Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i huvudområdet internationell migration och etniska relationer på nivå 1-30 hp och kan ingå i examensfordringarna för kandidatexamen i internationell migration och etniska relationer.

Innehåll

Kursens syfte är att ge en översikt över internationell migration som fenomen, dess globala historia och utveckling av olika migrationstyper samt att visa på olika integrationspolitiska och minoritetspolitiska aspekter som berör kategorier som invandrare, ursprungsfolk och nationella minoriteter.

Kursen är uppdelad två lika värderade moment:

1. Migration
2. Integrations- och Minoritetsaspekter

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten:

• tillägnat sig en översiktlig kunskap om hur internationell migration och hur denna påverkar såväl ursprungs- som destinationsländer på olika nivåer: individuell-, grupp-, nation/stat-, och i en vidare regional (EU) och global nivå samt tillägnat sig kunskap om den historiska utvecklingen av de vanligaste migrationsmönstren på dessa olika nivåer.
• tillägnat sig kunskap om några olika teoretiska utgångspunkter som kan vara till hjälp för att förklara olika typer av internationell migration.
• tillägnat sig översiktliga kunskaper om invandrings-, och utvandringspolitik (kontroll), relaterat till olika typer av migranter: ekonomiska migranter, asylsökande och flyktingar, familjeanknytning men också olika aspekter av reguljär och irreguljär migration.
• tillägnat sig initiala kunskaper om minoritets- och integrationspolitik och kunna koppla diskussioner om etniska och nationella minoriteter, medborgarskap och invandrares rättigheter till olika politiska system samt att kunna;
• relatera samtida politiska frågor till invandrings- och minoritetspolitik och till kategorier som invandrare, ursprungsfolk och etniska och nationella minoriteter.

Arbetsformer

Föreläsningar, seminarier, gruppuppgifter och självständigt arbete.

Bedömningsformer

Kursen examineras genom en hemtentamen och en muntlig presentation samt en skriftlig uppgift. Det ges minst två omtentamens tillfällen för studenter som inte slutfört tentamen med godkänt resultat vid ordinarie tentamenstillfälle. Omtentamen ges i samma form som vid det ordinarie tentamenstillfället.

Kurslitteratur

• Darvishpour, M. & Westin, C. (2021) Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur. (440 s)
• Flyktingkonventionen (1951) och Protokollet (1967), ladda ner: http://www.unhcr.org/protect/PROTECTION/3b66c2aa10.pdf
• Johansson, Christina & Petersson , Bo (red) IMER idag. Malmö: Liber (300 s)
• Popoola, Margareta (2002) Integration, en samtidsspegling, en översikt, Svenska Kommunförbundet. (74s)

Utöver vad som anges i litteraturlistan kan maximalt ca 400 sidor tillkomma i form av artiklar, texter, fallstudier eller övningsexempel

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.