Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande förståelser för hur människans behov av att tolka, förstå och söka mening tar sig uttryck i tro och religiös praktik i såväl nutid som i forntida religioner, med fokus på texter och deras tolkning. Kursen syftar vidare till att studenten ska utveckla förståelse för begreppen religion, etik och livsfrågor relaterat till de dokument som styr skolans verksamhet.

Kursen sätter människans behov av att bearbeta livsfrågor genom myter, riter och symboler i fokus. I kursen analyseras mytologiska traditioner från olika tider och platser med hjälp av teoretiska modeller för text-, myt- och ritualanalys.Kursen ska ge en översikt över den utvecklingsprocess som religionskunskapsämnet i skolan har genomgått samt introducera religionsdidaktik. Kursen belyser centrala begrepp inom religionsvetenskap och skolämnet religionskunskap. I kursen behandlas etik och livsfrågor, till exempel frågor om liv och död, gott och ont, kärlek, sexualitet och relationer. Med utgångspunkt i skolans styrdokument och didaktikens centrala frågor bearbetas planering av undervisning samt bedömning som stöd för elevers lärande.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. identifiera, jämföra och reflektera över mytologiska traditioner, riter och symboler med hjälp av religionsvetenskapliga analysmodeller
2. läsa, diskutera och analysera texter och urkunder med utgångspunkt i några centrala religionsvetenskapliga teorier och begrepp
3. diskutera hur människan i olika tider sökt tolka, förklara och förstå centrala livsfrågor, som t.ex. liv och död, gott och ont samt frågor som rör kärlek, sexualitet och relationer
4. identifiera etiska dilemman och problematisera dessa med utgångspunkt i olika etiska modeller
5. exemplifiera, diskutera och analysera religionsdidaktikens centrala frågor med utgångspunkt i styrdokumenten
6. konkretisera gällande läro- och kursplaner i undervisningsförslag som inbegriper bedömning av elevers lärande utifrån kursens innehåll
7. förklara och diskutera grundläggande begrepp och modeller inom allmän- och ämnesdidaktik.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier, informationssökning, självstudier och arbete i grupp. I kursen ingår också obligatoriskt fältarbete/exkursion. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.

Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Examination) 7 hp. Lärandemål 1 och 2 examineras.

Prov 2: Paper (Paper) 4 hp. Lärandemål 3 och 4 examineras.

Prov 3: Paper och muntlig redovisning (Paper and Oral Presentation) 4 hp. Lärandemål 5, 6 och 7 examineras.

Betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Centerwall, Erik (2005). Hela Livet - 50 år med sex-och samlevnadsundervisning. Skolverket, 2005. (I urval: s. 1-45, 151-163, totalt ca 60 s.)

Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2015). Respekt för lärarprofessionen - om lärares yrkesspråk och yrkesetik. (4:e uppl.) Stockholm: Liber. (180 s.)

Franck, Olof, Osbeck, Christina & Brömssen, Kerstin von (red.) (2023). Religioner, livsåskådningar och etik: för lärare årskurs 4–9 och gymnasiet. Andra upplagan Malmö: Gleerups. (I urval: s.19–52, 145–155, 187–212, 239–276, totalt ca 105 s.)

Flensner, Karin K., Larsson, Göran & Säljö, Roger (red.) (2021). Känsliga frågor, nödvändiga samtal - Att lära om och av kontroverser. Lund: Studentlitteratur. (I urval: kap. 1, 18 s.)

Gilhus, Ingvild Sælid & Mikaelsson, Lisbeth (2003). Nya perspektiv på religion. Stockholm: Natur och kultur. (273 s.)

Gilhus, Ingvild Sælid & Thomassen, Einar (2011). Antikens religioner. Mellanösterns och Medelhavsområdets religioner. Stockholm: Norstedt. (287 s.)

Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik: vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. (I urval: kapitel 1, 2 och 16, totalt 55 s.)

Jönsson, Anders (2017). Lärande bedömning. 4:e utg. Stockholm: Gleerups. (194 s.)

Jönsson, Rune & Liljefors Persson, Bodil (2006). Religionskunskap i årskurs 9.  Educare - Vetenskapliga  Skrifter, (6), (77s).

Larsson, Göran & Sorgenfrei, Simon (2019). Religion. Stockholm: Liber. (99 s.)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & Kultur. (I urval: kapitel 8, totalt 85 s.)

Löfstedt, Malin (red.). (2011). Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur. (I urval: kap. 1, 2, 3, 6 och 7, ca 100 s.)

Thurfjell, David (red.) (2016). Varför finns religion? Stockholm: Molin & Sorgenfrei. (268 s.)

Utöver detta tillkommer ca. 150 sidor artiklar och bokkapitel som tillhandahålls av lärare. Dessutom ingår utdrag ur olika källtexter, som också tillhandahålls digitalt. (ca 150 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.