Grundläggande behörighet.

Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 1-6, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.

Inget huvudområde

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om språk, språkutveckling och socialisation samt centrala svenskämnesdidaktiska begrepp. Ett annat syfte är att studenten ska utveckla förståelse för grundläggande teorier om läs- och skrivutveckling i olika åldrar, med fokus på yngre elever (1-6).

I kursen behandlas de olika svenskämnenas traditioner, historia och utveckling. Vidare studeras språk, språkutveckling och olika sätt att socialiseras in i skriftspråklighet. I kursen behandlas också olika ämnesuppfattningar, för ämnesområdet centrala ämnesdidaktiska begrepp och olika sätt att se på läs- och skrivundervisningen i en kulturellt heterogen skola.

Kursen handlar även om hur man som pedagog kan skapa en språkutvecklande skolmiljö där lekens, berättandets, skönlitteraturens och andra texters språk- och kunskapsutvecklande potential beaktas för att möta barn med olika förutsättningar och behov. I kursen läser studenten olika texter, och i dialog med andra tolkas och diskuteras dessa.

Analys och bedömning av elevers muntliga och skriftliga textproduktion i ett första- och andraspråksperspektiv diskuteras och i samband med detta hur den fortsatta språkutvecklingen kan stödjas.

I kursen ingår processorienterat skrivande som en del i det egna lärandet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för barns läs- och skrivutveckling utifrån centrala svenskämnesdidaktiska begrepp
2. i dialog med andra tolka, analysera, gestalta och diskutera skönlitteratur, digitala och multimodala texter för barn och unga och exemplifiera hur läs- och skrivutveckling och kreativitet kan stimuleras
3. redogöra för och förklara modersmålets betydelse för språk- och kunskapsutveckling samt förhållandet mellan språk- och kunskapsutveckling och personlig utveckling
4. problematisera begreppet digital kompetens och dess relation till barns läsande, skrivande och språkbruk
5. förklara och diskutera hur skolan kan skapa en flerstämmig och språkutvecklande klassrumsmiljö i en mångkulturell skola samt möta barn med olika förutsättningar och behov

Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform och det är fyra campusdagar.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, handledning, nätbaserat arbete m.m. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Gestaltning (Aesthetic Form of Expression) 6 hp

I detta prov bedöms lärandemål 2, 5.

Prov 2: Utredande text (Expository Text) 9 hp

I detta prov bedöms lärandemål 1, 3, 4, 5.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Alatalo, Tarja (red.) (2019). Läsundervisningens grunder. Andra upplagan Malmö: Gleerup. (ca 100 sidor, i samråd med kursledaren)

Broms, Cecilia (2020). Lyssläsning i relation till läsförståelse-En explorativ studie kring yngre elevers upplevelser av att läsa med öronen med texten framför sig, i jämförelse med att läsa med ögonen. Examensarbete i fördjupningsämnet svenska, Malmö universitet. (tillgänglig via internet). (32 s.)

Edvardsson, Jenny; Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2023). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur (114 s.)

Eskild, Hilde & Hambro, Benedicte (2005). Snick och snack: en praktisk bok om muntligt berättande. 1 uppl. Stockholm: Liber (192 s.)

Fast, Carina (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (168 s.)

Lindholm, Anna (2019).  Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet . (Diss.) Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 38. Göteborg: Göteborgs universitet (166 s.)

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande. 2. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (152 s.)

Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. (37 s.)

Skolinspektionen (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Stockholm: Skolinspektionen. (finns tillgänglig via internet) (46 s.)

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019). Stockholm: Skolverket. (finns tillgänglig via internet)

Wedin Åsa (2016). Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet. Stockholm: Skolverket. (finns tillgänglig via internet) (11 s.)

Westlund, Barbro (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Mellanstadiet. Stockholm: Natur & Kultur. (262 s.)

Öberg, Helena & Lidström, Kristina (2015). Din tur, Adrian. Stockholm: Mirando. (64 s.)

Kursplaner i svenska och svenska som andraspråk, aktuella vetenskapliga uppsatser och artiklar samt skönlitteratur tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.