Avancerad nivå
Examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) såsom socionom-, sociala omsorgs-, sjuksköterske-, psykolog- eller läkarprogrammet, alternativt från andra vårdinriktade program.
Förklarande tillägg
Detta förkunskapskrav syftar till att fånga upp kunskaper och färdigheter som tillägnas genom studier och arbete/praktik med människor i professionella relationer som exempelvis patient/vårdare och klient/behandlare.
HSSXO Sexologi
A1N / Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Kursen ingår som valbar periodiserande kurs i termin 3 eller termin 4 i mastersprogrammet i sexologi. Kursen kan även läsas som fristående kurs.
Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper i andrologi med fokus på sexologi och den biologiske mannen, utifrån aktuell forskning. Kursen belyser även trans- och intersexperspektiven. Kursen presenterar biologiska/medicinska, psykologiska, sociokulturella perspektiv på den biologiske mannen och dennes sexualitet. Kursen belyser temat utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv på sexuell hälsa och ohälsa. Utifrån kursdeltagarnas professionella utgångspunkter diskuteras och analyseras andrologiska frågeställningar samt teorier, modeller och metoder för att möta och arbeta med sexuella frågor och problem.
Efter avslutad kurs skall studenten kunna
- redogöra för och diskutera olika teoretiska perspektiv på den biologiske mannen och dess sexualitet,
- analysera andrologiska frågeställningar relaterade till sexuell hälsa och ohälsa med utgångspunkt i olika teorier, och
- värdera och tillämpa aktuella teorier, modeller och metoder för att möta sexuella frågor och problem.
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier, projektarbete, samt enskilda studier. Samtliga arbetsformer avses att stödja kunskapssökande, kritiskt tänkande och problemlösning, genom att olika aspekter inom andrologi kopplat till sexologi illustreras. Lärandemål 1-3 uppnås genom deltagande i angivna arbetsformer samt bearbetning av kursens innehåll såväl i grupp som enskilt. Vid seminarier sker diskussioner i såväl smågrupper som helgrupp.
Lärandemål 1-3 examineras genom projektarbete samt genom individuell skriftlig tentamen. Projektarbetet examineras individuellt muntligt och bedömningen fokuserar på aktivt deltagande där studenten visar förmåga att kunna redogöra för och analysera andrologiska frågeställningar. Fokus i bedömningen för den individuella skriftliga tentamen ligger på förmågan att kunna redogöra för, diskutera och analysera ett eget valt tema av relevans för kursens område med hjälp av vetenskapliga källor.
Specifika bedömningskriterier för de enskilda examinationerna framgår i studiehandledningen.
Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.
Projektarbete betygssätts med G/U. Den individuella skriftliga tentamen betygssätts med VG/G/U. För godkänt på hela kursen krävs godkänt på obligatoriska moment och projektarbete samt minst godkänt på den individuella skriftliga tentamen. För väl godkänt på hela kursen krävs dessutom väl godkänt på den skriftlig tentamen.
Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schema.
Arver S, Damber J-E, Giwecman A, (2017) Andrologi. Lund: Studentlitteratur. (Utvalda delar, ca 200 s).
Blake S, ( 2004) Not aliens or rocket science: Young men and sex and relationships work. In E. Burtney & M. Duffy (Eds.), Young people and sexual health: Individual, social and policy contexts. London: Palgrave Macmillan. (pp. 155-167, 12 s).
Ekdahl J, (2017) Sexualitet och sexuella problem. Bedömning och behandling enligt KBT. Lund: Studentlitteratur. (Utvalda delar, ca 150 s.)
Gahm E, (2017) Praktisk sexualmedicin, Lund: Studentlitteratur. (Utvalda delar, ca 100 s.)
Hall K S K, Binik Y M, (eds) (2020) Principles and Practice of Sex Therapy. 6th ed. New York: Guilford Press. (100 s. av 536 s.)
Lotti F, Maggi M (2018) Sexual dysfunction and male infertility. Nat Rev Urol. 15(5):287-307. (20 s.)
Lundberg T, Malmquist A, Wurm M, (2017) HBTQ+. Psykologiska perspektiv och bemötande. Stockholm: Natur & Kultur. (Utvalda delar, ca 100 s.)
Nobis R, Sandén I, (2008) Young men’s health: A balance between
self-reliance and vulnerability in the light of hegemonic masculinity, Contemporary Nurse, 29:2, 205-217. (12 s)
Nolsøe AB, Durukan E, Jensen CFS, Fode M, (2022) Diagnosis of Male Sexual Dysfunction. In: Sarikaya, S., Russo, G.I., Ralph, D. (eds) Andrology and Sexual Medicine . Management of Urology. Springer, Cham. (9 s.)
Persson T, (2022) Men and Masculinities in Sexual Healthcare: Exploring Notions and Discourses among Healthcare Professionals. Licentiate thesis. Göteborgs universitet. (69 s)
Petersson C, Plantin L, (2019) Breaking with Norms of Masculinity: Men Making Sense of Their Experience of Sexual Assault. Clinical Social Work Journal. 47, 372–383 (11s)
Aktuella rapporter, vetenskapliga artiklar och texter om ca 300 sidor tillkommer. Till litteraturlistan tillkommer också ett ospecificerat antal sidor som väljs av studenterna själva i relation till den individuella examinationen.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.