Behörighetskrav

En förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen eller motsvarande om minst 90 hp med/samt ett självständigt arbete om 15 hp

Eller

En examen om minst 180 hp med ett självständigt arbete om 15 hp i kombination med en grundlärarexamen om 75 hp eller ämneslärarexamen om 60 hp.

Eller

En examen om minst 180 hp med ett självständigt arbete om 15 hp i kombination med en fullgjord statlig utbildning för rektorer om 30 hp.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i huvudområdet Pedagogik, inriktning utbildningsledning

Innehåll

Kursen syftar till att studenten ska vidareutveckla sin teoretiska och metodologiska kunskap inom skolutvecklingsforskning.

I kursen får studenten verktyg för att kritiskt granska metoders och teoriers ändamålsenlighet i vetenskapliga studier om skolutveckling. Studenten ska därefter själv pröva att kritiskt granska skolutvecklingsprocesser i pedagogisk verksamhet, genom att samla in data med olika typer av vetenskapliga metoder och därpå analysera insamlade data på olika sätt och utifrån olika teoretiska ramverk. Utifrån sin analys diskuterar studenten olika metoders och teoriers betydelse för forskningsfråga och kunskapsanspråk. I kursen behandlas även frågor om validitet, reliabilitet och forskningsetik.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kunskap och förståelse

1. redogöra för olika typer av vetenskapliga metoder med relevans för skolutvecklingsforskning

2. redogöra för validitet, reliabilitet och etik i relation till metoder och teorier

Färdighet och förmåga

3. använda olika datainsamlingsmetoder för att generera empiriska underlag som kan ligga till grund för vetenskaplig, forskningsbaserad analys av skolutvecklingsprocesser

4. analysera insamlade data på olika sätt och utifrån olika teoretiska ramverk

Värderingsförmåga och förhållningssätt

5. problematisera metoders och teoriers ändamålsenlighet i tidigare vetenskapliga studier om skolutveckling

6. kritiskt värdera forskningsfrågors, metoders och teoriers betydelse för kunskapsanspråk i egen tänkt studie om skolutveckling, utifrån analysen av egna insamlade data

Arbetsformer

Arbetet i kursen består av föreläsningar, inläsning av kurslitteratur, seminarier, diskussioner och praktiska övningar som ska genomföras i en pedagogisk verksamhet.

Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Inslag på engelska och skandinaviska språk kan förekomma.

Bedömningsformer

Prov 1: Hemtentamen (Home Examination), 2,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 5.

Prov 2: Skriftlig text och muntlig presentation (Written Text and Oral Presentation), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 2, 3, 4, och 6.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på prov 2.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Alvehus, Johan, Eldén, Sara, Wästerfors, David & Öhlin, Sara (2025). Metodboken: att tänka, undersöka, analysera och skriva på samhällsvetenskapliga grunder. Studentlitteratur. (200 s. som studenten själv väljer.)

Blossing, Ulf & Jerdborg, Stina (2025). Praktikgemenskaper i skolutveckling och undervisning: socialt lärande i skolor. Studentlitteratur. (70 s. som studenten själv väljer.)

Cohen, Louis, Manion, Lawrence & Morrison, Keith (2017). Research Methods in Education. Routledge. (200 s. som studenten själv väljer.)

Engeström, Yrjö & Sannino, Annalisa (2021). From mediated actions to heterogenous coalitions: four generations of activity-theoretical studies of work and learning. Mind, Culture and Activity, 28(1), 4–23. https://doi.org/10.1080/10749039.2020.1806328

Henning Loeb, Ingrid, Langelotz, Lill & Rönnerman, Karin (2019). Att utveckla utbildningspraktiker: analys, förståelse och förändring genom teorin om praktikarkitekturer. Studentlitteratur. (70 s. som studenten själv väljer.)

Hermansson, Cecilia (2025). Middle leaders and school improvement work in light of principal turnover. *Educational Management, Administration & Leadership,*0(0), 1-20. https://doi.org/10.1177/17411432251376133

Hirsh, Åsa & Olin Almqvist, Anette (2025). Skolutveckling i teori och praktik. Gleerups. (70 s. som studenten själv väljer.)

Hirsh, Åsa & Segolsson, Mikael (2019). Enabling teacher-driven school-development and collaborative learning: An activity theory-based study of leadership as an overarching practice. Educational Management, Administration & Leadership, 47(3), 400–420. https://doi.org/10.1177/1741143217739363

Jarl, Maria, Andersson, Klas & Blossing, Ulf (2021). Organizational characteristics of successful and failing schools: a theoretical framework for explaining variation in student achievement. School Effectiveness and School Improvement, 32(3), 448–464. https://doi.org/10.1080/09243453.2021.1903941

Liljenberg, Mette (2025). Keeping distance or getting involved? Principals’ sensemaking of pedagogical leadership for instructional improvement. Management in Education, 0(0), 1-7. https://doi.org/10.1177/08920206251341995

Nehez, Jaana & Blossing, Ulf (2020). Practices in different school cultures and principals’ improvement work. International Journal of Leadership in Education, 25(2), 310–330. https://doi.org/10.1080/13603124.2020.1759828

Nehez, Jaana & Sülau, Veronica (2025). Middle leaders’ communicative practices: qualitative differences formed by distinct practice architectures. Professional Development in Education, 1–17. https://doi.org/10.1080/19415257.2025.2542205

Nordholm, Daniel, Arnqvist, Arne & Nihlfors, Elisabet (2022). Sense-making of autonomy and control: Comparing school leaders in public and independent schools in a Swedish case. Journal of Educational Change, 23(4), 497–519. https://doi.org/10.1007/s10833-021-09429-z

Olsson, Madeleine Brodin, Almqvist, Anette Olin & Kultti, Anne (2025). Facilitating professional development in early childhood education and care – Integrating theoretical concepts to develop practice. Teaching and Teacher Education, 160(5), 1-20. https://doi.org/10.1016/j.tate.2025.105016

Åkerman, Jonas (2024). God forskningssed 2024. Vetenskapsrådet. (90 s. som studenten själv väljer.)

Ytterligare vetenskapliga artiklar och annan litteratur kan tillkomma i samråd med kursansvarig.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.