Behörighetskrav

Grundläggande behörighet + Naturkunskap 1b eller Naturkunskap 1a1 + 1a2, Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i förskollärarexamen.
I kursen ingår 12 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Innehåll

Syftet är att studenten ska utveckla kunskaper om pedagogiskt ledarskap som bygger på ett omsorgsetiskt förhållningssätt.

Inom kursen studeras omsorg, sociala relationer och ledarskap i förskola utifrån ett omsorgsetiskt perspektiv. Vi resonerar om normer och förväntningar på det delade ansvaret för barns omsorg och fostran. Under kursens gång identifieras etiska dilemman som förskolläraren kan ställas inför i sitt uppdrag. Den omsorgsetiska teorin används sedan för att förstå och tolka förskollärarens ledarskap i relation till dessa dilemman. Tillsammans resonerar vi om, och värderar, tänkbara lösningar utifrån olika aktörers perspektiv

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för vad ett omsorgsetiskt ledarskap i förskolan kan innebära
2. identifiera och resonera om normer i relation till förskolans och vårdnadshavares delade ansvar för barns omsorg
3. värdera tänkbara lösningar på etiska dilemman i förskolan med utgångspunkt i omsorgsetisk teori

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av enskilt arbete och grupparbete, seminarier, workshops samt föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt skapande och kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till arbetsmöten av olika slag.

Kursen omfattar en serie obligatoriska workshops, vilka presenteras vid kursstart. Uppsamlingsworkshops kommer att anordnas inför första omprovet. Därefter hänvisas till nästkommande kursomgång.

Bedömningsformer

Samtliga lärandemål examineras genom en muntlig examination.

För betyg på hel kurs krävs att studenten genomfört de obligatoriska momenten.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige (64s.) (tillgänglig på internet)

Colnerud, Gunnel (2006). Nel Noddings och omsorgsetiken. Utbildning & Demokrati 15(1), 33-41 (8 s.) (tillgänglig på internet)

Noddings, Nel (2015). Philosophy of Education. Philadelphia: Westview Press (kap. 12) (22 s.)

Noddings, Nel (2012). Language of care ethics. Knowledge Quest, 40(4), 52-56 (5 s.) (tillgänglig på internet)

Pröckl, Maria (2020). Tyngd, sväng och empatisk timing – förskollärares kroppsliga kunskaper. Akademisk avhandling. Södertörns högskola. (249 s)

Reimers, Eva, Bengtsson, Jenny & Hellman, Anette (2021). Normer i förskolan. Malmö: Gleerups (152 s.)

Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur (281 s.)

Tallberg Broman, Ingegerd & Harju, Anne (red.) (2013). Föräldrar, förskola, skola. Om makt, mångfald och möjligheter. Lund: Studentlitteratur (kapitel 6 och 10, ca 40 s)

Litteratur kan tillkomma.

Kursvärdering

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

-

Övrigt

-