Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LS205C Samhällskunskap och lärande: Att bli lärare i samhällskunskap (genomgången)

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 4 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Innehåll

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om välfärd och välfärdspolitik av relevans för utbildningssystem och skola i Sverige och med internationella jämförelser. Här ska studenten även utveckla förmåga att självständigt samla in, analysera och presentera data om levnadsvillkor och välfärd. Kursen syftar vidare till att studenten ska utveckla kunskaper om centrala lärandeteorier i relation till yrkesutövningen.

Med utgångspunkt i samhällskunskapens discipliner sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi behandlas olika aspekter av välfärd. Detta inkluderar sociala, politiska och ekonomiska aspekter på vad välfärd är, hur välfärd fungerar, olika välfärdsmodeller och hur utbildningssystemet kan organiseras inom ramen för sådana modeller.

Kursen inkluderar insamlingsarbete och analys av material från det omgivande välfärdssamhället med utgångspunkt från samhällskunskapens olika perspektiv.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för olika välfärdsmodeller och hur dessa påverkar individers och gruppers levnadsvillkor, samt argumentera för olika sätt att organisera välfärd i samhället över tid och plats
2. redogöra för hur arbetsmarknaden, utbildningssystemet och rättsstaten fungerar som en del av välfärdssystemet
3. samla, analysera och presentera data i närmiljön utifrån sociala, politiska och ekonomiska aspekter på välfärd
4. redogöra för centrala lärandeteorier i relation till lärande och undervisning
5. beskriva och diskutera likheter och skillnader mellan ungdomars och vuxnas lärande samt dess konsekvenser för undervisning

Arbetsformer

Föreläsningar, seminarier, workshoppar och fältarbete

Bedömningsformer

Kursen examineras i tre delar:

Prov 1: Salstentamen (Sit-in Exam). Examinerar lärandemål 1–2 (9 hp).

Prov 2: Muntlig och skriftlig redovisning (Oral and Written Presentation). Examinerar lärandemål 3 (2 hp).

Prov 3: Muntlig och skriftlig redovisning (Oral and Written Presentation). Examinerar lärandemål 4 och 5 (4 hp).

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Bengtsson, Mattias & Berglund, Tomas (red.) (2017). Arbetslivet, Lund: Studentlitteratur. Introduktion, s. 1-10, 18. (10 s.)

Bergh, Andreas (2015). Den kapitalistiska välfärdsstaten, Lund: Studentlitteratur (217 s.)

Fejes, Andreas, Muhrman, Karolina & Nyström, Sofia (red.) (2020). Om vuxenutbildning och vuxnas studier – en grundbok, Lund: Studentlitteratur (377 s.)

Holmqvist, Mikael (2016). *Djursholm:*Sveriges ledarsamhälle. [Ny, förkortad och omarb. utg.] Stockholm: Atlantis (349 s.)

Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2019). Skolpolitik. Från riksdagshus till klassrum. 3. uppl. Stockholm: Liber (277 s.)

Jensen, Mikael (2016). Lärande och lärandeteorier: om den intentionella människan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (344 s.)

Sarnecki, Jerzy och Carlsson, Christoffer (2022). Brottsligheten och samhället, 3. Upp. Lund: Studentlitteratur (273 s.)

Sernhede, Ove, Hammarén, Nils, Lunneblad, Johannes och Uhnoo, Johanna (2024). Mellan resignation och framtidstro. Stockholm: Natur & Kultur (381 s.)

Swärd, Hans, Edebalk, Per Gunnar och Wadensjö, Eskil (2013). Vägar till välfärd: Idéer, inspiratörer, kontroverser, perspektiv, Liber: Stockholm (342 s.)

Tillkommer ca. 300 sidor vetenskaplig litteratur om såväl didaktik som ämne

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.