Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs

Innehåll

Kursen syftar till att studenten ska utveckla förståelse för den språkliga och kulturella bakgrundens betydelse för lärande med särskilt fokus på läs- och skrivutvecklingen. Vidare syftar kursen till att studenten ska tillägna sig kunskaper om de föreställningar och förhållningssätt som kan uppstå i ett kulturmöte.

Kursen behandlar sambandet mellan språk och kultur samt den kulturella bakgrundens betydelse för lärande. Vidare belyser kursen olika förhållningssätt till läs- och skrivundervisning. Särskilt uppmärsammas de flerspråkiga elevernas språk- och literacitetsutveckling.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• redogöra för barns språkutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv
• beskriva hur barns läs-och skrivförmåga utvecklas i funktionella sammanhang
• beskriva och analysera vad som händer i mötet mellan människor med olika kulturella bakgrunder
• diskutera den språkliga och kulturella bakgrundens betydelse för språkutvecklingen
• utifrån konkreta undervisningssituationer identifiera, diskutera och analysera faktorer som stödjer barns literacitetsutveckling

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuella uppgifter, paruppgifter, gruppseminarier och handledning. Kursen ges som nätburen undervisning med inslag av obligtoriska campusförlagda träffar.

Bedömningsformer

Examinationen består av tre delar. Den första består av en individuell skriftlig text där studenten beskriver och reflekterar över flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Den andra delen består av en individuell dokumentation och analys av undervisningssituationer som följs upp av en muntlig diskussion med kurskamraterna. Den tredje delen består av en individuell skriftlig text där studenten reflekterar över den kulturella bakgrundens betydelse för lärandet.

Kurslitteratur

Alatalo, Tarja (red.) (2023). Läsundervisningens grunder. Gleerups. (344 s.)

Elmeroth, Elisabeth (2017)Möte med andraspråkselever. Lund: Studentlitteratur (155 s)

Fast, Carina (2019). Literacy: i familj, förskola och skola. Studentlitteratur. (168 s.)

Forsling, Karin & Tjernberg, Catharina (red.) (2023). Skrivundervisningens grunder. Andra upplagan. Gleerups. (360 s.)

Hedström, Hasse (2019). L som i läsa och M som i metod. Lärarförlaget. (224 s.)

Hessel, Agnéta & Ekberg, Camilla (2008) *Modersmålslärare berättar.Holmbergs förlag.(120s.) (*Finns tillgänglig via internet)

Skolverket (2022). Läroplaner för förskolan, för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket.

Wedin Åsa (2016). Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet. Stockholm: Skolverket. (11 s.) (finns tillgänglig via internet)

Aktuella uppsatser, facklitteratur, artiklar samt skönlitteratur ca 600 s tillkommer.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.