Grundläggande behörighet.

Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 1-6 eller fritidshem, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden.

Inget huvudområde

Kursens övergripande syfte är att studenten ska utveckla sin förmåga att stimulera elevers kommunikativa musikaliska intresse och kunskapsutveckling. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla sin kunskap om och förståelse för den lärande individen och de estetiska lärprocessernas betydelse med speciellt fokus på musikens hantverk och kulturella innebörd.

Kursens didaktiska innehåll tar sin utgångspunkt i läroplanen och de förväntningar som ställs på läraren utifrån kursplaner och betygskriterier för ämnet musik.

Genom undersökande arbetsformer samt ämnesdidaktiska studier i teori och praktik behandlas musikaliskt lärande med fokus på samspel, kreativitet samt analogt och digitalt skapande.

Genom musicerande och skapande undersöks och diskuteras musikens verktyg och artefakter, hantverk, teori och musikens betydelse och kulturella innebörd i dagens skola och samhälle.

I kursen får studenten möta, undersöka och använda ett rytmikpedagogiskt förhållningssätt till musikundervisning, där kopplingen mellan rörelse och musik, samt olika aspekter av rytmik utforskas som didaktiska redskap.

I kursen problematiserar studenten lärares professionsutveckling och pedagogiska arbete med hjälp av kunskaper om musikpedagogisk forskning, musikämnets kunskapsstruktur och artefakter samt musik som ett kommunikativt verktyg.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. använda analoga och digitala instrument för ljud- och musikskapande som didaktiska verktyg
2. sjunga till eget och andras ackompanjemang samt göra arrangemang för flerstämmig sång och instrumentspel
3. leda, planera och organisera sång och instrumentspel med hjälp av rörelse, analoga och digitala instrument
4. exemplifiera och diskutera barns analoga och digitala musicerande samt musikaliska lärande med grund i ett vetenskapligt förhållningssätt, skolans styrdokument och didaktiska ställningstaganden
5. skapa och framföra en rytmik- och musikproduktion i grupp
6. beskriva och analysera projektformens betydelse för barns rätt till musikaliska uttrycksformer

Kursen genomförs via digitalt deltagande och innehåller varierande arbetsformer såsom workshops, föreläsningar, litteraturseminarier, grupp- och ensambleövningar handledning, praktiska och teoretiska självstudier samt arbete i projektform. På egen hand ordnar studenten möjlighet att genomföra grupp- och ensembleövningar samt praktiska självstudier.

Under en vecka genomförs ett arbete i projektform på campus.

Kursens genomförande bygger på processinriktat arbete med ett kollektivt kunskapsbyggande.

Studenten ska delta aktivt med egen erfarenhet, praktiskt kunnande, skapande och reflektion i grupp. I kursen ges också utrymme för utveckling av arbetsformer med utgångspunkt från kursens syfte och lärandemål i samråd med deltagarna.

Prov 1: Musikdidaktisk Workshop med kompletterande paper (Music Workshop with Complementary Paper), 10,5 hp. I provet examineras lärande mål 1, 2, 3 och 4.

Prov 2: Musikproduktion med kompletterande paper (Music Production with Complementary Paper), 4,5 hp. I provet examineras lärandemål 5 och 6.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Burnard, Pamela. 2012. Musical creativities in practice. Oxford: Oxford Scholarship Online. Tillgänglig via internet.

Falthin, Annika och Mars, Annette (red.). 2020. Perspektiv på musikpedagogiska praktiker. Undervisa i musik – ett komplext uppdrag. Stockholm: KMH förlag. (kap 5 & 8, 37 s.). Tillgänglig via internet.

Johansson, Leif. 2005. Ensembleledning. Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: studentlitteratur. (181 s.)

Juntunen, Marja-Leena (2019). Dalcroze Eurhythmics - a method, an approach, a pedagogy, or a philosophy? I:Le Rythme 2019, s. 49-59. (10 s.)

Kempe, Anna-Lena & West, Tore (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Nordstedts förlag. (200 s.)

Mars, Annette. 2016. När kulturer spelar med i klassrummet. En sociokulturell studie av ungdomars lärande i musik. Luleå: Luleå tekniska universitet (Artikel 2 och 3, 46 s.)

Nivbrant Wedin, Eva. 2011. Spela med hela kroppen. Stockholm: Gehrmans Musikförlag AB. (kap 4, 7 och 11 – 13, 52 s.)

Sundmark, Björn & Mars, Annette (2023). The Play of Words, Music, and Images in Hans Alfredson's Flowery Frankfurters. I:Bookbird: A Journal of International Children's Literature, Vol. 61, nr 2, s. 3-14. (11 s.)

Styrdokument och lagar tillkommer.

Valbar litteratur samt kortare texter tillkommer (ca 300 s).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.