Kursen vänder sig till lärare och andra i förskola och skola som har uppdrag att leda kollegialt utvecklingsarbete. Behörighet är akademisk yrkesexamen för undervisningssektorn samt minst 50% undervisningserfarenhet under minst två år.

Inget huvudområde

Kursen har två parallella syften. Deltagaren ska utveckla fördjupad kunskap om och förmåga att självständigt leda kollegialt lärande samt att genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete i egen verksamhet.

Det centrala i kursen är att med stöd i vetenskaplig kunskap och praktiska erfarenheter leda och genomföra ett utvecklingsarbete i skolans eller förskolans verksamhet, vilket baseras på forskning och beprövad erfarenhet. Genom kursen får studenterna utveckla och tillämpa olika vetenskapliga förmågor för att systematiskt följa och reflektera över process och resultat av undervisning och utvecklingsarbete. Arbetet kommuniceras i både tal och skrift till olika målgrupper. På så sätt bidrar studenten till att egna erfarenheter kan prövas och beprövas av andra. Kursen behandlar olika exempel på arbetssätt för systematiskt kvalitetsarbete. I innehållet ingår även styrdokument som gäller för kvalitetsarbete samt olika typer av ledarskap och utvärderingskrav i organisationer. Studenterna får kontinuerligt pröva metoder och strukturer för att leda och reflektera över undervisning och utveckling på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

Kunskap och förståelse

1. redogöra för vad som karaktäriserar det systematiska kvalitetsarbetets vetenskapliga grund och dess betydelse för yrket

2. argumentera med ämneskunskap och didaktisk kunskap för ett identifierat utvecklingsbehov

Färdigheter och förmåga

3. identifiera, formulera och avgränsa ett problemområde med relevans för skolans verksamhet

4. planera, genomföra, dokumentera och kritiskt granska ett utvecklingsarbete i egen praktik utifrån elevers och verksamhetens behov

5. välja och tillämpa olika redskap för att leda kollegialt lärande med fokus på kvalitetsutveckling

Värderingsförmåga och förhållningssätt

6. reflektera över hur mandat, legitimitet och skolkulturer påverkar möjligheterna att leda kollegialt lärande

7. kritiskt granska och problematisera olika tillvägagångssätt för kvalitetsutvecklande arbete

Undervisningen är processorienterad och ges under ett läsår. Kursen baseras på ”hybridundervisning”, det vill säga digital undervisning och campusträffar. Studierna bedrivs enskilt och i grupp. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men engelska kan förekomma.

Prov 1: Enskild skriftlig uppgift samt kamratrespons (Written Examination and Peer Response),10 hp. I detta prov examineras lärandemål 2, 3, 4 och 5

Prov 2: Tre digitala litteraturseminarier (Three Literature Seminars), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 6 och 7

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Almqvist, Jonas, Hamza, Karim & Olin Anette. (2017). Undersöka och utveckla undervisning. Professionell utveckling för lärare. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)

Blossing, Ulf. (2013). Förändringsagenter för skolutveckling – roller och implementeringsprocess. Pedagogisk forskning i Sverige, 18(3-4), 153-174.

Blossing, Ulf. & Wennergren, Ann-Christine. (2019). Kollegialt lärande – Resan mot framtidens skola. Lund: Studentlitteratur AB. (144 s.)

Grimm, Frida. (2020). The first teacher as the elephant in the room – Forgotten and hidden teacher leadership perspectives in Swedish schools. Research in Educational Administration and Leadership, 5(2), 454-483.

Gyllander Torkildsen Lisbeth & Nehez, Jaana. (2020). Att leda utvecklingsprocesser i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. (184 s.)

Handal, Gunnar, Hofgaard Lycke, Kirsten. & Lauvås Per. (2017). Kollegahandledning med kritiska vänner. Lund: Studentlitteratur. (262 s.)

Jarl, Maria, Blossing, Ulf & Andersson Klas. (2017). Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola. Stockholm: Natur och Kultur. (184 s.)

Rönnerman, Karin, Edwards-Groves, Christine & Grootenboer Peter. (2018). Att leda från mitten. Lärare som driver professionsutveckling. Stockholm: Lärarförlaget. (127 s.)

Skolverket. (2015). Kvalitetsarbete i praktiken (stödmaterial). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via internet.

Utöver detta tillkommer 3-4 vetenskapliga artiklar, en forskningsöversikt eller en avhandling inom det didaktiska område som väljs för utvecklingsarbetet.

Obligatorisk litteratur med valbar inriktning (ca. 150 sidor)

Augustinsson, Sören, Ericsson, Ulf & Rakar, Fredrik. (2018). Organisation ur nya och gamla perspektiv. Ett kollage om livet i organisationer. Lund: Studentlitteratur. (184 s.)

Bunar, Nihad.(2016) Hållbar skolutveckling för lärande och hälsa – likvärdighet och kvalitet genom stödjande skolkultur och stödbaserad inkludering.  Socialmedicinsk tidskrift , 93(5), 564-573.

Jacobsson, Katharina. (2017). Processer och motorer i lokalt skolförbättringsarbete (doktorsavhandling). Karlstad: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. (220 s.)

Jarl, Maria & Pierre, Jon. (red) (2018). Skolan som politisk organisation. Falkenberg: Gleerups.

Katz, Steven & Ain Dack, Lisa. (2017). Professionsutveckling & kollegialt lärande. Framgångsstrategier och utvecklande motstånd. Stockholm, Natur och kultur.

Persson, Sven. (2008).  Forskningscirklar - en vägledning . Malmö: Malmö Stad.

Robinson, Vivian. (2019). Förbättring i en förändringstrött skola. Ett undersökande tillvägagångssätt. Lund: Studentlitteratur.

Wennergren, Ann-Christine. (2014). The power of risktaking in professional learning. l: Karin Rönnerman & Petri Salo (Red.) Lost in practice: Transforming Nordic Educational Action Research (kapitel 8). Rotterdam: Sense Publisher. Görs tillgänglig vid kursstart.

Wennergren, Ann-Christine & Nehez, Jaana. (2020). Drivkraft för kollegialt lärande. Observationer med MOSO och kritiska vänner. Fem undersökningar om att göra skillnad för elever. Ängelholm: EnABLE Education.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Kursen ges i samarbete med Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad och Lunds universitet.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.