Godkänd kurs: Ämnesdidaktik: Kunskapsområde och forskning, 7,5 hp

godkänd kurs: Ämnesdidaktik: Vetenskapsteoretiska traditioner och metodologi, 7,5 hp

godkänd kurs: Ämnesdidaktik: Forskningsmetodisk fördjupning, 7,5 hp

godkänd kurs: Ämnesdidaktik: Självständigt arbete, 15hp

eller

ämneslärarexamen 240 hp - 330 hp på avancerad nivå

eller

grundlärarexamen 240 hp på avancerad nivå

eller

lärarexamen 240 hp - 330 hp på avancerad nivå

eller motsvarande examina.

Huvudområde Ämnesdidaktik

Delkurs 1.

Delkurs 1 behandlar forskningsmetoder som används inom ämnesdidaktisk forskning. Kursen tar vidare upp olika forskningsmetoder och studenten reflekterar kritiskt över metodvalets betydelse för att genomföra ämnesdidaktiska studier och bidra till forskningsområdet. Särskild tonvikt läggs vid ansatser, metoder och etiska frågor som rör praktiknära forskning.

Delkurs 2.

I delkurs 2 undersöks olika vetenskapliga texter; både gemensamma och individuellt valda ämnesdidaktiska kunskaps-, litteratur- och forskningsöversikter. Dessa texter analyseras kritiskt med avseende på innehåll och form, syfte, funktion och användning. Särskilt fokus läggs på diskussion av teoretiska perspektiv, metodval och forskningsetiska frågor.

Delkurs 3.

Inom ramen för delkurs 3 fokuseras förmågan att söka, värdera och motivera vald forskningslitteratur utifrån teoretiska, metodologiska och etiska aspekter.

Vidare fokuseras förmågan att kategorisera, tematisera, syntetisera och kritiskt värdera forskning samt att författa en egen forskningsöversikt inom ämnesdidaktik.

Delkurs 1.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna…

1. kritiskt redogöra för och diskutera forskningsmetoder som används i praktiknära och ämnesdidaktiska studier
2. problematisera och resonera om relationerna mellan forskningsfrågor, datainsamlingsmetoder och analytiska förfaringssätt
3. värdera och diskutera hur metodrelaterade val formar förutsättningarna för att genomföra en planerad ämnesdidaktisk studie i vilken etiska hänsyn ingår.

Delkurs 2.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna…

1. kritiskt diskutera forskningsöversikters syfte, funktion och användningsområden
2. självständigt söka och värdera forskningsöversikter inom ämnesdidaktiska forskningsområdet med hänsyn till relevanta teoretiska, metodologiska och etiska aspekter
3. använda analytiska redskap för att kritiskt granska och jämföra olika forskningsöversikter.

Delkurs 3.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna…

1. sammanställa en forskningsöversikt i relation till en vald ämnesdidaktisk inriktning
2. kritiskt granska och värdera forskning med utgångspunkt i teoretiska, metodologiska och etiska aspekter samt med insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar
3. presentera en egen forskningsöversikt och argumentera för dess innehåll
4. kritiskt granska forskningsöversikter

Delkurs 1.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som föreläsningar, handledningstillfällen, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner och arbete med kollegierespons. Arbetet genomförs både individuellt och i grupp.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i såväl ett enskilt som ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Detta innebär att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska litteraturseminarier.

Delkurs 2.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som föreläsningar, handledningstillfällen, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner och arbete med kollegierespons. Arbetet genomförs både individuellt och i grupp.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i såväl ett enskilt som ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Detta innebär att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska litteraturseminarier.

Delkurs 3.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som föreläsningar, handledningstillfällen, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner och arbete med kollegierespons. Arbetet genomförs både individuellt och i grupp.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i såväl ett enskilt som ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Detta innebär att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska litteraturseminarier.

Delkurs 1.

Alla mål examineras genom en skriftlig hemtentamen.

Skriftliga texter kräver god språkbehandling.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs 2.

Alla mål examineras skriftligt i form av ett paper samt muntligt vid ett seminarium.

Skriftliga texter kräver god språkbehandling.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs 3.

Alla mål examineras skriftligt i form av ett paper samt muntligt vid ett seminarium.

Skriftliga texter kräver god språkbehandling.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs 1.

Gericke, Niklas; Hudson, Brian; Olin-Scheller, Christina & Stolare, Martin (2018). Powerful knowledge, transformations and the need for empirical studies across school subjects. London Review of Education, 16(3), 428-444. (17 s)

Green, Judith L.; Camilli, Gregory & Elmore, Patricia B. (red.). (2006). Handbook of complementary methods in education research. Routledge. (ca 60 s; val i samråd med lärare)

Osbeck, Christina; Ingerman, Åke & Claesson, Silva (red.) (2018). Didactic classroom studies: a potential research directio. Nordic Academic Press (e-bok open access) (ca 80 s; val i samråd med lärare)

Rönnerman, Karin (2018). Vikten av teori i praktiknära forskning: Exemplet aktionsforskning och teorin om praktikarkitekturer. Utbildning & lärande,12(1), 41–55. (15 s). Finns online.

Sjöström, Jesper & Tyson, Ruhi (2022). Didaktik för lärande och bildning. Liber. (ca 50 s; val i samråd med lärare)

Timmermans, Stefan & Tavory, Iddo (2012). Theory construction in qualitative research: From grounded theory to abductive analysis. Sociological Theory,30(3), 167–186. (20 s) Finns online.

Tracy, Sarah J. (2010). Qualitative quality: Eight ''Big-Tent'' criteria for excellent qualitative research. Qualitative Inquiry, 16(10), 837–851. (15 s)

Tracy, Sarah J. (2020). Qualitative research methods: Collecting evidence, crafting analysis, communicating impact. John Wiley & Sons. s. 1–47, 82–89, 130–207 (134 s)

Vetenskapsrådet (2024). God forskningssed (124 s) Finns online.

Wickman, Per-Olof; Hamza, Karim och Lundegård, Iann (2018). Didaktik och didaktiska modeller för undervisning i naturvetenskapliga ämnen. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 14(3), 239–249. (11 s) Finns online.

Artiklar och annat material kan tillkomma (högst 50 sidor)

Delkurs 2.

Hart, Christopher (2009). Doing a literature review: releasing the social science research imagination. (Reprint). Sage Publications. (230 s)

Jakobsson, Anders; Nygård Larsson, Pia & Bergman, Lotta (red.) (2022). Ämneslitteracitet och inkluderande undervisning. Studentlitteratur. (ca 50 s; val i samråd med lärare)

Krogh, Ellen (2012). Det sammenlignende fagdidaktiske projekt. I: Ellen Krogh & FredeV. Nielsen (red.), Sammenlignende fagdidaktik 2, Cursiv 9, s. 51-76. (26 s)

Nielsen, Frede V. (2011). Sammenlignende fagdidaktik: Genstandsfelt, perspektiver og dimensioner. I: Ellen Krogh & Frede Nielsen (red.), Sammenlignende fagdidaktik, Cursiv 7, s. 11-32. (22 s)

Nilholm, Claes (2017). Smart: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Studentlitteratur. (147 s)

Nygren, Thomas; Löfstedt, Malin; Tväråna, Malin; Kramming, Kajsa; Bengtsson, Stefan; Arrhenius, Mattias & Thorp, Robert (2022). Lärarstudenters ämnesdidaktiska reflektioner i geografi, historia, religion och samhällskunskap. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, 12(2022: 3), 122-148. (27 s)

Skolforskningsinstitutet (2022). Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll – en kartläggning av undervisningsmöjligheter. Systematisk forskningssammanställning (40 s)

Vetenskapsrådet (2024). God forskningssed (124 s). Finns online.

Öhman, Johan & Sund, Louise (2021). A didactic model of sustainability commitment. Sustainability,13(6). (22 s)

Artiklar och annat material kan tillkomma (högst 50 sidor)

Delkurs 3.

Hart, Christopher (2009). Doing a literature review: releasing the social science research imagination. (Reprint). Sage Publications. (230 s)

Nilholm, Claes (2017). Smart: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. Studentlitteratur. (147 s)

Vetenskapsrådet (2024). God forskningssed (124 s). Finns online.

Det tillkommer ytterligare litteratur som väljs för den examinerande uppgiften inom vald ämnesdidaktisk inriktning (högst 200 s)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.