Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)

Kursen ingår i ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 6 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Kursen syftar till att studenten ska vidareutveckla förståelsen för visuella kulturuttryck som aspekter av offentliga rum samt hur dessa kan undersökas med hjälp av gestaltande metod. Vidare syftar kursen till att studenten ska fördjupa sina metodkunskaper avseende visuell analys. Kursen syftar också till att studenten ska fördjupa sin bilddidaktiska kompetens med fokus på samverkan och forskningsförankring.

Olika förståelser av visuella kulturuttryck utforskas som aspekter av offentliga rum, såväl teoretiskt som gestaltande. Stilhistoria, arkitekturhistoria och grafisk design behandlas i kursen. Genom diskursanalys fördjupas kunskaperna i och om visuella kulturer från föregående kurser. Offentliga rums didaktiska möjligheter och begränsningar utforskas och analyseras. Här ställs studenterna inför och tränar sig i att hantera exempelvis etiska och källkritiska frågor. Kursens integrerade utbildningsvetenskapliga kärna fokuserar styrdokument och läroplansteori (mål 3). Kursens innehåll tillämpas bildmetodiskt (mål 4).

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. använda gestaltande metod för att utforska visuella kulturuttryck som aspekter av offentliga rum
2. identifiera och problematisera diskursiva innebörder av offentliga rum med utgångspunkt i cultural studies
3. analysera skolans styrdokument utifrån deras framväxt, konstruktion och användningar med stöd av läroplansteori
4. utforma en planering för ett pedagogiskt samarbete mellan en lokal konstinstitution och bildämnet med förankring i bilddidaktisk forskning

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av gestaltande arbete, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på självständigt arbete och initiativtagande såväl som kunskapsutveckling i interaktion med kurskamrater och lärare.

Prov 1: Skriftlig text, gestaltning och workshop (Written Text, Aesthetic Production and Workshop) 10 hp. Examinerar mål 1 & 2.

Prov 2: Workshop (Workshop) 3 hp. Examinerar mål 3.

Prov 3: Seminarium och multimodal, digital lektionsplanering (Seminar and Multimodal, Digital Lesson Plan) 5 hp. Examinerar mål 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Andersson, Cecilia (2006). Rådjur och raketer: gatukonst som estetisk produktion och kreativ praktik i det offentliga rummet. Diss. Stockholm : Stockholms universitet. (184 s.) Tillgänglig via internet.

Berg, Ewa (2020). Risk-taking in Education - When Art-Activism Challenge both Students and Visual Arts Teacher Educators. IMAG, (9), s. 16-33. Tillgänglig via internet.

Berger, John (1972). Ways of seeing. (TV-serie) Tillgänglig via internet.

Buhl, Mie & Flensborg, Ingelise (2011). Visuel kulturpædagogik. 1. udgave. Köpenhamn: Hans Reitzel (267 s.)

Börjesson, Mats & Rehn, Alf (2009). Makt, Stockholm: Liber (128 s.)

Coats, Cala (2014). Thinking through the photographic encounter: Engaging with the camera as nomadic weapon. International Journal of Education and the Arts, 15(9), 1-23.

Edin, Fredrik (2017). Exkluderande design. Stockholm: Verbal Förlag (80 s.)

Dunkels, Elza (2021). Vad gör unga på nätet? 4 uppl. Malmö: Gleerups Utbildning (144 s.)

Fors, Vaike & Bäckström, Åsa (2015). Visuella metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (181 s.)

Foucault, Michel (1975/2004). Övervakning och straff, Arkiv förlag/AZ förlag (kapitlenDe dömdas kropp i del I samtDisciplin i del III, totalt 119 s.)

Gunnarsson, Tomas (2016). Bilder som förändrar världen. Gävle: Gävle kommun. (60 s.) Tillgänglig via internet.

Hetland, Lois et al. (2013). Studio thinking 2: the real benefits of visual arts education. New York: Columbia University (164 s.)

Jönsson, Anders (2009). Lärande bedömning. Lund: Gleerups (140 s.)

Linde, Göran (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori. (Tredje upplagan) Lund: Studentlitteratur. (valda delar i samråd med kursledare)

Lindgren, Monica (2006). Att skapa ordning för det estetiska i skolan: diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare. Avhandling. Göteborgs universitet, 2006 (främst kap. 5-6, c:a 60 s.). Tillgänglig via internet.

Lindström, Lars (2011). Portföljmetodik i estetiska ämnen. I Lindström, Lars & Lindberg, Viveka (red.) Pedagogisk bedömning. Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms universitets förlag, s. 159-192.

Longhurst, Brian (red.) (2008). Introducing cultural studies. 2. ed. Harlow, England: Pearson/Longman (347 s.) Elektronisk resurs, tillgänglig via Mau’s bibliotek.

Smith, Keri (2008). How to be an explorer of the world: portable life museum. 1st ed. New York: Perigee (204 s.)

Sturken, Marita & Cartwright, Lisa (2018).  Practices of looking: an introduction to visual culture.  Third edition New York: Oxford University Press (kap. 6-10, totalt 206 s.)

Svensson, Peter (2019). Diskursanalys, Lund: Studentlitteratur (180 s.)

Thurén, Torsten & Strachal, George (2011). Källa: internet. Malmö: Gleerup (144 s.)

Tietz, Jürgen (2014). ?Den moderna arkitekturens historia. [Utgivningsort okänd]: H. F. Ullman (127 s.)

Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. (Andra upplagan). Malmö: Gleerup Utbildning AB. (valda delar i samråd med kursledare)

Åsén, Gunnar (2017). Bildundervisning och lärande genom bilder. Stockholm: Liber (200 s.)

Kortare texter och artiklar i anslutning till kursmomenten kan tillkomma.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.