Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: NL224C Naturkunskap och lärande: Kropp och hälsa (genomgången)Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.

Huvudområde

Inget huvudområde

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

Innehåll

Kursen syftar till att studenterna utvecklar kunskaper om energi, material och kemiska substanser utifrån hållbarhets- och undervisningsperspektiv.

I kursen behandlas hållbart samhälle och resurshushållning utifrån såväl historiskt, nutida och framtida perspektiv som undervisningsperspektiv. Aktuella klimat- och miljöfrågor i undervisningen problematiseras.

Energi, energianvändning och energitillförsel behandlas samt utreds med hjälp av begreppen energitjänst, energislag, energiresurser, energiformer och energikvalitet. Frågor kring jordens energibalans och förändringar i den, särskilt växthuseffektens inverkan, studeras ingående.

Samhällets användning av material och kemikalier på gott och ont behandlas. Hur kemiska ämnen – såväl naturliga som naturfrämmande – framställs, sprids och omvandlas samt vilka effekter de har på hälsa och miljö studeras. Framväxten av kemikaliesamhället, liksom samspel och intressekonflikter, utreds. Val av produkter och produktlivscykler studeras och behandlas i relation till nationella miljömål som ”giftfri miljö” och ”begränsad klimatpåverkan”.

Grundläggande naturvetenskapliga begrepp och teorier inom framförallt energilära, ellära, organisk kemi och kemisk miljövetenskap behandlas såväl experimentellt som teoretiskt.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. beskriva, diskutera och analysera jordens energibalans och förändringar i den, särskilt växthuseffektens inverkan på klimatet
2. beskriva, definiera och tillämpa några begrepp och teorier inom områdena energilära, ellära, organisk kemi och kemisk miljövetenskap
3. diskutera energianvändning, energitillförsel och energikvalitet utifrån naturvetenskaplig grund och hållbarhetsperspektiv
4. redogöra för och problematisera användning, framställning, spridning, detektion och toxikologiska verkningar avseende några omdiskuterade kemikalier
5. diskutera konsumentprodukter ur livscykel- och hållbarhetsperspektiv
6. problematisera undervisning kring aktuella klimat- och miljöfrågor

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, laborationer, projektarbete och seminarier. Kursens genomförande bygger på aktivt studentdeltagande och ett gemensamt kunskapsbyggande.

Bedömningsformer

Prov 1: Skriftlig salstentamen, 10 hp (Written Sit-in Examination, 10 credits)

I detta prov examineras mål 1-4

Prov 2: Skriftlig projektrapport med muntlig presentation, opposition, samt litteraturseminarium, 5 hp (Written Project Report, Oral Presentation, Opposition, and Literature Seminar)

I detta prov examineras lärandemål 5 genom en rapport samt vid ett seminarium. Lärandemål 6 examineras genom ett litteraturseminarium.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att erhålla betyget VG på hel kurs krävs väl godkänt på både prov 1 och 2.

Kurslitteratur

Areskoug, Mats (2006) Miljöfysik. Studentlitteratur (400 s).

Hill, Marquita K (2010), Understanding environmental pollution. Cambridge, University Press (utvalda delar i samråd med lärare, ca 200 s).

Johansson, Birgitta (red.) (2006) Giftfri miljö – utopi eller verklig chans? Formas Fokuserar (318 s). Tillgänglig via internet.

Hewitt Paul G. (2013) Conceptual Physics Fundamentals. Pearson New International Edition (bok eller e-bok). Kapitel 10 och 11 (47 s).

Nilsson, Andreas (red.) (2011) Kemi - den gränslösa vetenskapen: en bok med fakta och frågeställningar. Kungliga vetenskapsakademien (112 s). Tillgängling via internet.

Petersson, Göran (2006) Kemisk miljövetenskap (170 s).Tillgänglig via internet.

Skolverket (2025) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2025. Tillgänglig via internet.

Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser tillkommer (ca 250 s).

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.