Behörighetskrav

Grundläggande examen om minst 180hp, med 90 hp inom ett för Historiska studier relevant huvudämne såsom exempelvis etnologi, arkeologi, litteraturhistoria, idéhistoria eller ekonomisk historia.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Ingår som obligatorisk kurs i Historiska studier, magister/masterutbildning.

Innehåll

Kursen syftar till att studenten ska förvärva fördjupade kunskaper om historiska tolkningar av förändringsprocesser och de historiografiska sammanhang vari de utvecklats, samt utveckla ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt.

Kursen behandlar olika historiska tolkningar om förändringsprocesser samt de historiografiska sammanhang ur vilka dessa har utvecklats. Studenterna introduceras i perspektivet historia underifrån och tränas i att kritiskt och analytiskt diskutera bruket av historia.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten:

1. självständigt kunna redogöra för olika historiska tolkningar om förändringsprocesser med tyngdpunkt på perioden efter 1750;
2. självständigt kunna redogöra för perspektivet historia underifrån
3. kunna göra komparationer såväl i tid som i rum samt kritiskt analysera komplexa samband mellan förändringsprocesser på olika nivåer;
4. kunna problematisera olika historiska tolkningar och de historiografiska sammanhang ur vilka dessa har utvecklats;
5. kunna förklara hur historia och annan vetenskap brukas med speciella syften
6. tillämpa ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt till olika typer av information;

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar litteraturseminarier och studiebesök utvecklas med utgångspunkt i kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.
Moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstart.

Bedömningsformer

Prov 1: Litteraturseminarium (Literature Seminar) 5 hp. Examinerar mål 1, 2 och 6
Prov 2: Essä (Essay) 10 hp. Examinerar mål 3,4, 5 och 6

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänt på kurs krävs betyget Väl godkänd på prov 2.

Kurslitteratur

Broberg, Gunnar, Wikander, Ulla & Åmark, Klas (red.) (1993). Svensk historia underifrån [1] Tänka, tycka, tro. Stockholm: Ordfront (valda delar ca 30 s.)

Broberg, Gunnar, Wikander, Ulla & Åmark, Klas (red.) (1994). Svensk historia underifrån [2] Bryta, bygga, bo. Stockholm: Ordfront (valda delar ca 30 s.)

Ericsson, Martin & Brink Pinto, Andrés (red.) (2016). Politik underifrån: kollektiva konfrontationer under Sveriges 1900-tal. Lund: Arkiv förlag (213 s.)

Hareven Tamara K. (2000), "What difference does it make?", Andersson, Lars M. (red.) Rätten: en festskrift till Bengt Ankarloo. Lund: Nordic Academic Press (27 s.)

Sandmo, Erling (2017). Tid för historia: en bok om historiska frågeställningar. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
(230 s.)

Valbar litteratur i samråd med kursledare (ca 700 s.)

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet.
Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna.
(HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.