Socionomexamen eller kandidatexamen omfattande minst 180hp inklusive ett examensarbete omfattande 15hp inom socialt arbete, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap, kriminologi eller motsvarande.

Kursen utgör en obligatorisk kurs i magister-/mastersprogrammet i socialt arbete. Kursen ges även som fristående kurs.

Kursen syftar till att studenten fördjupar sina kunskaper i socialt arbete med tonvikt på hur villkoren för det sociala arbetet kan förstås, förklaras och analyseras från olika teoretiska perspektiv, samt vilken betydelse dessa villkor har för det sociala arbetets organisering utifrån såväl strukturella som individuella perspektiv.

I kursen behandlas och diskuteras det samtida sociala arbetets villkor, både utifrån socialarbetarna och för de människor som är i behov av stöd och hjälp från det sociala arbetet. Fokus ligger på att skapa en analytisk och problematiserande förståelse för det rådande sociala arbetets villkor inom ramen för arbetet med olika grupper och på olika samhällsarenor. Utgångspunkten är en bred definition av socialt arbete som både inkluderar arbetet inom myndigheter och inom frivilligsektorn. Vidare behandlar kursen olika sätt att organisera det sociala arbetet på, vilket diskuteras i relation till det sociala arbetets villkor. Faktorer som klass, etnicitet, kön, ålder och funktionsnedsättning analyseras för att förstå förutsättningar för organisering och effekter av samtida villkor.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. identifiera relationerna mellan globala, nationella och lokala samhällsprocesser när det gäller det sociala arbetets villkor och förutsättningar för att bedriva ett socialt arbete,
2. reflektera över och tillämpa olika teoretiska perspektiv på det sociala arbetets villkor,
3. värdera vilka konsekvenser olika villkor får för utövandet och organiseringen av socialt arbete,
4. analysera maktrelationer, med fokus på faktorer som kön, klass, ålder och etnicitet, och deras betydelse för villkor och organisering,
5. analysera och bedöma olika former av social organisering kritiskt och systematiskt, och
6. argumentera för hur socialarbetare kan använda kunskap som utvecklas genom social organisering i dialog med olika grupper relevant för socialt arbete.

Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer som främjar reflektion, dialog och kunskapsskapande – både individuellt och i grupp. Undervisningsmomenten är utformade för att direkt stödja studentens utveckling i relation till kursens samtliga lärandemål.

• Föreläsningar introducerar centrala begrepp, teorier och samhällsprocesser kopplade till det sociala arbetets villkor, och fungerar som utgångspunkt för vidare bearbetning.
• Seminarier (obligatoriska) ger studenterna möjlighet att fördjupa sin förståelse genom kritisk diskussion, begreppsförståelse och koppling till praktiska och samhälleliga sammanhang.
• Grupparbeten skapar utrymme för kollektiva reflektioner kring teori, maktrelationer och social organisering samt förberedelse inför det muntliga projektarbetet.
• Individuella skrivuppgifter ger studenten möjlighet att självständigt utveckla och visa sin analytiska förmåga, vilket förbereder inför den individuella skriftliga analysen i slutet av kursen.

Undervisningsformerna är därmed direkt kopplade till examinationens olika moment och till de lärandemål som rör teoretisk tillämpning, kritisk analys av maktrelationer samt integration av forskning i socialt arbete.

Examinationen sker individuellt muntligt genom redovisning av ett gruppbaserat projektarbete samt individuellt skriftligt genom en skriftlig analys avseende samtliga lärandemål.

Det gruppbaserade projektarbetet ger studenterna möjlighet att i samverkan tillämpa och kommunicera teoretiska perspektiv på frågor om social organisering och kunskapsanvändning. Den individuella skriftliga analysen syftar till att studenten på egen hand ska fördjupa sin förståelse, kritiskt integrera aktuell forskning samt analysera maktrelationer med fokus på kön, klass, ålder och etnicitet.

Fokus för bedömning i båda examinationerna baseras på studentens förmåga att tillämpa och jämföra olika teoretiska perspektiv, analysera maktrelationer i relation till kön, klass, ålder och etnicitet, värdera konsekvenser för utövandet och organiseringen av socialt arbete, kritiskt och systematiskt integrera aktuell forskning, använda relevanta begrepp och teorier på ett stringent sätt, samt formulera, motivera och kommunicera välgrundade slutsatser.

Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Frånvaro från obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker genom en individuell skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för momentet kan organiseras under terminstid.

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt betyg på både den muntliga och skriftliga examinationen samt att alla obligatoriska moment är genomförda. För väl godkänt betyg på kursen krävs dessutom väl godkänt på den individuella skriftliga analysen.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Boetto H, Bells K, (2025) Model of Disaster Preparedness for Building Resilient Human Service Organisations. In Adamson, C. et al (red). The Routledge international handbook of social work and disaster practice. New York: Routledge. (14 Sidor)

Backlund, Å, Högdin, S, Weitz, Y S (2024). Skolsocialt arbete: skolan som plats för och del i det sociala arbetet (2:a uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning AB (274 Sidor)

Clarke, K, Wallengren-Lynch, M, Yellow Bird, M, (2025). Decolonising social work education: Memory, haunting and critical hope in the Nordics. London: Routledge. (112 Sidor)

Cuadra C, (2022) Positioning social work in relation to disasters: A social notion running along a continuum. I Aronsson-Storrier M, Dahlberg R (red.) Defining disasters. Disciplines and Domains. Cheltenham: Edward Elgar Publishing. (20 sidor)

Dahlstedt M, Lalander P, (2018) Ett manifest för socialt arbete. Lund: Studentlitteratur (200s)

Gaines K E, (2025) Organizational Resilience in Social Service Organizations. In: Marques J (red.). The Palgrave Handbook of Change and Resilience at Work. Cham: Palgrave Macmillan / Springer Nature. (15 sidor)

Nordling V, (2017) Destablishing citizenship practices? Social work and undocumented migrants in Sweden. Lund: Lund University (349s)

Sernhede O, Rosales R L, Söderman J, (2019) 'När betongen rätar sin rygg'. Ortenrörelsen och folkbildningens renässans. Göteborg: Daidalos. (262 s).

Vetenskapliga artiklar och rapporter om 100 sidor tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.