Grundläggande behörighet samt

förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisningalternativtdokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare i grundskolan

eller

gymnasieskolan utan behörighetsgivande examen, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.

Inget huvudområde

Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla sin förmåga att implementera teoretiska historiedidaktiska perspektiv i praktisk undervisning.

I kursen introduceras ett antal historiedidaktiska begrepp som är hämtade från ett internationellt forskningsfält. Begreppen kontextualiseras genom att deras historiografiska förankring behandlas, och genom att deras relevans för den praktiska historieundervisningen exemplifieras och diskuteras. Med utgångspunkt i deltagarens yrkeserfarenheter relateras begreppen till gällande kursplaner och begreppen används för att konstruera och diskutera undervisningsupplägg, elevövningar och bedömningsuppgifter.

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna

• redogöra för historiedidaktiska begrepps betydelse och deras relation till historievetenskapen
• diskutera relationen mellan historiedidaktiska begrepp, kursplaner i historia samt undervisning, lärande och bedömning i historieämnet
• använda historiedidaktiska begrepp för att konstruera och kritiskt granska planeringar och övningar i historia

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier.

Samtliga lärandemål examineras genom ett skriftligt arbete och ett seminarium.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Alvén, Fredrik & Lilliestam, Anna-Lena (2023). Undervisa i historia: didaktik och metodik för ämneslärare. Malmö: Gleerups. (178 s.)

Jay, Lightning & Reisman, Abby (2019). Teaching change and continuity with historical analogies". Social Studies Research and Practice 14(1), 98-104. (6 s.)

Lilliestam, Anna-Lena (2016) Individ eller struktur – att lära elever resonera om historia. SO-didaktik (2), 48–51. (3 s.)

Losciale, Marie Gottfridsson, Patrik (2021) Uppgifter som leder rätt - om uppgiftsdesignens betydelse i källtolkning. SO-didaktik (10), 56–63. (7 s.)

Nersäter, Anders (2018). Student understanding of causation in History in relation to specific subject matter-causes behind the scramble for Africa. Historical Encounters: A journal of historical consciousness, historical cultures and history education, 5(1), 76-89. (13 s.)

Nersäter, Anders (2020). Building on student conceptions in the design of history instruction addressing sources: A learning study in upper secondary school.  International Journal for Lesson and Learning Studies 9 (2), 101–125. (24 s.)

Rosenlund, David (2021). ‘Continuity and change’, large-scale assessment and equity: a study of gender-related differences regarding conceptual knowledge. The Curriculum Journal 32(2), 315–333. (18 s.)

Wendell, Joakim (2018). Explaining the Third Reich: Swedish students' causal reasoning about the Nazi seizure of power in Germany. The Curriculum Journal 29(1), 60–76. (16 s.)

Aktuella styrdokument.

Artiklar och valbar litteratur om ca 100 sidor tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.