Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: AS701C Svenska som andraspråk och lärande: Litteraturdidaktiska och litteraturvetenskapliga perspektiv och retorik (genomgången) eller AS722C Svenska som andraspråk och lärande: Litteraturdidaktiska och litteraturvetenskapliga perspektiv och retorik (genomgången)

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin kunskap om och färdigheter i att tänka, läsa och skriva vetenskapligt.

Kursen behandlar vetenskaplig teori, olika forskningsmetoder och
forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Genom en processinriktad arbetsgång bearbetas vetenskapliga texter med ett kritiskt granskande förhållningssätt.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. identifiera läs- och skrivstrategier och tillämpa dem i det egna vetenskapliga läsandet och skrivandet
2. kritiskt granska egna och andras texter
3. problematisera relationer mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val.

Föreläsningar och workshopar

Examinationen består av två delar: en individuell muntlig presentation (lärandemål 1 och 2) och ett individuellt skriftligt paper (lärandemål 1 och 3).

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Ask, Sofia (2007). Vägar till akademiskt skriftspråk. Diss. Växjö (220 s.)

Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2015). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (100 s.)

Brinkkjær ,  Ulf & Höyen, Marianne (2020). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur (kap. 2 Pedagogik som vetenskap) (20 s.)

Englund, Tomas, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (red.) (2012). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. Stockholm: Liber. S. 5-17; 20-38; 80-100; 118-139; 162-178; 200-224; 225-242. (130 s.)

Hjalmarsson, Jan, Nikolaidou, Zoe, Sköldvall, Kajsa & Eklund Helonen, Maria (2017). ”Fan va grymma vi är”. Effekter av ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande. I: Bondegård, Saga m.fl. (red.)Språk och norm. Rapport från ASLA:s symposium. Uppsala universitet 21-22 april 2016. S. 37-44. (8 s.)

Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red). (2014). Lärande i handling – en pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitteratur. (s 25–99; 153–161; 185–193; 205–213).

Malmbjer, Anna (2017). Skriva i alla ämnen. En forskningsöversikt. I: Malmbjer, Anna (red.). Studenters skrivande i humaniora och samhällsvetenskap. Huddinge: Södertörns högskola. S. 13-54. (40 s.)

Olsson Jers, Cecilia & Bergman, Lotta (2014). Vilken väg tar den kritiska granskningen? Studenter i samtal om en vetenskaplig artikel. I:Högre utbildning (e-resurs) Lund: Swednet, 2010. Vol 14 (2014) nr 1, s. 35-47. (13 s.)

Schleppegrell, Mary. & Colombi, M. Cecilia (2002)Developing advanced literacy in first and second languages: meaning with power. New York: Routledge. finns att låna som e-bok) Läses i urval: 1–20, 45–66, 119–158, 187–208, 209–226, 245–260 (128 s.)

Sjöström, Jesper & Eilks, Ingo (2020). The Bildung theory – from von Humboldt to Klafki and beyond. I: Akpan, Ben & Kennedy, Theresa J. (red.),Science Education in Theory and Practice (s. 55-67). Cham: Springer (12 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.