 hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att diskutera kopplingen mellan olika preparat och/eller psykiatriska tillstånd och kriminalitet ur ett köns- och etnicitetsperspektiv.

Eventuell frånvaro eller vid betyget underkänt (U) på praktiska prov kompletteras enligt beslut av examinator genom nytt praktiskt prov. Eventuell frånvaro eller vid betyget underkänt (U) på seminariet kompletteras enligt beslut av examinator genom deltagande i nytt seminarium. Om inte ett nytt seminarium kan erbjudas inom terminstid kompletteras momentet genom individuell skriftlig uppgift.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen på den digitala lärplattformen.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt betyg på samtliga examinerande moment och att de obligatoriska momenten är genomförda. För betyget väl godkänt krävs därutöver väl godkänt betyg på individuell skriftlig tentamen.

Betygsskala för delkursen

Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).

Delkurs 2. Polisiärt arbete med barn och unga, 7,5 hp

Delkursens bedömningsformer

Samtliga lärandemål examineras med enskild skriftlig tentamen (7,5hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för hur rättssystemet hanterar unga lagöverträdare och för de regler som gäller vid utredning av ärenden med gärningspersoner som är upp till 18 år, samt kunna tillämpa dessa regler och diskutera och resonera kring olika perspektiv i kontakt med unga samt utredning av dessa ärenden.

Bedömningskriterier för examinationsmomentet finns i studiehandledningen på den digitala lärplattformen.

För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget Godkänd på individuell skriftlig tentamen. För att erhålla betyget Väl Godkänd på delkursen krävs betyget Väl Godkänd på individuell skriftlig tentamen.

Betygsskala på delkursen

Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Delkurs 3. Brott mot särskilt utsatta, 6 hp

Delkursens bedömningsformer

Samtliga lärandemål examineras genom enskild skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen av tentamen är studentens förmåga att redogöra för ärendegången i brott i nära relationsärenden och att diskutera polisens möjligheter och begränsningar i att förebygga brott i nära relation (4,5 hp). Lärandemål 5 examineras även genom praktiska prov (1,5 hp). Fokus i bedömningen av praktiska prov är studentens förmåga att uppvisa korrekt bemötande och vidta adekvata utredningsåtgärder samt att dokumentera ärendet.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns på den digitala lärplattformen.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på samtliga examinerande moment. För väl godkänt betyg på delkursen krävs därutöver väl godkänt resultat på individuell skriftlig tentamen.

Betygsskala på delkursen

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Delkurs 4. Handledning och professionsutveckling, 2 hp

Delkursens bedömningsformer

Delkursen examineras genom en enskild skriftlig reflektionsuppgift som redovisas muntligt och diskuteras med andra studenter under handledning (2,0 hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera över polisarbetet och utbildningen till polis i relation till olika maktordningar. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras med deltagande i ny praktisk övning enligt beslut av examinator. I de fall ett nytt praktiskt övningstillfälle inte kan erbjudas inom terminstid kompletterar studenten skriftligt enligt beslut av examinator.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns på den digitala lärplattformen.

För betyget Godkänd på delkursen krävs godkänt betyg på reflektionsuppgiften och att de obligatoriska momenten är genomförda.

Betygsskala på delkursen

Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Delkurs 5. Polisiär Tjänstefärdighet II, 7 hp

Moment 5.1 Polisiär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 4,5hp

Delkursens bedömningsformer

Lärandemål 1 examineras genom tre olika fysiska tester (1hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att uppvisa en för polisyrket adekvat fysisk förmåga. Lärandemål 2 examineras genom praktiska prov (0,5hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att tillämpa polisiära tekniker och metoder på ett korrekt sätt. Lärandemål 3 examineras genom praktiskt prov. (1,5hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att uppvisa säker vapenhantering samt att redogöra för juridiska förutsättningar för sitt agerande. Lärandemål 4 examineras genom praktiska prov (0,5hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att genomföra polisiära taktiska moment. Lärandemål 5 examineras individuellt genom praktiska prov (1hp). Fokus vid bedömningen är studentens förmåga att hantera livshotande tillstånd utifrån S-CABCDE och att genomföra HLR för insatspersonal och barn-HLR. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen på den digitala lärplattformen.

För betyget Godkänd på moment 5.1 krävs godkänt på samtliga examinerande moment.

Mment 5.2 Polisiär tjänstefärdighet, Sambandstjänst, 1,5 hp

Bedömningsformer

Samtliga lärandemål examineras genom en enskild skriftlig uppgift (1,5 hp). Fokus i bedömningen av den skriftliga uppgiften är studentens förmåga att redogöra för samverkansformer mellan olika aktörer samt förmågan att reflektera över uttrycksformer. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom skriftlig inlämningsuppgift.

Bedömningskriterier för examinationsmomentet finns i studiehandledningen på den digitala lärplattformen.

För betyget Godkänd på moment 5.2 krävs godkänt på samtliga examinerande moment och att de obligatoriska momenten är genomförda.

5.3 Polisiär tjänstefärdighet, Förarutbildning, 1 hp

Bedömningsformer

Lärandemålet examineras genom ett praktiskt körprov (0,5hp) med efterföljande seminarium (0,5hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att framföra fordon säkert och att förhålla sig kritiskt och konstruktivt till en annan students beteende i trafikmiljön.

Bedömningskriterier för samtliga examinerande uppgifter finns i studiehandledningen på den digitala lärplattformen.

För betyget Godkänd på moment 5.3 krävs godkänt på samtliga examinerande moment.

För betyget Godkänd på delkursen krävs godkänt betyg på moment 5.1, 5.2 och 5.3 och att de obligatoriska momenten är genomförda.

Betygsskala på delkursen

Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Betyg för hela kursen

För betyget godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursens in-gående examinationer i respektive delkurs. och att de obligatoriska momenten är genomförda. För betyget väl godkänd krävs därutöver att betygskriterierna för väl godkänt är uppfyllda för delkurserna 1-3.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Delkurs 1 Psykiatriska tillstånd och beroendelära, 7,5 hp

Andersson M, Asp P, Swenson Claréus P, Hempel A, Kankaanpää E, (2012) Narkoti-kabrotten: en kommentar till de centrala bestämmelserna om narkotikabrott. Uppsala: Iustus. 194 sidor.

Cöster G, Swahn L, (2018) Polisiära omhändertaganden enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård – en kvantitativ pilotstudie. I Lindström P, Sempert, U. (red.). Kriminologi och poliskunskap. Mötet mellan forskning och praktik (sid 173-195). 22 sidor.

Grönvall L, Holgersson L, Idarsson B, (2023) Psykiatrin, tvånget och lagen – en lagkommentar i historisk belysning, 8 upplagan. Stockholm; Norstedts 2020. 349 sidor (valda delar).

Hartelius J, (2018) Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor. Göteborg: Mediahuset. 64 sidor.

Herlofson J, Minipsykiatri (2014) E-bok Natur & Kultur. 327 sidor.

Johnson B, Richert T, Svensson B (2023) Alkohol- och narkotikaproblem.

Upplaga 1:6. Studentlitteratur Lund. 381 sidor.

Kronkvist O, (2020) Polisförhör. Metoderna, forskningen och lagen. 2 Uppl. Malmö: Gleerups. 240 sidor.

Munck J, Sverne Arhill E, (2023) Polislagen: En kommentar. 15 uppl. Norstedts Juridik. 288 sidor.
Aktuell lagtext och eller andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och ar-betsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).

Delkurs 2. Polisiärt arbete med barn och unga, 7,5 hp

Clevesköld L, (2022) Samhället och de unga lagöverträdarna. 8 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik. 334 sidor.

Dahlström M, Strand A, Westerlund G, (2020) Brott och påföljder. 7 uppl. Stockholm: Bruun Juridik. 639 sidor. Valda delar omfattande ca 200 sidor.

Granström G, Mannelqvist R, (2016) Brottsoffer – rättsliga perspektiv. Lund Student-litteratur. (Valda delar, cirka 60 sidor).

Hed I, (2019) Sekretess! - Handbok om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Stockholm: Jure förlag. 154 sidor. (Valda delar)

Kronkvist O, (2020) Polisförhör. Metoderna, forskningen och lagen. 2 uppl. Malmö: Gleerups. 240 sidor.

Munck J, Sverne Arhill E, (2023) Polislagen: En kommentar. 15 uppl. Norstedts Juridik. 288 sidor.
Pettersson T, (2012) Att balansera mellan kontroll och kontakt – Lokala polisers ar-bete med ungdomar. Lund: Studentlitteratur AB. 169 sidor.

Rönnblom M, Linander L, Sandberg L, (2021) (O)tryggt? Texter om makt, plats och motstånd. Stockholm: Premiss, 345 sidor, valda delar omfattande cirka 50 sidor.

Wieslander M, (2014) Ordningsmakter inom ordningsmakten. Diskurskamp, dilemman och motstånd i blivande polisers samtal om mångfald. Akademisk avhandling (Karlstad University Studies 2014:40). Karlstad: Karlstad Universitet, (valda delar omfattande ca 100 sidor).

Aktuell lagtext och eller andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och ar-betsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).

Delkurs 3. Brott mot särskilt utsatta, 6 hp

Brottsförebyggande rådet, (2018) Polisiära arbetssätt för att förebygga partnervåld – med fokus på våldsutövare (rapport 2017:13). Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 100 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (senast utgiven rapport). Nationella trygghetsundersök-ningen. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, (senast utgiven rapport). Brottsutvecklingen i Sverige. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Bärgman O, Danielsson S, (2022) Förundersökning i brottmål. 7 uppl. Stockholm: Bruun Juridik, 332 sidor, valda delar omfattande ca 100 sidor.

Granström G, Mannelqvist R, (2021) Brottsoffer – rättsliga perspektiv. Lund Student-litteratur. 224 sidor. (Valda delar, cirka 60 sidor).

Hed I, (2019) Sekretess! - Handbok om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Stockholm: Jure förlag. 154 sidor (Valda delar omfattande ca 50 sidor).

Kronkvist O, (2020) Polisförhör. Metoderna, forskningen och lagen. 2 uppl. Malmö: Gleerups. 256 sidor.

Munck J, Sverne Arhill E, (2023) Polislagen: En kommentar. 15 uppl. Norstedts Juridik. 288 sidor.
Nilsson G, Lövkrona I, (2020) Våldets kön. Lund: Studentlitteratur. 357 sidor

Olsson J, Kupper T, Grundläggande kriminalteknik 4.0, (2021), s. 12-21 (förste polis på plats) och s. 212-219 (våld i nära relation), Stockholm: Jure förlag.

RFSL (2008). Våldsamt lika och olika. En skrift om våld i samkönade parrelationer. Stockholm: RFSL. 57 sidor.

Regeringen. En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvin-nor. Utdrag (kapitel 5, sid 109-155) ur Makt mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid. Skr. 2016/17:10.

Sinisalo E, Moser-Hällen L, (2018) Våld i nära relationer. Stockholm: Liber. 382 sidor.

Wallin M, (2022) Sexualbrotten och brotten mot kvinnor – En praktisk vägledning. 1 uppl. Nordstedts juridik AB. 215 sidor.

Westerlund G, (2022) Straffprocessuella tvångsmedel. 7 uppl. Stockholm: Bruun Juridik. 260 sidor.

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbets-material och metodstöd tillkommer (ca 150 s).

Delkurs 4. Handledning och professionsutveckling, 2 hp

Gillberg N, (2018) Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 75 sid).

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall, arbetsmaterial och metodstöd kan tillkomma (ca 150 s).

Delkurs 5. Polisiär Tjänstefärdighet II, 7 hp

Moment 5.1 Polisiär konflikthantering

Munck J, Sverne Arhill E, (2023) Polislagen: En kommentar. 15 uppl. Norstedts Juridik. 288 sidor.
Svenska rådet för hjärt-lungräddning (2021). Hjärt-lungräddning för insatspersonal, kursbok, 2021. 50 sidor.

MSB (Myndighet för samhällsskydd och beredskap). Akut omhändertagande – för räddningstjänstpersonal ca 282 sidor.

Westerlund G, Hagstedt L, Wahlund M, (2018) Polisens Vapenanvändning. 3:e upplagan. Stockholm. Bruun Juridik AB. 252 sidor

Moment 5.3 Förarutbildning

Ceder M, Magnusson B, Römbo E, Ståhl A, (2020) Trafikkommentarer. 10 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik. 904 sidor (valda delar).

Fuhrman H, (2017) Lag och rätt i trafiken. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. 180 sidor.

Fuhrman H, (2011) Trafiknykterhetsbrott. Umeå: Polisutbildningen, Umeå Universitet. 137 sidor.

Trafikförfattningar (senaste upplagan). Stockholm: Wolter Kluwer. 50 sidor.

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.