Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Idrott och hälsa 1 eller motsvarande kunskaper, Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c, Naturkunskap 1b eller Naturkunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Kursen ger en introduktion till akademiska studier i en idrottsvetenskaplig kontext. I kursen diskuteras olika perspektiv på idrott, hälsa, fysisk aktivitet och kroppsövningskultur ur ett samhällsperspektiv och hur uppfattning om dessa, liksom dess historia, har betydelse för förståelsen av skolämnet idrott och hälsa. Didaktikens centrala begrepp och modeller, aktuella styrdokument och lärarprofessionens kompetenser med särskilt fokus på ämnet idrott och hälsa diskuteras. I kursen studeras lekteori och idrottslärans former, dels utifrån bakomliggande idéer, normer och värderingar, dels utifrån specifik metodik, teknik, taktik och säkerhet samt de krav och regler som finns i olika miljöer för idrottsutövande. Fokus är på grunder i friluftsform, inklusive att orientera sig med karta, samt bollspelsform och dansform. I kursen behandlas ett vidgat språkbegrepp med särskilt fokus på kroppsspråk. Ämnesdidaktik diskuteras i relation till grundläggande lek och lekteori.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för olika förklaringsmodeller relaterade till idrott, rörelse, fysisk aktivitet och hälsa ur ett samhällsperspektiv
2. identifiera och redogöra för egna skol- och idrottserfarenheter samt diskutera dessa i relation till lärarprofessionen och ett vetenskapligt förhållningssätt
3. redogöra för lekteorier och didaktikens centrala frågor i ämnet idrott och hälsa, i relation till aktuella styrdokument
4. självständigt kunna leda och utföra idrottslära i friluftsform, inklusive att orientera sig med karta, bollspelsform och dansform
5. förklara och diskutera grundläggande begrepp och modeller inom allmän- och ämnesdidaktik

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, praktisk tillämpning, seminarier, teamaktiviteter och föreläsningar. Enstaka tillfällen och dagar genomförs på andra platser och i andra miljöer. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I kursen genomförs en veckas verksamhetsförlagd utbildning.

Prov 1: Skriftlig individuell tentamen, 5 hp (Individual Written Report, 5 credits), (lärandemål 1–3).

Prov 2: Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration 7 hp (Paper, Oral Presentation and Laboration 7 credits) (lärandemål 4)

Prov 3: Skriftlig individuell tentamen, 3 hp (Individual Written Report, 3 credits), (lärandemål 5)

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

För kursen gällande betygskriterier och obligatoriska moment meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Annerstedt, Claes (2007 ). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare Förlag AB (kap. 1-5) (85s.)

Adamsson, Lena (2017). Undervisning på vetenskaplig grund. I Vetenskap och beprövad erfarenhet Skola. Lunds universitet. (s. 19–27)

Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (2007 ). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber (kap. 1,2,7,8)

Brügge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) (2018). Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Femte upplagan Stockholm: Liber (175–202, 256-257, 263-268) (94 s.)

Eiberg, Stig. & Siggaard, Peder. (2007). Boldbasis: en praktisk håndbog. Højbjerg: Forlaget Hovedland. (15s.)

Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering - En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. (kap 2) (26 s.) Tillgänglig via internet.

Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag (s. 7-77) (70 s.)

Halling, Anders; Andersen, Bjarne; Skov Agergaard, Charlotte & Worm, Charlotte (2005). Bolden i spil – teambold i teori och praksis. Odense: Syddansk Universitetsforlag (35-85)

Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik: vetenskap för lärare. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur. (Kap. 1, 2, och 12) (50 s.)

Henderson, Bob & Vikander, Nils (red.) (2007). Nature first: outdoor life the Friluftsliv way. Toronto [Ont.]: Dundurn (kap. 4, 5, 8) (28 s.) Tillgänglig via internet

Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (2009). Leka för att lära. Lund: Studentlitteratur (kap. 2, 3 och 5) (40 s.)

Junevik, Peter & Yttergren, Lotta (2007). Orienteringsteknik - Att lära ut från grön till gul nivå. Farsta: SISU Idrottsböcker (s. 15-39)

Kroksmark, Tomas (red.) (2021). Tio forskare om ämnesdidaktik. Studentlitteratur: Lund (kap. 1, 7, 11) (85 s.)

Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber (kap. 1, 2, 4, 7, 8) (131 s.)

Larsson, Håkan och Meckbach, Jane (2015). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (kap. 1-4, 7-10) (131 s.)

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2022). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 8 uppl. Umeå: Fundo (93 s.)

Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid (Doctoral dissertation). Malmö: Malmö högskola. (s. 216-219) Tillgänglig via Internet

Mattsson, Torun (2010). Får jag lov?- om dans, identiteter och genus i skolans idrottsundervisning. Tidskriften idrott och hälsa (nr7). (2 s.) Tillgänglig via Internet

Sandell, Klas; Arnegård, Johan & Backman, Erik (2011). Friluftssport och äventyrsidrott: utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Studentlitteratur. (Kap 1, 3) (32 s.)

Wehlin, Anita (2015). Orientera i skolan. SISU idrottsböcker (84 s.)

Styrdokument och stödmaterial från Skolverket tillkommer.

Kompendium och pdf-filer tillkommer ca 100s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.