Fristående kurs.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om och förståelse av historiska förändringsprocesser och mänskliga livsvillkor under tidsperioden från den moderna stadens födelse till den postmoderna staden av idag, med Malmö som fallstudie. Syftet är också att studenten ska utveckla färdighet i och förmåga att utifrån urbanhistorisk teoribildning kunna problematisera olika aspekter på den moderna och/eller postmoderna staden samt förmågan att utföra och presentera en undersökning genomförd som ett grupparbete.

Kursen behandlar urbanhistorisk teoribildning kring de förändringsprocesser och mänskliga livsvillkor som utgör städers historia från andra halvan av 1800-talet fram till idag, med Malmö som fallstudie.

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten visa:
1. kunskap om urbanhistorisk teoribildning och förståelse av hur sådan kan användas för att identifiera, problematisera och reflektera kring förändringsprocesser och mänskliga livsvillkor i städers historia från andra halvan av 1800-talet fram till idag.

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten visa:
2. färdighet i och förmåga att skriftligt och muntligt planera, genomföra och presentera ett projektarbete.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten visa:
3. förmåga att använda perspektiven genus, etnicitet, generation, klass och miljö för att kritiskt reflektera kring städers historia från andra halvan av 1800-talet fram till idag.

Kursen omfattar varierande arbetsformer som utgörs av projektarbete i grupp, seminarier, föreläsningar och fältstudier. I kursen arbetar studenterna i grupp med ett gemensamt projekt som ska redovisas muntligt och skriftligt. I projektarbetet ingår såväl litteraturstudier som fältstudier. I kursen ges dessutom en rad föreläsningar inom det urbanhistoriska fältet, liksom seminarier kring olika teman.

Kursen examineras genom:

Individuell skriftlig uppgift, 7,5 hp (UV). Examinerar lärandemål 1 och 3.

Muntlig och skriftlig redovisning av projektarbete som utförs i grupp 7,5 hp (UG). Examinerar lärandemål 1,2 och 3.

För betyget godkänd krävs att båda examinationsmomenten är godkända.
För betyget väl godkänd på hela kursen krävs dessutom att den individuella skriftliga uppgiften är väl godkänd.

• Andersson, I. (senaste upplagan). ’För några kvinnor tycks aldrig ha bott i Malmö’ : om synlighet, erkännade och genus i berättelser om Malmö. Malmö högskola, Malmö. s 7-66 (59 sidor) (finns också som PDF)
• Clark, P. (senaste upplagan). European Cities and Towns 400-2000. Oxford: University Press. s. 223-330 (107 sidor)
• Ewen, S. (senaste upplagan). What is Urban History? Polity, Cambridge.(173 sidor)
• Holgersen, S. (senaste upplagan). Staden och kapitalet: Malmö i krisernas tid. Daidalos, Göteborg. s 56-127 (72 sidor)
• Holgersson, U. & Wängnerud, L. (senaste upplagan). Rösträttens århundrade. Kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige. Makadam förlag, Stockholm. s 65–83, 103-127, 129–151. (67 sidor) (finns också som PDF)
• Johansson, R. & Larsson, G. (senaste upplagan). Malmö 1914 - en stad inför språnget till det moderna. Mezzo Media, Malmö. s. 20-33, 108-157, 202-258, 296-311 (137 sidor)
• Johansson, R. & Larsson, G. (senaste upplagan). Malmö stads historia. Nionde delen 1990-2020, band 1. Kira förlag, Malmö. s 71-131 (60 sidor)
• Nilsson, K. L. (senaste upplagan). Anna, i skuggan av Alfred: fabriksarbeterskan och arkitekten i Malmö 1915. Kira förlag, Malmö. (95 sidor)
• Wetterberg, G. (senaste upplagan). Skånes historia III, 1720–2017, Albert Bonniers förlag, Stockholm. s 315-542 (228 sidor)

Artiklar och övrigt material tillhandahålles elektroniskt

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.