Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Inget huvudområde.

Innehåll

Kursen syftar till att studenterna skall tillägna sig fördjupade kunskaper om språkets roll i undervisning och lärande på såväl modersmål som andraspråk. De ska dessutom tillägna sig förståelse för hur man kan integrera språk- och ämnesundervisning i ett sammanhållet tema.

I kursen behandlas sambandet mellan språk, kultur och lärande med särskilt fokus på matematik, No- och So-ämnen samt vikten av integration mellan olika ämnen. Kursen innehåller genomgångar och diskussion av texter utifrån såväl språkliga som kulturella perspektiv. Under kursens gång ges studenterna möjlighet att tillämpa olika typer av skrivande. Erfarenhetsutbyte mellan kursdeltagarna sker bl.a. genom ett processinriktat skrivande där innehållet relateras till studenternas pedagogiska verksamhet.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. planera och resonera kring goda lärandesituationer och utvecklingsmiljöer för barns och ungdomars språkutveckling
2. redogöra för betydelsen av att arbeta med texter över ämnesgränserna
3. identifiera och använda olika typer av skriftliga uttryckssätt
4. observera och redogöra för skillnader mellan tal och skrift
5. beskriva vilka faktorer som påverkar den språkliga utformningen i skrivna texter med särskilt fokus på texttyper från matematik, No- och So-ämnen

Lärandemål för betyget Väl godkänd anges av kursledaren vid kursstarten.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av litteraturstudier, föreläsningar, basgruppsarbete och seminarier utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Bedömningsformer

Examinationen består av tre delar. I den första delen skriver studenten tre texter i olika genrer samt formulerar kamratrespons. Den andra delen består av en parvis genomförd kritisk granskning av den språkliga utformningen i olika texttyper som används i den egna undervisningen. Granskningen av texter sammanställs skriftligt och bildar underlag för en muntlig presentation. Den tredje delen består av en individuell skriftlig redovisning där deltagarna presenterar och resonerar kring planerat sammanhållet tema, där val av textyper utifrån den egna elevgruppen ska problematiseras.

Kurslitteratur

Gibbons, Pauline (2018). Lyft språket, Lyft tänkandet: språk och lärande. Studentlitteratur. (264 s.)

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket stärk lärandet. Hallgren & Fallgren. (200 s.)

Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (2011). Skolverket. (120 s.) Tillgänglig på internet.

Lahdenperä, Pirjo & Sundgren Eva (red.) (2017). Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet-undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Liber. (322 s.)

Skolverket (2012). Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling - med fokus på samverkan, organisation samt undervisningens utformning och innehåll. Ett stödmaterial. (80 s.) Tillgänglig på internet.

Skolverket (2022). Läroplaner för förskolan, för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

Skolverket (2023). Studiehandledning på modersmål- att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. Ett. stödmaterial. (50 s.) Tillgänglig på internet.

Warren, Reath Anne (2021). Mer om Studiehandledning på modersmålet: Teori och Praktik. Natur & Kultur. (191 s.)

Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Studentlitteratur. (100 s. i urval i samråd med lärare)

Skönlitteratur (ca 250 s)

Valbar litteratur (ca 500 s)

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.