Avancerad nivå
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AV703G Arbetsvetenskap: Perspektiv på professionella samtal i karriärutveckling (genomgången)
Kursen ingår i Karriärutveckling, magisterprogram
Kursens syfte är att studenterna ska tillägna sig kunskaper om vetenskapsteori och vetenskaplig metod. Kursen syftar också till att studenterna ska kunna jämföra olika metoder, tränas i att analysera empiriskt material och förberedas i att genomföra ett examensarbete på avancerad nivå.
I denna kurs är målet att behandla metoder som är av särskild vikt för inriktningen på utbildningen. Kvalitativa metoder såsom djupintervjuer, livshistorieintervjuer/narrativ metod och vinjetter kommer särskilt att tas upp inom delkursen. Utifrån de olika metoderna kommer studenterna också få reflektera kring vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Kursen ger också studenterna tillfälle att praktisera en kvalitativ analys som sedan diskuteras med övriga studenter. Forskningsetiska principer diskuteras också inom delkursen.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- Kritiskt granska forskning där kvantitativa och kvalitativ metod använts
- Använda deskriptiv statistik för att beskriva problem
- Tillämpa kvalitativa metoder genom att genomföra en kvalitativt inriktad analys
- Redogöra för olika vetenskapsteoretiska perspektiv
- Reflektera kring kopplingen mellan vetenskapsteori och vald metod
- Kritiskt granska för- och nackdelar med olika metoder
Arbetsformerna kommer att bestå av föreläsningar, seminarier, uppgift i par och ett självständigt arbete som förberedelse inför magisteruppsats. Samläsning av vissa moment och delar kan ske med annan utbildning på avancerad nivå.
Kursen examineras i två delexaminationer. Delexamination 1 är en individuell analyserande text som diskuteras och försvaras på ett muntligt seminarium och examinerar lärandemål 1-3. Delexamination 2 är ett skriftligt paper och examinerar lärandemål 4-6
Alvehus, Johan (2018). Problemformulering. Lund: Studentlitteratur. (110 s.)
Andreasson, Jesper & Johansson, Thomas (2024). Vetenskapsteori: grunder och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (223 s.)
Augustsson, Gunnar (2018). Akademisk skribent: om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande. Lund: Studentlitteratur. 174 s.
Braun, Virginia & Clarke, Victoria (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101.
Eldén, Sara (2020). Forskningsetik: vägval i samhällsvetenskapliga studier. Lund: Studentlitteratur. (164 s.)
Fekjær, Silje Bringsrud (2016). Att tolka och förstå statistik. Malmö: Gleerup. 96s.
Hallin, Anette & Helin, Jenny (2018). Intervjuer. Lund: Studentlitteratur. (125 s.)
Klingberg, Gunilla & Hallberg, Ulrika (red.) (2021). Kvalitativa metoder helt enkelt! Lund: Studentlitteratur. (376 s.)
Nehls, Eddy (2021). Nybörjarens guide till vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur. (184 s.)
Nehls, Eddy (2023). Teori: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. (142 s.)
Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur. (197 s.)
Sampson, Helen, & Johannessen, Idar A. (2020). Turning on the Tap: the Benefits of Using “Real-life” Vignettes in Qualitative Research Interviews. Qualitative Research, 20(1), 56–72.
Ytterligare vetenskapliga artiklar tillkommer (ca 100 sidor).
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
.