Socionomexamen eller kandidatexamen omfattande minst 180hp inklusive ett examensarbete omfattande 15hp inom socialt arbete, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap, kriminologi eller motsvarande.

Kursen är en valbar huvudområdeskurs på avancerad nivå inom mastersprogrammet i Socialt arbete. Kursen ges även som fristående kurs.

Kursen tar upp strukturella och förebyggande perspektiv på socialt arbete, med ett praktiskt fokus på community work. Studenten får möjlighet att utveckla dessa kunskaper med hänsyn till centrala begrepp på området community work, så som socialpedagogik, samhällsarbete, områdesorganisering och social mobilisering. Ett centralt syfte med kursen är att träna studenten i att samla och förena resurser genom social mobilisering, samt att ta tillvara på kunskapen hos de aktörer som redan verkar för områdesorganisering på en lokal nivå. Kursen syftar också till att studenten får möjlighet att utveckla fördjupade kunskaper om hur community work kan främja långsiktig förändring, samt bidra till att motverka sociala orättvisor, med särskild inriktning på att tillämpa den teoretiska kunskapen på arbete inom civilsamhället och på stadsdelsnivå.

Kursen introducerar studenten till aktuell forskning och teorier som rör community work. Lärarlaget består både av forskare och av representanter från civilsamhället. Strukturella perspektiv på samhällsförändring, samt olika former av områdesorganisering behandlas och sätts i både en samtida och en historisk kontext. Studenten analyserar olika former av community work och sätter dessa i relation till centrala analytiska begrepp. Det sociala arbetets roll i relation till självorganisering och praxiskunskap analyseras med ett särskilt fokus på att kritiskt reflektera över, samt praktiskt utveckla, samarbete mellan olika typer av aktörer. Både svenska och internationella exempel undersöks, men den lokala anknytningen är huvudfokus. Slutligen omsätts teoretiska perspektiv samt exempel från praktisk områdesorganisering i ett projektarbete.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för community work i relation till strukturella och historiska perspektiv,
2. analysera community work utifrån centrala teorier som rör socialpedagogik, områdesorganisering, samhällsarbete och social mobilisering,
3. självständigt reflektera över och redogöra för det sociala arbetets roll relaterat till community work och förhålla sig till maktdimensioner när olika aktörer samverkar,
4. resonera kring möjliga insatser och metoder för community work på en lokal nivå, och
5. genomföra ett projektarbete med inriktning på community work och social mobilisering, där lokal kunskap tas tillvara

Kursens tillfällen är interaktiva och bygger genomgående på aktivt deltagande. Lärandemål 1-5 uppnås genom föreläsningar, medverkan på workshops och obligatoriska seminarier, genomförande av ett projektarbete i grupp samt en skriftlig fördjupningsuppgift.

Under kursen uppmuntras ett kritiskt förhållningssätt som ställer krav på studentens aktiva deltagande och självständiga reflektioner och analyser, något som bedöms formativt under hela kursen. Lärandemålen 1, 2 och 3 examineras muntligt genom redogörelse för, analys av och reflektion över innehållet i kurslitteraturen på seminarier samt redovisning av uppgifter på seminarierna kopplade till kursens lärandemål och undervisningstillfällen. Lärandemål 4 och 5 examineras muntligt genom aktivt deltagande i projektarbetet i grupp samt via seminarier där fokus för bedömningen är studentens resonemang kring lokala insatser och metoder för community work. Avgörande för bedömningen av kursen är en skriftlig individuell tentamen som omfattar lärandemål 1, 2, 3 och 4. I den individuella skriftliga tentamen ligger fokus för bedömning på studentens förmåga att redogöra för och diskutera innehållet i kurslitteraturen samt analysera de kunskaper som förvärvats genom aktivt deltagande vid kursens moment. Studentens prestation vid samtliga moment bedöms individuellt.

Bedömningskriterier specificeras i studiehandledningen.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska seminarier kompletteras genom uppföljningsseminarier, enligt beslut av examinator.

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt på samtliga obligatoriska delar, samt godkänt betyg på den individuella skriftliga tentamen. För betyget väl godkänt på kursen krävs, utöver kraven på godkänd nivå, dessutom väl godkänt på den individuella skriftliga tentamen.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat

Freire P, (2021) De förtrycktas pedagogik, Stockholm: Trinambai (254s).

Hooks, B (1994) Teaching to transgress. Education as the practice of freedom. London: Routledge (225 s.)

Martinsson L, Mulinari D, (2022) Feminism och konvivialitet. Malmö: Gleerups (152 s)

Sjöberg S, Turunen P, (2018) Samhällsarbete. Aktörer, arenor och perspektiv, Lund: Studentlitteratur (389 s.).

Utöver angiven litteratur tillkommer vetenskapliga artiklar och andra texter omfattande ca 400 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska stu-denterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.