Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

G1N

Inget huvudområde

Innehåll

Kursen syftar till att studenten ska utveckla pedagogiska kunskaper om hur inkluderande lärandemiljöer skapas. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla kunskaper om hur det egna förhållningssättet, omgivande faktorer samt hur barns och elevers individuella förutsättningar och olikheter påverkar lärande och utveckling. Studenten ska också fördjupa sina kunskaper om vilken betydelse samarbete, samverkan och proaktivt arbete inom förskola och skola har för barns lärande och utveckling.

I kursen behandlas grundläggande begrepp och perspektiv inom det specialpedagogiska fältet som relateras till verksamheter för barn och unga. Olika aspekter på barn och unga i behov av stöd granskas och analyseras. Begrepp som inkludering och normalitet problematiseras med utgångspunkt i den egna förskolans/skolans verksamhet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. reflektera över och problematisera begrepp som inkludering och normalitet
2. beskriva och diskutera olika lärandemiljöer utifrån specialpedagogiska teorier och begrepp
3. identifiera faktorer som kan skapa inkluderande lärandemiljöer i förskola/skola ur ett organisations-, grupp- och individperspektiv
4. diskutera en pedagogisk utredning som innefattar analys och pedagogisk bedömning
5. identifiera och argumentera för förebyggande åtgärder på organisations- grupp- och individnivå som gynnar barns lärande och utveckling

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturstudier, litteraturseminarier, grupparbete och individuella, muntliga och skriftliga arbeten, såväl på universitetet som nätbaserat. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I kursen ingår även undersökande arbete i pedagogisk verksamhet.

Bedömningsformer

Prov 1: Skriftlig rapport (Written Report) 11 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 3.

Prov 2: Muntlig examination i grupp (Oral Examination in Group) 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 4 och 5.

För betyget väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier samt obligatoriska moment meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Bjørndal, Cato R. P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. (kap 2) (35 s.)

Boo, Sofia; Forslund Frykedal, Karin & Thorsten, Anja (2017). Att anpassa undervisning till individ och grupp I klassrummet. Stockholm: Natur och Kultur (kap 1, 3, 4 och 8) (70 s.)

Hirsch, Åsa (2021). Relationellt klassrumsledarskap–för kunskapsutveckling, inkludering och välbefinnande. Skolverket. Tillgänglig via internet.

Lundgren, Aisha (2019). Ett sånt där barn. I Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. (22 s.) Delas av kursledningen.

Lutz, Kristian (2021). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola – möte med det som inte**anses lagom. Stockholm: Liber (139 s.)

Ohlsson, Maria. (2022).Ett specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan: förståelse, bemötande**och pedagogiska strategier. Lund: Studentlitteratur (265 s.)

Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk utrredning och kartläggning: att utreda och**dokumentera elevers behov av särskilt stöd Stockholm: Gleerups (159 s.)

Skolverket (2021). Del 2: Pedagogiska relationer. (Modul Specialpedagogik i förskolans praktik). Tillgänglig via internet.

Skolverkets allmänna råd (2014): Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram**samt kommentarmaterialet (2022).

Socialstyrelsen & Skolverket (2014). Vägledning för elevhälsan.

Weckström, Evelina & Klasson, Maria (2019). En likvärdig förskola – alla barns rätt. Stockholm. Natur och Kultur (av kursledningen valda delar, 12 s.) Delas av kursledningen.

En av följande böcker väljs dessutom;

Edfelt, David, Sjölund, Anna, Jahn, Cajsa & Reuterswärd, Malin (2019). Tydliggörande pedagogik i**förskolan. Stockholm: Natur & kultur. (173 s.)

eller

Sjölund, Anna, Jahn, Cajsa, Lindgren, Ann & Reuterswärd, Malin (2017). Autism och ADHD i skolan:handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur (207 s.)

eller

Edfelt, David, Karlsson, Annelie, Lindgren, Ann & Sjölund, Anna (2019). Autism och adhd i**gymnasiet: tydliggörande pedagogik, Stockholm: Natur & kultur (203 s.)

eller

Jahn, Cajsa, Reuterswärd, Malin, Edfelt, David & Sjölund, Anna (2020). Autism och ADHD i**fritidshemmet: tydliggörande pedagogik, Stockholm: Natur & kultur (172 s.).

eller

Karlsson, Annelie, Edfelt, David, Lindgren, Ann & Henriksson, Lena W (2021). Tydliggörande**pedagogik i vuxenutbildning. Stockholm: Natur & kultur (220 s.).

eller

Karlsson, Annelie, Linde, Jennie, Molker Lovén, Helena och Edfelt, David (2024). Tydliggörande pedagogik i anpassad skola och LSS. Stockholm: Natur & kultur (273 s).

Dessutom kan det tillkomma aktuella styrdokument, skönlitteratur och artiklar.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.