Fullgjorda studier om minst 60 hp i en utbildning som leder till en Specialpedagog- eller en Speciallärarexamen.

.

Kursen syftar till att studenterna fördjupar sina kunskaper om barns och ungas språkutveckling, samt utvecklar kompetens att pedagogiskt kartlägga språklig förmåga och genomföra pedagogiska åtgärder för att förebygga språkliga svårigheter. Vidare syftar kursen till att studenterna utvecklar sin förmåga att ge stöd och vägledning till kolleger i den pedagogiska verksamheten.

Barns språkutveckling belyses ur ett språkvetenskapligt perspektiv med avseende på språklig form, innehåll och användning samt ur ett sociokulturellt perspektiv avseende samspelet mellan individ och miljö. Med typisk språkutveckling som bakgrund görs jämförelse med, och analys av, försenad eller annorlunda språkutveckling. Olika sätt att följa och bedöma språklig och kommunikativ utveckling belyses liksom evidensbaserade metoder för att stödja språk- och kommunikationsutvecklingen i förskola och skola. Lärmiljöns betydelse för språkutveckling diskuteras, både avseende fysisk miljö, språkutvecklande arbetssätt, och pedagogernas interaktion med barnet/ungdomen och olika sätt att observera lärmiljön med fokus på förutsättningar för språkutveckling exemplifieras.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för barns språkutveckling avseende språklig form, innehåll och användning samt diskutera aspekter av språkutveckling i flerspråkiga kontexter
2. kartlägga variationer i barns och ungas språkutveckling och identifiera eventuella behov av stöd i relation till verksamhetens mål
3. analysera lärmiljöer och pedagogiska praktiker med utgångspunkt i kunskap om språkutvecklande arbetssätt
4. föreslå pedagogiska insatser för att stödja barns och ungas språkutveckling i förskola och skola

Kursen utgörs av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och individuella uppgifter. I kursen ingår universitetsförlagda dagar och nätburen kommunikation.

Prov 1: Skriftlig tentamen, Språkutveckling, 5 hp (Written Examination, Language Development, 5 credits) I en skriftlig tentamen bedöms studentens kunskaper om språkutveckling (lärandemål 1).

Prov 2: Skriftlig rapport, kartläggning och åtgärdsförslag, 10 hp (Written Report, Assessment and Intervention,10 credits) Genom en skriftlig rapport bedöms studentens förmåga att självständigt kartlägga språkutveckling, tolka resultat och föreslå evidensbaserade insatser (lärandemål 2, 3, 4).

God språkbehandling och presentationsform förväntas vid båda proven.

För betyg Väl godkänd på kursen krävs Väl godkänd på både prov 1 och 2.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson, Anna-Karin, & Sventelius, Eva (2024). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Språket, barnet och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. (260 s.)

Bruce, Barbro (red.) (2020). Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning. Lund: Studentlitteratur. (240 s.)

Dockrell, Julie.E, Bakopoulou, Ioanna, Law, James, Spencer, Sarah, & Lindsay, Geoff. (2015). Capturing communication supporting classrooms: The development of a tool and feasibility study. Child Language Teaching and Therapy, 31(3), 271-286.

Elleman, Amy M., Oslund, Eric L., Griffin, Nathalie M., & Myers, Katie E. (2019). A review of middle school vocabulary interventions: Five research-based recommendations for practice. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 50(4), 477-492.

Glogic Saima & Löthagen Holm, Annika (2021). Likvärdig utbildning i mångkulturella klassrum. Lund: Studentlitteratur. (Kap 9-13 samt av studenten valda delar, totalt 165 s.)

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2020). Språkinriktad undervisning: en handbok. (Tredje upplagan) Lund: Studentlitteratur (245 s.)

Hallin, Anna Eva (2019). Förstå och arbeta med språkstörning. Stockholm: Natur & Kultur. (79 s.) eller

Hallin, Anna Eva & Reuterskiöld Wagner, Christina. (2021). Värt att veta om språkstörning. (Första upplagans första tryckning). Stockholm: Natur & kultur. (84 s.)

Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (2022). Språket hos enspråkiga och flerspråkiga barn: utveckling och svårigheter. Lund: Studentlitteratur (Av studenten valda delar, ca 100 s.)

Rubin, Maria (2019). Språkliga redskap - språklig beredskap: en praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning. Diss. Malmö : Malmö universitet. Av studenten valda delar, ca 100 s.

Sandell Ring, Anniqa. (2021). Mångfaldens förskola: flerspråkighet, omsorg och undervisning. Lund: Studentlitteratur. (Av studenten valda delar, ca 100 s.)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2014). AKK i lärandet - för allas rätt att kommunicera: skrift om alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Malmö: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Waldmann, Christian., & Sullivan, Kirk. P. (2017). Att stödja barns språkliga utveckling: Miljöer, lärtillfällen och interaktioner i klassrum. In ASLA: s symposium, Uppsala universitet 21-22 april 2016 (pp. 160-168). Uppsala universitet.

Artiklar (ca 50 s.) enligt anvisningar från kursansvarig.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.