Grundläggande behörighet

Kursen ingår inte i något huvudområde.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla förståelse för etiska dilemman och filosofiska problem inom idrotten. Tyngdpunkten i kursen läggs vid frågor om huruvida idrott är moraliskt försvarbart, om den kan vara rättvis och jämlik, om den kan vara jämställd och vilken roll ny teknologi (såväl medicinsk som annan) spelar för idrotten och dess värden.

I kursen studeras idrotten utifrån etisk och filosofisk teori. Betoningen läggs vid frågor om huruvida idrott är moraliskt försvarbart, om den kan vara rättvis och jämlik, om den kan vara jämställd, och vilken roll ny teknologi spelar för idrotten och dess värden. Studenterna arbetar med och reflekterar över dessa frågor och ställer de moralfilosofiska teorierna i relation till den officiella moral som uttrycks från till exempel IOK och Riksidrottsförbundet.

Efter avslutad kurs ska studenten

• kunna använda teoretiska och filosofiska verktyg för att systematiskt granska de värderingar och den värdegrund idrotten vilar på.
• att med hjälp av etisk och filosofisk teori och metodologi kunna formulera kritiska argument för och emot skilda företeelser inom idrotten.
• självständigt undersöka och analysera idrottsetiska och idrottsfilosofiska dilemman.

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, seminarier (där studenterna ska arbeta kring ett idrottsetiskt/idrottsfilosofiskt problem), utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Examinationen sker i form av ett paper. God språkbehandling och förmåga att problematisera och analysera idrottsetiska och idrottsfilosofiska dilemman krävs.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Morgan, William, Meier, Klaus och Schneider, Angela (red.) (2001)Ethics in Sport (Human Kinetics, (419 s).

Tännsjö, Torbjörn och Tamburrini, Claudio (red.)(2000)Values in Sport, E & FN Spon, (241 s).

Ytterligare litteratur kommer att tillkomma.

Bilaga till kursplan:

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Genus:

Genusperspektivet kommer att behandlas ur flera synvinklar. Frågor om hur idrotten konstruerar föreställningar om ”manlighet” och ”kvinnlighet”, idrottens maskulinitetsnormer liksom frågor om huruvida idrotten är eller kan vara jämställd, kommer att behandlas ingående.

Miljö:

Frågor som om huruvida miljöintressen samverkar med idrottsliga intressen och frågor om hur man moralfilosofiskt kan se på djurens status och rättigheter inom idrotten, kommer att behandlas.

Etnicitet och migration:

Etnicitets- och migrationsperspektivet kommer att behandlas ur olika synvinklar. Bland annat kommer frågan om huruvida idrotten är ett instrument för integration att tas upp, liksom frågor som belyser nationalism, patriotism och rasism.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.