Grundläggande behörighet

Fristående kurs

Kursen vänder sig till den som vill få en grundläggande kunskap om polisens brottsutredande uppdrag samt den rättsliga regleringen och metodiken för utredning av enklare brottslighet.
Undervisningen fokuserar särskilt på svensk straff- och straffprocessrätt utifrån vad som är relevant för utredning av vardagsbrottslighet, exempelvis mindre allvarliga vålds- eller tillgreppsbrott. För att möjliggöra detta innehåller kursen också en introduktion kring lagstiftningsprocessen och juridikens grunder och metoder. Utgångspunkten tas i de mänskliga fri- och rättigheterna och hur dessa påverkar statens skyldighet och möjlighet att utreda lagöverträdelser. Undervisningen berör rättskedjans olika aktörer och deras roller, metoder för effektiv och rättssäker brottsutredning samt utredningens betydelse för efterföljande lagföringsprocess.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

1. På en översiktlig nivå redogöra för de mänskliga fri- och rättigheterna med fokus på dess betydelse för bedrivandet av brottsutredning,
2. Tillämpa juridisk metod för att identifiera brottsliga gärningar och lösa straffrättsliga problem med fokus på brott mot person och tillgreppsbrott samt vanligt förekommande specialstraffrättsliga brott,
3. Redogöra för den övergripande gången i en brottsutredning och den efterföljande rättegången, de principer som styr dessa och de aktörer som ingår i dem,
4. Redogöra för vilka brottsutredande åtgärder som finns att tillgå med fokus på de straffprocessuella tvångsmedlen och förutsättningarna för användandet av dessa,
5. Diskutera hur dokumentationen av vidtagna utredningsåtgärder i en brottsutredning påverkar den fortsatta rättsprocessen,
6. Redogöra för hur ett förhör bör genomföras med hänsyn till rättsliga regleringar och polisiär förhörsmetodik,
7. Genomföra enklare skadeståndsutredningar,
8. Redogöra för innehållet i och innebörden av polisens nationella utredningsdirektiv, och
9. Redogöra för reglering kring offentlighet och sekretess som har betydelse för det brottsutredande uppdraget.

För samtliga lärandemål (1-9) består undervisningen av inspelat undervisningsmaterial, seminarier, övningar, egna litteraturstudier och handledningstillfällen. För lärandemål 3 ingår därutöver att studenten på egen hand besöker en huvudförhandling i tingsrätt.

Lärandemål 1-9 examineras genom en individuell skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att identifiera och rubricera brottsliga gärningar samt att föreslå eller utvärdera relevanta utredningsåtgärder i förhållande till dessa med beaktande av den lagstiftning samt de principer och metoder som styr polisens brottsutredande uppdrag. I viss utsträckning förväntas studenten också kunna argumentera för sina ställningstaganden samt redogöra för konsekvenserna av dessa för utredningens effektivitet och rättssäkerhet i den fortsatta straffprocessen. Därutöver väntas studenten kunna redogöra för den övergripande gången i en straffprocess och de olika aktörernas uppdrag. För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på den individuella skriftliga tentamen. För väl godkänt betyg krävs väl godkänt resultat på den individuella skriftliga tentamen.

Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledning.

Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Bärgman O, Danielsson S, (2022) Förundersökning i brottmål. Stockholm: Bruuns Juridik. 332 sidor.

Dahlström M, Strand A, Westerlund G, (2022) Brott och påföljder. Stockholm: Bruun Juridik. 622 sidor.

Kronkvist O, (2020) Polisförhör. Metoderna, forskningen och lagen. Malmö: Gleerups. 240 sidor.

Westerlund G, (2022) Straffprocessuella tvångsmedel. Stockholm: Bruun juridik. 260 sidor.

Zetterström S, (2022) Juridiken och dess arbetssätt; en introduktion. Stockholm: Iustus. 192 sidor.

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer, ca. 300 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.