Grundläggande behörighet

Inget huvudområde

G1N

Kursen syftar till att ge grundläggande förståelse för olika aspekter på begreppet tvåspråkighet och närliggande begrepp och förmågan att bemöta olika förhållningssätt till tvåspråkighet med teoretiskt och praktiskt väl underbyggda argument.

Kursens innehåll är ordnat kring följande fyra teman som är centrala för tvåspråkighet och identitet:

1.Inledning – tvåspråkighet och hjärnan

Inledningsvis definieras begreppet ‘tvåspråkighet’. Begreppet diskuteras utifrån dess biologiska, psykologiska, kulturella och sociala aspekter. Fokus i det första temat ligger på tvåspråkighet och hjärnan (den neurolingvistiska aspekten), dvs. ‘hur många språk ryms det i hjärnan?’ och ‘hur lagras språken i den tvåspråkiges hjärna?’

2.Språk som uttryck för människans identitet

I kursens andra tema ställs frågan hur språket är relaterat till identiteten och hur språk – och speciellt två språk – används som identitets¬markörer i syfte att signalera ens identitet och grupptillhörighet. Vilka psykologiska nackdelar och fördelar medför tvåspråkigheten?

Tvåspråkighet är en färdighet under ständig förändring. Hur kan man bevara tvåspråkighet? I detta sammanhang aktualiseras även frågan om språkkunskaper och språkliga färdigheter för olika ändamål och hur språkbehärskningen är relaterad till olika verksamhetsområden.

3.Tvåspråkighet och socialt umgänge

Det tredje temat fokuserar på vad som händer i interaktion mellan flerspråkiga människor – hur utvecklas relationerna mellan olika språk, hur påverkar de varandra i fråga om ord, idiom, syntax och morfologi? Hur fungerar kodväxling, turtagning och rätten till ordet bland tvåspråkiga?

Vilka är de språkliga konsekvenserna av en längre tillvaro i nära kontakt? Tillkomst av nya språkvarieteter (t.ex. rosengårdssvenska, sverigemakedonska, sverigefinska).

4.Tvåspråkighet i globaliseringens spår

Det avslutande temat handlar om frågor kring minoritetsspråk och språk, identitet och anpassning i ett nytt land samt vilka språkliga färdigheter som krävs på arbetsmarknaden.

Kunskaper och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten:

- ha grundläggande förståelse för olika aspekter på begreppet tvåspråkighet och när¬liggande begrepp som infödd talare, modersmål/förstaspråk och främmande språk;

- ha grundläggande kunskaper i frågor som rör tvåspråkighet och hjärnan, dvs. den neurolingvistiska aspekten av språkkompetens och språkfärdighet;

- ha god förståelse av hur språk fungerar som identitetsmarkör och vad detta betyder för tvåspråkigas språkanvändning och medlemskap i olika språkgemenskaper;

- ha insikter i hur språken kan förändras hos tvåspråkiga människor och grupper av människor som har nära kontakt under längre tid;

- ha god förståelse för betydelsen av språk och identitet och hur man möter krav och förväntningar vid anpassningen till liv och arbete i ett nytt land där man inte behärskar språket;

- ha kunskap om tvåspråkighetens praktiska betydelse för samhället och det internationella samarbetet.

Färdigheter och förmågor

Efter avslutad kurs ska studenten besitta färdighet och förmåga:

- att kritiskt läsa texter och följa diskussioner som handlar om språkinlärning, främjandet av tvåspråkighet samt om språk och identitet både på svenska och engelska;

- att argumentera för olika ståndpunkter som rör tvåspråkighet och identitet.

Värderingsförmågor och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten:

- förmå att tydligt och vederhäftigt behandla frågor som berör tvåspråkighet och identitet;

- kunna analysera problematiska områden inom tvåspråkighet som t.ex. skillnaderna mellan olika språk – den praktiska nyttan av olika språk varierar ju i praktiken – samt inlärning av andraspråk – här är diskussionen kring den s.k. kritiska åldern relevant;

- kunna bemöta olika förhållningssätt till tvåspråkighet med teoretiskt och praktiskt väl underbyggda argument. Framförallt gäller det att kunna diskutera gängse fördomar mot inlärning av andra språk senare i livet.

Studiet av varje tema baseras på föreläsningar och arbete med kurslitteraturen samt uppföljande seminarier med presentationer och diskussioner. Kurslitteraturen kompletteras med tematiska litteratur- och internetsökningar. Inför seminariepresentationerna erbjuds handledning som ger stöd och feedback.

Bedömningen av studenternas prestationer bygger på deras skriftliga presentationer. Dessa presentationer förutsätter dels god förståelse och en kritisk läsning av relevant teoretisk litteratur, dels en god förmåga att värdera och argumentera för olika ståndpunkter som rör tvåspråkighet och identitet.

Det ges minst två omtentamenstillfällen för studenter som inte slutfört tentamen med godkänt resultat vid ordinarie tentamensperiod. Omtentamen ges i samma examinationsform som vid det ordinarie examinationstillfället. Omtentamen av skriftligt grupparbete för enskild student ges som skriftlig inlämningsuppgift.

Nätburet kursmaterial:

All kurslitteratur finns i digital form och är tillgänglig på Malmö högskolas bibliotek för registrerade studenter.

Bhatia, T. K. & W. C. Ritchie (eds.). The handbook of bilingualism, Malden, Mass. ; Oxford : Blackwell, 2008 (valda delar, ca 100 s.)

De Houwer, A. Two or More Languages in Early Childhood: Some General Points and Practical Recommendations, Center for Applied Linguistics, 1999 (5 s.)

Gubbins, P. & M. Holt. Introduction. In: Gubbins, P. & M. Holt (eds.) Beyond Boundaries: Language and Identity in Contemporary Europe, Multilingual Matters 2002: 122, Multilingual Matters Limited, 1-10.

Hyltenstam, K., Gimbel, J., Hvenekilde, A. Kalin, M., Johansen, M., Olsen, T., Philipsson, A., & Svendsen, B. A. Tvåspråkig undervisning. Språkundervisning och språkinlärning för vuxna invandrare. Forskning och erfarenheter i de nordiska länderna. Nordisk forsknig om invandrares språk (databas), (10 s.)

Elman, Jeffry: Grey Matters. Understanding Language. Dept. of Cognitive Science, Univ. of Carlifornia, San Diego.

http:www.youtube.com/watch?v=K1pbnWcabMY

Lindberg, Inger: Myter om tvåspråkighet, Språkvård, 2002:4 (6 s.)

Nygård, Pia: Språkattityder i Sverige. I: Mål i mun - Förslag till handlingsprogram för svenska språket, SOU 2002:27, Bilaga 2, 5-44.

Oakes, L. Language and National Identity. Comparing France and Sweden. John Benjamins Publishing Company, 2001, 11-28

Park, E. Cultural Diversity and Language Socialization in the Early Years, Center for Applied Lingusitics, 2003, (5 s.)

Svenska som andraspråk, sfi, modersmålsundervisning m.m., Mål i mun - Förslag till handlingsprogram för svenska språket, SOU 2002:27, kap. 13, 329-368

Referenslitteratur, icke obligatorisk:

- Cromdal, Jakob – Evaldsson, Ann-Carita (red.). 2003: Ett vardagsliv med flera språk. Liber. Stockholm.

- Gumperz, John J. (ed.) 1982: Language and social identity. Cambridge Unviersity Press. Cambridge.

- Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg. 2004: Svenska som andraspråk – forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur. (329-460)

- Håkansson, Gisela. Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Studentlitteratur 2003.

- Joseph, John. E. 2004: Language and Identity. National, Ethnic, Religious. Palgrave Macmillan. New York. 268 sidor. (1-40, 92-131)

- Myers-Scotton, Carol. Multiple Voices. An Introduction to Bilingualism. Oxford: Blackwell.

- Skutnabb-Kangas, Tove. 1981: Tvåspråkighet. Liber Läromedel. Lund. 368 sidor.

- Virta, Erkki. 1994: Tvåspråkighet, tänkande och identitet. Studier av barn i Sverige och Finland. Del 1. Sammanfattning. Psykologiska institutionen. Stockholms universitet. (69 s).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.