Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV241B Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering (genomgången)

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. I kursen ingår 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om och färdigheter i bedömningsprocessen utifrån olika perspektiv på lärande. Dessutom ska studenten fördjupa sin förståelse för bedömning och dess funktion som stöd för elevens språk- och kunskapsutveckling.

Kursen utgår från bedömning som process och dess roll i undervisningen som stöd för elevens lärande. Planering, undervisning, dokumentation, bedömning, återkoppling och betygssättning samt utvärdering ur olika teoretiska perspektiv behandlas.

Kursen tar upp utvärdering som ett sätt att kritiskt analysera och värdera både det som sker i undervisningen och utfallet efter genomförd undervisning.

Kursens innehåll sätts i relation till det valbara ämnet, dess specifika logik och ämnesdidaktik.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. förklara centrala begrepp relaterade till bedömning och redogöra för bedömningars syfte och användning utifrån olika teoretiska synsätt på lärande och undervisning samt gällande styrdokument för skolan,
2. beskriva och problematisera förhållandet mellan bedömning, metoder för dokumentation och betygsättning utifrån syften, innehåll och tillvägagångssätt,
3. kritiskt värdera bedömningars roll och inriktning utifrån lärandeteoretiska synsätt samt tänkbara konsekvenser för undervisning och lärande,
4. identifiera bedömningsprocessens olika delar i det valbara ämnet med grund i relevanta teorier, styrdokument och olika aspekter av elevers kunskapsutveckling,
5. kritiskt värdera och analysera kommunikation av bedömningar till olika mottagare,
6. identifiera och analysera elevprestationer i det valbara ämnet och problematisera kunskapsfrämjande åtgärder på individ-, grupp- och skolnivå.

Kursen innehåller varierande arbetsformer så som enskilda studier, grupparbeten, kollegial respons, seminarier, föreläsningar, gestaltningar i det valbara ämnet samt informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av följande delar:
Prov 1: Skriftlig examination (Written Examination), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 3.
Prov 2: Gestaltning och skriftlig analys (Performance and Written Analysis), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 4, 5 och 6.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro vid obligatoriska moment innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av examinerande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.
God språkbehandling, disposition och presentationsförmåga krävs vid muntliga presentationer. Skriftliga texter kräver god språkbehandling, tydlig disposition och konsekvent referenshantering.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Grettve, Anna, Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur. (kap.1-5, 7-10) (ca.190s.)

Hirsh, Åsa (2018). Bedömning i skolan – vad och varför? Stockholm: Skolverket (11s.)

Hirsh, Åsa (2018). Dokumentation i enlighet med lärares pedagogiska uppdrag och juridiska skyldigheter. Skolverket. (13s.)

Hult, Agneta & Olofsson, Anders (red.) (2017). Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? (2:a utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur. (Introduktion samt kap.3, 4, 5, 6, 8-11) (ca.150s.)

James, Mary (2012). Assessment, teaching and theories of learning, i Gardner, J. (Ed.). Assessment and learning. Sage. (s.47-60) (13s.)

Klapp, Alli (2018). Betyg – deras funktioner och vad de mäter. Stockholm: Skolverket (13s.)

Lindström, Lars, Lindberg, Viveka & Pettersson, Astrid (red.) (2013). Pedagogisk bedömning – Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Liber (kap. 1-6, 8-9, 11) (ca. 200s.)

Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29. (s.4–14) (11 s.)

Specifik litteratur till det valbara ämnet bild
Thavenius, Jan (2005). Om den radikala estetiken. Utbildning & demokrati, Vol. 14, nr 1. (s.11- 33) (23s.)

Åsén, Gunnar (2017). Bildundervisning och lärande genom bilder. Stockholm: Liber. (s.28-58, 73-88) (45s.)

Lindström, Lars (2008):Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd. I KRUT Nr 133 –134. (s. 57–67) (11s.)

Specifik litteratur till det valbara ämnet idrott
Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber. (kap. 1, 2, 4, 6, 8, 9) (ca.130s.)

Nyberg, Gunn och Larsson, Håkan (2021). Rörelseförmåga i idrott och hälsa. En bok om rörelse, kunskap och lärande. Studentlitteratur: Lund. (175s.)

Specifik litteratur till det valbara ämnet musik
Falthin, Annika och Mars, Annette (red.) (2020). Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 5 och 7) (56s).

Ferm Almqvist, Cecilia, Vinge, Lauri Väkevä, John & Zandén, Olle (2017). Assessment as learning in music education: The risk of “criteria compliance” replacing “learning” in the Scandinavian countries. I:Research Studies in Music Education, Vol. 39(1). (s. 3–18) (15s.)

Olsson, Bengt (2010) Bedömning i estetiska ämnen – mer än bra eller dålig konst eller musik i Solweig Eklund (red.) I:  Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande . (s.44–54) (10s.)

Artiklar, rapporter, aktuella styrdokument och stödmaterial tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.