Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: SP612G Specialpedagogiska perspektiv (genomgången)

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

A1F

Kurs inom specialpedagogprogrammet

Innehåll

Kursen behandlar olika teorier om lärande och utveckling, samt systemteorier. I kursen problematiseras relationen mellan olika lärmiljöer och barns/elevers olika förutsättningar att lära och utvecklas. Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin kunskap om den enskilda individens förutsättningar för lärande utifrån fysisk, kognitiv och socioemotionell utveckling samt olika faktorer i lärmiljön som underlättar för lärande, utveckling och hälsa med särskilt fokus på barns språk- och kommunikationsutveckling. Vidare ska studenten utveckla sina kunskaper om pedagogiskt utredningsarbete. Konkret kan detta innebära att granska, analysera och utveckla pedagogiska utredningar på flera olika nivåer med särskilt fokus på barns språk- och kommunikationsutveckling. Studenten ska också fördjupa sin kunskap om hälsofrämjande pedagogiskt arbete och betydelsen av samarbete, samverkan och etik inom förskola och skola samt reflektera över specialpedagogens funktion och ansvar.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna…

1. med hjälp av teorier om lärande och utveckling samt systemteorier identifiera och analysera pedagogiska möjligheter och svårigheter i lärmiljön för barn och elever i behov av stöd, inbegripet elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, med ett särskilt fokus på barns språk- och kommunikationsutveckling.
2. problematisera processer, normer och rutiner i arbetet med pedagogiska utredningar med stöd i systemteorier
3. analysera hälsofrämjande och förebyggande pedagogiskt arbete i verksamheter utifrån ett organisationsperspektiv.
4. granska och analysera specialpedagogens funktion och ansvar gällande både barnhälsoarbete/elevhälsoarbete samt samarbete och samverkan med andra aktörer i utredningssammanhang

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserad kommunikation och att använda digitala medier för samarbete och lärande. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Fältstudier ingår i kursen. Kursen innehåller obligatoriska seminarier.

Bedömningsformer

Samtliga lärandemål examineras genom en muntlig presentation. Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber (192 s.)

Bengtsson, Anna & Necovski, Ida (2021). Specialpedagog med kompetens att utveckla skolan. Stockholm: Gothia kompetens (212 s.)

Eller

Ohlsson, Maria (2022) Ett specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan – förståelse, bemötande och pedagogiska strategier. Lund: Studentlitteratur AB (valda kap. 1, 6, 7, 8 och 9)

Björck, Eva & Sjöman, Madeleine. (2023). Förskolan som lärandemiljö : för barn i behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur AB (valda kap. 1, 2, 6, 7, 8, 9 och 10) (ca 150 s.)

Borg, Anna & Carlsson Kendall, Gunilla (2023) NPF för lärare: fokus på pedagogiskt arbete. Lund; Studentlitteratur AB (173 s.)

Bruce, Barbro; Ivarsson, Ulrika; Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2024). Språklig sårbarhet i förskola och skola - barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (264 s.)

Gniste, Matilda & Öinert, Lina (2024). Språkfrämjande arbete i förskolan: med läroplanen som grund. Första upplagan Lund: Studentlitteratur. Del 1 och 3

Guvå, Gunilla (2023). Utvecklingspsykologiska perspektiv på utveckling och lärande i skola och förskola. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur (178 s.)

Hadley, Elizabeth. B., Newman, Katherine. M., & Mock, Jinsil. (2020). Setting the stage for TALK: Strategies for encouraging language‐building conversations. The Reading Teacher, 74(1), 39-48.

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2021) Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling. Malmö; Gleerups (280 s.)

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag. (272 s.)

Eller

Öhman, Margareta (2019). Hissad och dissad – relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber (320 s.)

Klingberg, Torkel (2016). Hjärna, gener & jävlar anamma: hur barn lär. Stockholm: Natur & Kultur (187 s.)

Partanen, Petri (2019). Hälsa för lärande - lärande för hälsa. [Stockholm]: Skolverket. (134 s.) Tillgänglig på Internet

Plantin, Ewe & Aspelin, Jonas (2021) Relational competence regarding students with ADHD – An intervention study with in-service teachers. European Journal of Special Needs Education, 36.1-16. Tillgänglig via internet. (17 s.).

Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning: att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd. (Fjärde upplagan). Malmö: Gleerups Utbildning. (159 s.)

Rönnerman, Karin & Nordberg, Ann. (2022). Språkstöd i förskolan genom aktionsforskning: en introduktion till ELSA-modellen. Stockholm: Lärarförlaget. Kapitel 1 och 2 (30 s.)

Tetzchner, Stephen von (2016). Utvecklingspsykologi. Lund: Studentlitteratur (valda delar i samråd med kursledare, ca 400 s.)

Dessutom tillkommer aktuella styrdokument, Skolverkets statistik samt ytterligare vetenskapliga texter (ca. 200 s.).

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.