Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Inget huvudområde

Innehåll

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper kring människors funderingar och religiösa uppfattningar om döden och livet efter detta. Ett annat syfte är att studenten ska utveckla förståelse för hur dessa uppfattningar konstrueras och kan komma till uttryck i olika kulturer och religioner i skilda tider.

Kursen har en bred geografisk och historisk spännvidd från förhistorisk tid till idag där skilda föreställningar om döden och livet efter detta behandlas. Kulturer och religioner som diskuteras är t.ex. fornnordisk, mesopotamisk, grekisk, egyptisk, kinesisk och japansk mytologi, samt dödsrikesföreställningar i de stora asiatiska och monoteistiska religionerna. Även populärkulturella, sekulära och posthumanistiska perspektiv på döden tas upp, så som de framställs i t.ex. film, litteratur, konst och musik.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för och reflektera över likheter och skillnader mellan människors olika föreställningar kring och kulturspecifika uppfattningar om döden, helvetet och livet efter detta
2. jämföra och analysera historiska och moderna föreställningar, såväl religiösa som filosofiska, kring döden, helvetet och livet efter detta
3. identifiera och analysera hur föreställningar, motiv, berättelser och tankefigurer om döden och helvetet kommer till uttryck i t.ex. film, litteratur, konst och musik.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, informationssökning, studiebesök och självstudier. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt i kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett enskilt såväl som gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare baserat på ett aktivt bidragande med erfarenheter, reflektioner och perspektiv.

Bedömningsformer

Alla lärandemål examineras skriftligen.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Bruce, Scott G. 2019.?The Penguin Book of Hell. New York: Penguin Classics. (254 s.)

Davies, Douglas. 2017.?Death, Ritual and Belief – The R Frites. New York: Bloomsbury Publishing. (320 s.)

Ehrman, Bart D. 2020. Heaven and Hell. New York: Simon & Shuster. (352 s.)

Lejon, Kjell O. (red.). 2017. Föreställningar om döden: Forskares aspekter på vår existens och dess begränsning. Stockholm: Carlssons. (272 s.)

Minois, Georges. 1997. Helvetets historia. Furulund: Alhambra. (128 s.)

Sumegi, Angela. 2013.?Understanding death: An introduction to ideas of self and the afterlife in world religions. Wiley-Blackwell. (280 s.)

Till detta tillkommer ca. 100 sidor i artiklar och bokkapitel, samt ca. 100 sidor källtexter i kompendium för diskussion och analys

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.