Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Naturkunskap 1b eller Naturkunskap 1a1 + 1a2, Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c och Engelska 6.

Behörighetskraven inom naturkunskap uppfylls även med: Kemi 1, Fysik 1a alternativt Fysik 1b1 + 1b2.

Kursen ingår inte i något huvudområde.

Kursen syftar till att utveckla studenternas förståelse av samhällsvetenskapliga perspektiv på utmaningarna mot den sociala hållbarheten – i form av exkludering, segregation och ojämlikhet grundad i socioekonomiska förhållanden och sociala kategoriseringar – och hur sådana processer kan motverkas inom ramen för arkitektur och stadsplanering. Med utgångspunkt i sociologiska, genusvetenskapliga och intersektionella perspektiv och hur sådana tillämpas i stadsutvecklingssammanhang sätter kursen social hållbarhet i relation till bredare hållbarhetsutmaningar: klimatförändringar och förlust av naturresurser liksom relationen mellan en globaliserad ekonomi och ambitioner att skapa rättvisa städer och samhällen.

Kursen behandlar arkitektur och byggd miljö från ett socialt hållbarhetsperspektiv, relaterat till en övergripande hållbarhetsdiskurs och specifika miljöfaktorer såsom klimatförändringar och förlust av naturresurser. I detta sammanhang introduceras socioekologiska interventioner som redskap för en hållbar stadsutveckling.
Kursen ger vidare inblick i hur arkitektur och stadsplanering relaterar till samhällsmål som omfattar alla individers rätt till delaktighet och inkludering i samhällsgemenskapen, funktionsvariationer, jämlikhets- och genusfrågor och frågor om rätten till staden. Ett särskilt fokus läggs på universell utformning och tillgängliggörande för samhällets mångfald, kopplat till den byggda miljön.

Studenterna utvecklar sin förståelse för hur arkitektonisk och urban gestaltning påverkar minoriteter, grupper med särskilda behov och andra sårbara grupper i samhället, kopplat till bredare, holistiska perspektiv på levande, livskraftiga, ”smarta” och resilienta städer.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. förklara social hållbarhet i förhållande till övriga hållbarhetsdimensioner
2. visa kunskaper om förutsättningar och principer för universell design
3. redogöra för innebörden av sociologiska, genusvetenskapliga och intersektionella begrepp centrala för förståelsen av den byggda miljöns betydelse för individer och grupper
4. analysera ett befintligt urbant område utifrån relevanta sociologiska, genusvetenskapliga och intersektionella perspektiv
5. formulera en enkel plan för en socioekologisk intervention i ett urbant område
6. kritiskt värdera såväl gjorda som önskvärda insatser för en socialt hållbar utveckling i ett urbant område

• Projektarbete av ett urbant område ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, genomfört i grupp med redovisning i bild, ritning och text
• Individuell skriftlig uppgift syftande till att identifiera en önskvärd socioekologisk intervention i ett bostadsområde med stöd av bild och ritning
• Föreläsningar
• Seminarier
• Handledning i grupp och/eller individuellt
• Studiebesök
• Självstudier

• Genomförande och presentation av grupparbete (3 hp) (UV) (2, 3, 4, 6)
• Individuell skriftlig uppgift (3 hp) (UV) (1, 3, 4, 5, 6)
• Aktivt deltagande vid seminarier och handledningstillfällen (1,5 hp) (UG) (1, 2, 3).

För omexamination av seminarier och handledningstillfällen ges möjlighet till skriftlig eller i vissa fall muntlig komplettering.

För betyget godkänd på kursen krävs att samtliga examinationer är godkända.
För betyget väl godkänd krävs dessutom attGenomförande och presentation av grupparbete ochIndividuell skriftlig uppgift är väl godkända.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.