Grundläggande behörighet och särskilda antagningskrav som gäller för antagning till polisutbildning.

Kursen utgör första terminen på polisprogrammet.

Kursen som inleder Polisprogrammet syftar övergripande till att introducera studenten till polisens roll och uppdrag, den samhällskontext polisen verkar i samt grundläggande polisiära tjänstefärdigheter. Studenten förvärvar grundläggande kunskap om polisens historia, dess demokratiska och samhällsbärande roll och om polisiära arbetssätt. I fokus är de juridiska ramar som styr polisens arbete. Studenten förvärvar även kunskaper om brottslighetens och otrygghetens mönster, utveckling och orsaker och kopplar detta till polisens brottsförebyggande uppdrag.

Studenten introduceras till polisiära tjänstefärdigheter med fokus på rättssäker dokumentation, sambandstjänst, bilkörning, kriminalteknik och konflikthantering. I kursen introduceras vidare maktanalys där teoretiska och praktiska kunskaper om olika dimensioner av makt och maktordningar är centrala.

Kursen består av 4 delkurser.

Delkurs 1. Introduktion till polisiärt arbete, 3 hp

Delkursens innehåll

Delkursen introducerar studenten till polisyrket och till utbildningen. Syftet med delkursen är att studenten ska förvärva grundläggande kunskap om polisens roll och uppdrag, hur den är organiserad och styrd samt utgångspunkterna för ett modernt polisarbete. I delkursen diskuteras även studentens bild av polisyrket, förväntningar om yrkesetik och föredömlighet på den enskilda polisen samt polisens värdegrund. Allmänna grundläggande principer för rättssäker myndighetsutövning och specifikt utgångspunkterna för polisens våldsanvändning introduceras. Delkursen är även en introduktion till polisutbildningen och akademiska studier, akademiskt skrivande och förmågan att självständigt söka, värdera och använda information.

Delkurs 2. Grundläggande juridik för polisiärt arbete, 15 hp

Delkursens innehåll

Delkursen fokuserar på polisrätten. Polisrätten samlar rättsliga normer från olika rättsområden som offentlig rätt, straffrätt, förvaltningsrätt och processrätt med gemensam utgångspunkt i den polisiära verksamheten. Även konstitutionella aspekter liksom gränsdragningen mot och samspelet med civilrätten är viktiga beståndsdelar i polisrätten.

Delkursens huvudsakliga mål är att studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om juridikens uppbyggnad och lagstiftningsprocessen, juridisk metod och den lagstiftning som har särskild betydelse för polisens arbete. Studenten tränar även på att tillämpa polisiär juridik som polislag, och annan relevant lagstiftning för upprätthållande av ordning, trygghet och säkerhet.

Delkursen inleds med en introduktion till rättsvetenskapen och till juridisk metod där även rättens roll i samhället studeras, särskilt i relation till det polisiära uppdraget. Rättskällor och tolkningsprinciper samt den organisatoriska uppbyggnaden av rättssystemet behandlas, liksom grundläggande konstitutionella och förvaltningsrättsliga principer. Vidare beskrivs hur Europarättens två delar – EU-rätten och Europakonventionen – och andra internationella överenskommelser påverkar den svenska rättsordningen, i synnerhet grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, liksom etiska aspekter på offentlig maktutövning.

Särskild tyngdpunkt för delkursen läggs vid straffrätt, den del av rättssystemet som behandlar brott och straff. Till polisens viktigaste arbetsuppgifter hör att förebygga och utreda brott och goda kunskaper kring vad som är straffbart eller inte är således en förutsättning för att leva upp till samhällets krav på polisen. Kunskap om straffrätt spelar även in vid brottsutredningar och användningen av tvångsmedel. I delkursen introduceras straffrätten och ett övergripande syfte är att studenten ska förvärva kunskaper för att självständigt kunna tillämpa juridisk metod för att besvara straffrättsliga frågor i ett tidigt skede. Huvudfokus ligger på brottsbalken och studenten ska förvärva kunskaper om straffrättens allmänna del, brotten och påföljderna. I samband med att påföljdssystemets uppbyggnad och gemensamma regler tas upp diskuteras syftet med straff och dess funktion. Även specialstraffrätt berörs.

Delkursen avslutas med att behandla offentligrättslig lagstiftning av relevans för polisiärt arbete. Huvudfokus ligger här på polislagen men även på lagar som ordningslag, häkteslag, knivlag, vapenlag och lag om omhändertagande av berusade personer, berörs. Studenten ska här förvärva kunskaper om den lagstiftning som ligger till grund för polisens befogenheter samt kunskaper om i vilken situation som respektive lag ska tillämpas.

Delkurs 3. Polisens brottsförebyggande uppdrag, 6 hp

Delkursens innehåll

Delkursens övergripande syfte är att introducera studenten till polisens brottsförebyggande uppdrag med utgångspunkt i kunskap om brottslighetens omfattning, mönster, förklaringar och konsekvenser. Delkursen består av två huvudmoment där det första handlar om att studenten ska förvärva grundläggande kunskap för att förstå hur brottsligheten i samhället ser ut och därefter i det andra huvudmomentet kunna koppla detta till kunskapsbaserat, problemorienterat brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

I det första momentet ska studenten förvärva grundläggande kunskaper om brottslighetens och otrygghetens omfattning, utveckling, konsekvenser och orsaker på individ-, grupp- och samhällsnivå ur ett teoretiskt och empiriskt perspektiv och i förhållande till olika samhällsförändringar.

Utifrån dessa grunder behandlas polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande uppdrag. Teoretiska grunder för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt polisens möjligheter att förebygga brott och öka tryggheten, som enskild aktör och i samverkan med andra aktörer på kort såväl som på lång sikt diskuteras. Särskilt fokuseras på problemorienterat polisarbete och situationellt brottsförebyggande arbete. Studenterna arbetar med kartläggning och analys av olika problemområden, diskuterar åtgärder och dess kunskapsbas samt hur dessa kan följas upp.

4. Polisiär tjänstefärdighet – grunder, 6 hp

Delkursens innehåll

Delkursen som introducerar studenten till polisiära färdighetsämnen består av två moment: polisiär konflikthantering och rättssäker dokumentation.

4.1 Polisiär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 4 hp

* Momentets innehåll*

Momentet introducerar studenten till delkursen polisiär tjänstefärdighet som löper genom hela utbildningen. Särskilt fokus är polisiär konflikthantering och dess kunskapsgrund. De moment som ingår i terminen är mental och fysisk förberedelse och stresshantering, kommunikation, grunderna i taktiskt uppträdande, teoretiska och praktiska grunder i fysiska tekniker och metoder, kunskap om säkerhet vid vapenhantering och en diskussion kring de regler som styr polisens våldsanvändning. I momentet introduceras studenten även till grunder i polisbilskörning med fokus på lågfartsmanövrering och delar av relevans för taktiska moment. Studenterna genomför även fysiska tester som ett led i att utveckla den fysiska förmågan och hälsan, introduceras till radiokommunikationssystem och andra praktiska färdigheter som är del i polisens tjänsteutövning.

4.2. Polisiär tjänstefärdighet, rättssäker dokumentation, 2 hp

Momentets innehåll

Momentet behandlar grundläggande förutsättningar för skrivande och upprättande av rättssäker dokumentation i polisiära system och betydelsen av detta i rättsprocesser. Problematiken med att polisiära texter rör sig mellan talspråk och myndighetsspråk diskuteras. Delkursen innehåller även en introduktion till akademiskt skrivande och förmågan att självständigt söka, värdera och använda information.

Delkurs 1. Introduktion till polisiärt arbete, 3 hp

Delkursens lärandemål

Efter genomgången delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för polisens uppdrag, organisation och styrning, och
2. diskutera förväntningarna på polisen som organisation och på en enskild polis.

Delkurs 2. Grundläggande juridik för polisiärt arbete, 15 hp

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för grundläggande kunskaper om rättssystemet och rättsprocessen, rättskällor samt juridisk metod,
2. redogöra för samt skilja mellan olika rättsområden som offentlig rätt, förvaltningsrätt, civilrätt, processrätt och straffrätt,
3. redogöra för formell rättssäkerhet och dess påverkan på polisiärt arbete,
4. redogöra för de mänskliga fri- och rättigheterna och dess betydelse för polisiärt arbete,
5. 5. redogöra för straffprocess, straffmätning, straff och andra påföljder samt resonera kring påföljdens funktion,
6. identifiera brottsliga gärningar,
7. tillämpa juridisk metod för att lösa straffrättsliga frågor,
8. redogöra för grundläggande polisiär juridik som polislag och annan relevant lagstiftning för upprätthållande av ordning, trygghet och säkerhet, och
9. tillämpa polisiär juridik för att upprätthålla ordning, trygghet och säkerhet.

Delkurs 3. Polisens brottsförebyggande uppdrag, 6 hp

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra övergripande för brottslighetens och otrygghetens omfattning, utveckling och konsekvenser,
2. redogöra för några förklaringsmodeller till brott och otrygghet, och
3. kartlägga och analysera problem som utgångspunkt för förslag på brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder samt ge exempel på hur dessa åtgärder kan implementeras och följas upp.

Delkurs 4. Polisiär tjänstefärdighet – grunder, 6 hp

Moment 4.1 Polisiär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 4 hp

Momentets lärandemål

Efter genomgånget moment ska studenten kunna

1. redogöra för innebörden av den grundläggande taktiska förklaringsmodellen samt redogöra för grunder i taktisk kommunikation och bemötande,
2. beskriva grundläggande principer för fysiska tekniker och metoder och utföra grundtekniker för självförsvar och ingripandetekniker samt redogöra för skador som kan uppstå i samband med ingripanden,
3. tillämpa och förklara innebörden av de säkerhetsregler som gäller vid vapenhantering, och
4. diskutera polisiär yrkesutövning, makt och maktordning utifrån styrande regelverk och aktuell forskning.

Moment 4.2. Polisiär tjänstefärdighet, rättssäker dokumentation, 2 hp

Momentets lärandemål

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna

1. redogöra för grunderna i polisiärt skrivande och upprättande av rättssäker dokumentation i polisiära system, och
2. redogöra, både språkligt och innehållsmässigt, för de rekommendationer som finns angivna i polismyndighetens riktlinjer avseende dokumentation vid exempelvis anmälningsupptagning.

Delkurs 1. Introduktion till polisiärt arbete, 3 hp

Delkursens arbetsformer

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar och inspelat undervisningsmaterial samt handledningar. För att uppnå lärandemålen introduceras studenten till polisens uppdrag, organisation och styrning i föreläsningsform. För att uppnå lärandemålen diskuteras även de olika krav som ställs på polisen som organisation och på den enskilde polisen i handledningsform

Delkurs 2. Grundläggande juridik för polisiärt arbete, 15 hp

Delkursens arbetsformer

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, enskilda studier, gruppövningar och seminarier samt praktiska övningar.

För att uppnå lärandemål 1-4 presenteras kursinnehållet vid föreläsningar och studenterna arbetar med övningsuppgifter kopplade till de olika fokusområdena.

För att uppnå lärandemål 5-7 presenteras och diskuteras kursinnehållet vid föreläsningar varefter studenten i grupp förbereder och diskuterar såväl verkliga rättsfall som fingerade samt redogör för och diskuterar sina bedömningar och slutsatser vid seminarier.

För att uppnå lärandemål 8 och 9 presenteras och diskuteras innehållet i föreläsningsform och studenten övar på att tillämpa lagstiftning vid seminarier och i praktiska övningar.

Praktiska övningar i olika ingripandesituationer med fokus på att tillämpa polisiär juridik för att upprätthålla ordning, trygghet och säkerhet är obligatoriska.

Delkurs 3. Polisens brottsförebyggande uppdrag, 6 hp

Delkursens arbetsformer

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar och inspelat undervisningsmaterial, workshops, enskilt arbete med övningsuppgifter och grupparbete. För att uppnå lärandemål 1-2 diskuteras brottslighetens och otrygghetens karaktär, omfattning, utveckling, orsaker och förklaringsmodeller, olika informationskällor samt betydelsen av kunskap om brottsligheten i samhället för polisiärt arbete i föreläsningsform och inspelat undervisningsmaterial. För att uppnå lärandemål 1-2 arbetar studenterna även med dessa frågor i grupp och utifrån övningsuppgifter

För att uppnå lärandemål 3 diskuteras utgångspunkter för polisens brottsförebyggande arbete och hur det är organiserat i föreläsningsform och den praktiska tillämpningen i workshopform.

Delkurs 4. Polisiär tjänstefärdighet – grunder, 6 hp

Moment 4.1 Polisiär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 4 hp

Momentets arbetsformer

Momentets arbetsformer består av föreläsningar, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå lärandemålen diskuteras innehållet i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 1-3 deltar studenterna även i praktiska övningar där tekniker och metoder tillämpas. För att uppnå lärandemål 4 diskuteras polisens yrkesutövning i relation till maktordningar i föreläsnings- och seminarieform.

Inom ramen för momentet diskuterar och genomför studenten även olika typer av tester av den fysiska förmågan. Studenterna får i en workshop arbeta med olika övningar i syfte att skapa förutsättningar för en hållbar fysisk hälsa. För att introduceras till polisbilskörning och sambandstjänst deltar studenten i föreläsningar och praktiska övningar.

Moment 4.2. Polisiär tjänstefärdighet, rättssäker dokumentation, 2 hp

Momentets arbetsformer

Arbetsformerna består av föreläsningar, workshops och praktiska övningar. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras grundläggande förutsättningar för hur en text utformas rättssäkert i föreläsnings- och workshopform. Under praktiska övningar tränar studenten på att dokumentera på ett rättssäkert sätt.

Delkurs 1. Introduktion till polisiärt arbete, 3 hp

Delkursens bedömningsformer

Lärandemålen examineras i form av ett grupparbete som redovisas muntligt där studenterna gemensamt redogör för polisens uppdrag, organisation och styrning och utifrån detta gör individuella kopplingar till förväntningar på polisen som organisation och på den enskilda polisen. Fokus i bedömningen av den enskilda studentens prestation är förmågan att utifrån polisens uppdrag, organisation och styrning diskutera förväntningar på organisationen och den enskilda polisen.

För godkänt betyg på delkursen krävs individuellt godkänt resultat på redovisning av grupparbetet.

Bedömningskriterier finns på den digitala lärplattformen.

Betygsskala på delkursen

Underkänd (U) och Godkänd (G)

Delkurs 2. Grundläggande juridik för polisiärt arbete, 15 hp

Delkursens bedömningsformer

Lärandemål 1-4 examineras genom en enskild skriftlig tentamen (3hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för och besvara frågor om juridikens grunder. Lärandemål 5-7 examineras genom en enskild skriftlig tentamen (7 hp) där fokus i bedömningen är studentens förmåga att tillämpa juridisk metod för att besvara straffrättsliga frågor.

Lärandemål 8-9 examineras genom en enskild skriftlig tentamen (5 hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att göra bedömningar av polisiära situationer utifrån grundläggande polisiär juridik, särskilt utifrån polislag och specialstraffrätt.

Eventuell frånvaro från obligatoriska övningar kompletteras enligt beslut av examinator genom deltagande i en ny praktisk övning.

För godkänt betyg på delkursen krävs deltagande i obligatoriska moment samt godkänt resultat på de skriftliga tentamina. För väl godkänt betyg på delkursen krävs därutöver väl godkänt resultat på skriftlig tentamen 2 (7hp) och 3 (5hp).

Bedömningskriterier finns på den digitala lärplattformen.

Betygsskala på delkursen

Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).

Delkurs 3. Polisens brottsförebyggande uppdrag, 6 hp

Delkursens bedömningsformer

Lärandemål 1-2 examineras genom att studenterna muntligt för andra studenter redogör för grundläggande kunskap om brottslighetens mönster och utveckling och på så vis bidrar till övriga studenters lärande. Fokus i bedömningen av den enskilda studenten är förmågan att redogöra för brottsmönster och förklaringsmodeller (1,5 hp). Lärandemål 3 examineras genom en skriftlig gruppuppgift som studenterna även redovisar muntligt (4,5 hp). Fokus i bedömningen av den enskilda studenten är förmågan att genom ett problemorienterat arbetssätt kartlägga och analysera problem, föreslå åtgärder och planera för implementering och uppföljning.

För att få betyget Godkänd krävs godkänt på samtliga examinerande moment. För betyget Väl godkänd krävs därutöver väl godkänt resultat på gruppuppgiften som examinerar lärandemål 3.

Bedömningskriterier finns på den digitala lärplattformen

Betygsskala på delkursen

Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).

Delkurs 4. Polisiär tjänstefärdighet – grunder, 6 hp

Moment 4.1 Polisiär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 4 hp

Momentets bedömningsformer

Lärandemål 1 examineras genom en enskild skriftlig tentamen (1 hp). Fokus i bedömningen av den skriftliga tentamen är studentens förmåga att redogöra för grundläggande taktiska förhållningssätt. Lärandemål 2 och 3 examineras i form av praktiska prov där fokus i bedömningen är studentens förmåga att utföra grundtekniker för självförsvar och ingripandetekniker (1hp) och säker vapenhantering (1 hp). Lärandemål 4 examineras genom deltagande i seminarier om polisens yrkesutövning och maktanalys samt en individuell skriftlig inlämningsuppgift (1 hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att resonera kring polisens yrkesutövning ur olika perspektiv.

Moment 4.2. Polisiär tjänstefärdighet, rättssäker dokumentation, 2 hp

Lärandemål 1 och 2 examineras genom en enskild skriftlig uppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att upprätta rättssäker dokumentation i polisiära system (2 hp).

Betygsskala på delkursen

Underkänd (U) och Godkänd, (G)

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på samtliga moment (4.1 och 4.2).

Betyg för hela kursen

För betyget godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursens ingående examinerande moment i respektive delkurs. För betyget väl godkänd krävs betyget VG på delkurserna 2 och 3, samt att övriga examinerande moment är godkända.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Delkurs 1. Introduktion till polisiärt arbete, 3 hp

Finstad L, Andersson J, Mellgren C, (2022). Polis – vad är det?. Lund: Studentlitteratur. 140 sidor

Munck J, Sverne Arvill E, (2023) Polislagen: en kommentar. 15 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 288 sidor.

Aktuell lagtext som Polisförordningen och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer. Cirka 150 sidor.

Delkurs 2. Grundläggande juridik för polisiärt arbete, 15 hp

Dahlström M, Strand A, Westerlund G, (2022) Brott och påföljder. 8 upplagan Stockholm: Bruun Juridik. 622 sidor.

Munck J, Sverne Arvill E, (2023) Polislagen: en kommentar. 15 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 288 sidor.

Sverne Arvill E, Arvill B, (2023) Omhändertagande av berusade enligt LOB. Nordstedts Juridik AB. 150 sidor.

Zetterström, S (2022) Juridiken och dess arbetssätt. 4 uppl. Uppsala: Iustus. 176 sidor.

Zetterström S, Lind A-S, (2021) Offentlig rätt. 4 uppl., Malmö: Liber. 368 sidor.

Aktuell lagsamling, exempelvis: Jörgensen, J, (2023/2024) Författningssamling i polisrätt. Senaste upplagan. Stockholm: Norstedts juridik, 975 sidor.

Delkurs 3. Polisens brottsförebyggande uppdrag, 6 hp

Braga A A, Weisburd D, Turchan B, (2019) Focused deterrence strategies effects on crime: A systematic review. Campbell systematic reviews, 15(3). https://doi.org/10.1002/cl2.1051. Valda delar om cirka 15 sidor.

Brottsförebyggande Rådet, (2017) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. BRÅ-rapport 2017:5. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 364 sidor. Valda delar omfattande cirka 50 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2016) Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Reviderad utgåva. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 98 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2014) Brottsförebyggande polisarbete i ”hot spots”. Resultat och erfarenheter från två projekt mot personrån och misshandel. Brottsförebyggande rådet. 72 sidor.

Gerell M, Ivert A-K, Mellgren C, (2018) Kollektiv förmåga, brott och otrygghet i Stockholm. Stockholms stad. Sidorna 1-37.

Heber A, Roxell L, (2019) Att odla kriminologi. Perspektiv på brott och utsatthet: En festskrift till Eva Tiby. Går att ladda ner. Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. 307 sidor. Valda delar omfattande cirka 100 sidor.

Nationella Operativa Avdelningen, (2017) Utsatta områden, social oordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. 40 sidor.

Ratcliffe J, (2019) Reducing crime. A companion for police leaders. New York: Routledge. 266 sidor.

Torstensson Levander M, (2013) Kronisk kriminalitet som livsstil. Stockholm: Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion. 2013:2. 40 sidor

Wikström P-O H, (2006) Att handla utan kunskap. Vanliga fallgropar i det lokala brottsförebyggande arbetet. Stockholm: Polishögskolan. 35 sidor.

Wikström P-O H, (2011) Begreppet ”Brottsförebyggande Arbete” och dess tillämpning i polisarbetet. Stockholm: Rikspolisstyrelsen. 20 sidor.

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, myndighetsrapporter arbetsmaterial och metodstöd tillkommer. Cirka 100 sidor.

Delkurs 4. Polisiär tjänstefärdighet – grunder, 6 hp

Moment 4.1 Polisär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 4 hp

Fundberg J, (2022) Strukturell rasism och svensk polis. I: Maria Zackariasson, Magnus Öhlander, Oscar Pripp (red.), Polarisering och samexistens. Kulturella förändringar i vår tid. Umeå: Borea förlag. 25 sidor.
Gillberg N, (2018) Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 25 sid).
Gottzén, L (2013) Hjältar och monster. Samhällsvetenskapliga perspektiv på män och våld. Stockholm: Ungdomsstyrelsen, 40 sid.
Munck J, Sverne Arvill E, (2023) Polislagen: en kommentar. 15 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 288 sidor.

Nilsson B, Waldemarson A-K, (2021) Kommunikation: samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur (5 uppl.). 199 sidor.

Petersson U, Bertilsson J, Fredriksson P, Magnusson M, Fransson PA, (2017) Police officer involved shootings – retrospective study of situational characteristics. Police Practice and Research, 18(3). 15 sidor.

Rönnblom M, Linander S, Sandberg L, (2021) (O)tryggt? Texter om makt, plats och motstånd. Stockholm: Premiss förlag. Valda delar ca 50 sidor.

Thiblin I, (2011) Dödsfall vid polisingripande - Riskfall och rekommendationer. Stockholm: Polishögskolan, Sörentorp: EO Grafiska. 72 sidor.

Westerlund G, Hagstedt L, Wahlund M, (2018) Polisens Vapenanvändning. 3:e upplagan. Stockholm. Bruun Juridik AB. 252 sidor

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, metodstöd och utbildningsmaterial i polisiär konflikthantering tillkommer. Cirka 75 sidor.

Moment 4.2 Polisiär tjänstefärdighet, rättssäker dokumentation, 2 hp

Ask S, (2021) Skrivande polis. Lund: Studentlitteratur (2 uppl.). 118 sidor.

Blomström V, Wennerberg J, (2021) Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. 356 sidor.

Aktuell lagtext och andra styrdokument och riktlinjer, rapporter

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.