Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: KS107F Bildarbete och lärande II (godkänd) eller KS248F Bild för lärare, åk 1-9, I+II (godkänd) eller KS249F Bild för lärare, åk 1-9, II (godkänd) alternativt KS295F Bild för lärare I (genomgången) med minst 25 hp godkända i vilka prov 1 och 6 ska ingå.

Inget huvudområde

Kursen syftar till att studenten ska utveckla förståelse för visuella kulturer som samhälleliga företeelser och hur dessa manifesterar sig inom arkitektur, design och samtidskonst. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla färdigheter i att använda det offentliga rummet för att uttrycka sig visuellt samt utveckla fördjupade insikter om bedömning i ämnet bild.

Praktiskt bildarbete utgör centrala delar i kursen. Det offentliga rummets mångfald studeras utifrån visuell kultur-teoretiska och etnografiska utgångspunkter. Begreppet parafras behandlas som en form av samtal mellan existerande kulturella uttryck och samtidskonstens metoder. I lektionsplaneringen tränar sig studenterna att bedöma elevens process och resultat både formativt och summativt.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna…

1. genomföra ett undersökande visuellt projektarbete kring visuella kulturer och lärande
2. presentera och redogöra för centrala begrepp inom visuella kulturer
3. undersöka och reflektera kring aspekter av offentliga rum
4. exemplifiera hur samtidskonst kan erbjuda möjligheter för lärande
5. utforma en lektionsplanering utifrån resultatet av det visuella projektarbetet
6. diskutera och problematisera bedömning relaterat till konstnärliga metoder

Kursen ges på distans. Den kräver i hög grad självständighet i studierna. Kursen innehåller varierande arbetsformer så som föreläsningar, workshops, litteraturseminarier, gestaltande bildarbete och fältstudier.

Kursen examineras i tre delar.

En första del består av en gestaltning (mål 1)

En andra del examineras i form av en gestaltning med tillhörande muntlig presentation (mål 2 och 3).

En tredje del består av ett paper (mål 4, 5 och 6).

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Andersson, Cecilia (2006). Rådjur och raketer: gatukonst som estetisk produktion och kreativ praktik i det offentliga rummet. Stockholm: HLS Förlag (171 s). (Tillgänglig via internet)

Bergström, Bo (2017).  Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur.  11 uppl. Stockholm: Carlssons förlag (323 s)

Billgren, Ernst (2008). Vad är konst och 100 andra jätteviktiga frågor. Stockholm: Langenskiöld (117 s)

Billgren, Ernst (2011). Vad är konst 2: 100 nya jätteviktiga frågor. Stockholm: Langenskiöld (120 s)

Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2012). Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups (161 s)

Eriksson & Göthlund (2012). Möten med bilder: analys och tolkning av visuella uttryck. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur/Appia (216 s.)

Freeland, Cynthia (2006). Konstteori – en introduktion. Stockholm: Raster (200 s)

Jönsson, Anders (2009). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups (176 s)

Sturken, Marita & Cartwright, Lisa (2018). Practices of Looking: an introduction to visual culture. New York: Oxford University Press (504 s.)

Åsén, Gunnar (2017). Bildundervisning och lärande genom bilder. Stockholm: Liber (200 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.